Vad är människosyn?

Det finns många begrepp som är värdeladdade. Ett sådant är människosyn. Definitionen på 'människosyn' kan vara hur man väljer att betrakta människan i det sammanhang hon lever i. Eller hur man värderar människor utifrån deras handlande. Eller helt enkelt att se individen utifrån summan av hennes positiva och negativa egenskaper

Jag säger inte att det ena är rätt och det andra fel, bara att människosyn är något helt personligt som har sina rötter i personens egen bakgrund, erfarenheter och livshistoria.

Därför är jag negativ till att system av olika slag förser människor kollektivt med det som systemet anser vara god människosyn.

Min egen människosyn har avgjorts av en mängd faktorer. Bl a en uppväxt i en dysfunktionell miljö som hindrade mitt växande och utveckling till en självständig individ. Kampen för att 'bli någon' och att hitta tillhörighet i en förunderligt fyrkantig värld tog mig många år och väckte mycket ilska och frustration över den dubbelmoral med tillhörande hyckleri som jag blev åskådare till.
Att stå utanför och titta in gav mig dubbla perspektiv. Dels att människor gör vad som helst för att passa in och därför ofta hamnar i otillfredställelse och offertänkande. Normalitetsbegreppet är därför förödande.
Dels att vissa människor väljer att inte ingå i den kollektiva normaliteten och därför kommer att betraktas som udda och suspekta.

Min egen syn på människan och hennes villkor i tillvaron avgjordes av egna erfarenheter av motgångar och vägen ut ur dem.
Vi är ju alla ensamma när allt kommer omkring. Men ingenting avgörs egentligen av slumpen. Ensamheten kan också vändas till en fördel. Vi kan bli självständiga och välja väg utifrån våra egna förutsättningar.
Eller vi kan välja att uppgå i färdiga system med färdiga lösningar.

Naturligtvis är detta förenklingar, men i stora drag ser jag på individen på detta sätt. Vi har alltid ett val. Ingenting kan någonsin vara så hopplöst att det inte finns några val att göra, något beslut vi kan ta.
Att välja att vara uppslukade av system gör oss till marionetter för systemets vilja med oss. Vi blir ofria.

Människan är av naturen en driftig och påhittig varelse. Vi har en inneboende kraft att alltid utvecklas, att ständigt hitta nya vägar för vårt sökande.

Ett samhällssystem kan uppmuntra den positiva kraft som finns i varje människa. Eller också kväva den med regleringar, färdigpackade normsystem och styrinstrument för att kontrollera oss. Då är det lätt att människor känner sig som offer, blir bittra och självömkande.

Min egen människosyn, som alltså baserar sig på egna erfarenheter och en individbaserad livsfilosofi är alltså positiv.

Vi har alla möjligheter att lyckas om vi uppmuntras i vår personliga uppsättning egenskaper och förmågor i hemmet, genom skolan och i vårt sociala nätverk.
Men att trycka ner människor i färdiga lösningar och "mjuka paket" gör ingen glad och är enligt mig exempel på en dålig människosyn som inte tror på individens egen kraft.

Kommentarer

Anonym sa…
Tack!!!

Populära inlägg i den här bloggen

SD inbjudna till värmen?

"Förgyllning förgår, men svinläder består"