Inlägg

Visar inlägg från juni, 2015

Ordens dolda värderingar

Bild
"Exkluderande sommartraditioner" är det senaste av dem. De där orden och begreppen som är skapade i opiniosförändrande syfte.. Termerna som anger vissa folkgrupper som offer och därför är i stort behov av att vi öppnar våra hjärtan och plånböcker för att göra vad vi är bäst på: Betala och tro att pengarna hamnar rätt i de beklagansvärdas utsträckta, taniga händer. Här skriver Daniel Boyacigolu om hur han känner sig utestängd från det svenska midsommarfirandet, att det enbart är två ggr som han har blivit inbjuden till en sådan tillställning. När svenskarna säger att de ska fira midsommar på landet har han undrat var det där "landet" ligger. Och att han under skoltiden led alla helvetets kval när fröken ville att barnen skulle berätta vad de gjort under midsommarhelgen. "Jag vågar inte heller fråga folk vad dom ska hitta på, det kan framgå att jag inte har några planer. Man kan också drunkna i denna svenskhet även om man blir medbjuden, få andnöd och tän

Finns det ingenting kvar att kämpa för?

Bild
Sverige: 2015-06-17 När man läser listan ovan så ställer man sig två frågor: Hur har det blivit så här? Varför har inga gjort något innan det blev så här? Vägen till helvetet är ju fylld med goda intentioner. Men om inga intentioner finns heller utan bara "det goda" hänger som en full måne över världen, vad händer då? Det kan belysas med följande aktuella exempel: Paula Neuding skriver i SvD om det ökande våldet på Sveriges bibliotek. Hon hänvisar till en ny rapport som vittnar om nästan 500 allvarliga händelser på bibliotek över hela landet under 2013-15. Några punkter: ”En aggressiv man kom in och hotade en kvinnlig biblioteksbesökare. Han hotade henne verbalt, spottade och kastade böcker mot henne.” ”Går tillbaka och ser då hur han ger henne två snabba slag, ett i överkroppen och ett i ansiktet. Säger åt honom att sluta och han går in mot barnavdelningen. Han har ett hov med en sex kompisar och tre män som sitter mot barnavdelningen. Jag frågar dem varför d

Ett liv - En flygplats

Bild
Scenario: Främmande land, främmande stad.  Allmäntillstånd: Hungrig, trött,  Ekonomi: Går mot noll, Yttre status: Smutsig , Accomodation: Inget Kort sagt, en jävla sits. Men ska man lära sig något ska man alltid lära av dem som har varit med om värre. Tyvärr är det många som har. Jag har lärt mig lite knep av några hemlösa i stan, jag känner ganska många vid det här laget. Människor som har haft vanliga liv i vanliga lägenheter, men där något händer: Arbetslöshet, skilsmässa eller bara otur. Det finns faktiskt något som kallas otur. Står man och fryser arslet av sig i en låst stad någonstans, vid en låst trappuppgång, stulen mobil, kontokort utan täckning och oåtkomlig resväska. Vad ska man göra? Man åker till närmaste flygplats. Alltid öppen och välkomnande, varm och skön och i en storlek som gör det möjligt att glida in i atmosfären. Det du måste ha är ett pass, annars är även flygplatsen ett låst alternativ. Men passet ger dig tillgång till flygplatsen om än inte till flyget h

Sverige: En magnet för världens lågutbildade

Bild
En magnet kan bara appelera till sin motpol. + plus + och - plus - gör sig icke besvär. Runt omkring magneten "med partner" bildas ett kraftfält som vi brukar kalla ett elektromagnetiskt fält eller strålning. Sådana kraftfält är skadliga och kan ge upphov till vissa cancersjukdomar. Därför byggs inga hus omedelbart under stora kraftledningar. Det är lite grann av en paradox inom fysiken. För varje + finns också ett -. När man hör hur makteliten beskriver vårt stora behov av invandring fungerar det enligt samma princip: Ett aldrig sinande smörgåsbord drar till sig människor från hela jordklotet. Men väl här startar en negativ spiral som slutligen kommer att brisera när den inte längre förmår hålla den stora kolossen upprätt.  Det här är vad vi vanligtvis hör när det handlar om invandring och kostnader: De bidrar netto med mer till Sverige än vad de kostar (inga absoluta tal). Likaså har man i något högre omfattning en högre utbildning än svensken i gemen. Den rekord

På väg mot en katastrof

Bild
Allt som oftast får vi höra att Sverige är ett av världens rikaste länder. Särskilt gäller detta när vi pratar om invandring. Då har vi råd eftersom "det finns ingen prislapp på solidaritet". Så hur är det med prislappen när det handlar om andra grupper? Gamla, handikappade, psykiskt funktionshindrade och vanlig hederlig samhällsservice som att posten når sin adressat inom rimlig tid, att snö blir bortskottad eller att bussarna går tillräckligt ofta och i tid? Visst är Sverige ett bra land att leva i men det har fungerat mycket bättre tidigare i historien. I själva verket har vi tappat vår topposition över de rikaste länderna i världen och återfinns nu på 22 plats  (2014) mätt i BNP, bruttonationalprodukten. Före oss ligger bl a Turkiet, Indonesien, Mexico och Brasilien Det vi just nu ser är den skyhöga belåning som hushållen har tvingats till p g a den skriande bostadsbristen. Ändå står minst en halv miljon invånare utan bostad, de unga kan inte starta upp sina liv efter

DÖ för folket

Kanske är det symptomatiskt. Svenskar är så tillitsfulla mot makten att man inte längre känner till vad den sysslar med. Därför är det bara knappt hälften som har någon kunskap om vad DÖ (Decemberöverenskommelsen) egentligen innebär. 31 procent har hört talas om den men har inte en susning om vad den går ut på. Och 15 procent har bara en aning om att man har hört talas om DÖ. Det är nämligen dags att pröva DÖ för första gången i Riksdagen. Idiotligan, Regeringen, lägger fram sin definitiva budget 16 juni och Alliansen förväntas då ha en skuggbudget som man också förväntas rösta ner. Eller snarare inte rösta på alls utan lägga ner rösterna. När man börjar betrakta detta ur ett renodlat konkret perspektiv, så stirrar bekräftelsens mörka ansikte tillbaka: Vi lever inte längre i en demokrati. DÖ innebär kort och gott att Riksdagen ska släppa fram en minoritetsregering där det enskilt största partiet ingår, för närvarande S. Eller: "Den statsministerkandidat som representera

Land i nöd

Bild
"Vi blir mer och mer beroende av kontakt och impulser över gränserna. Vi kan  inte bygga murar mot omvärlden, murar betyder isolering och tillbakagång. Utvecklingen för människorna närmare varandra, kontakt som betyder stimulans men också nötning och svårigheter. Internationalismen får inte endast vara en känsla på distans. Den blir alltmer en del av vår vardag. Invandrarna i Sverige kan på sätt och vis sägas förebåda en ny tid. De vill bli en del av vår gemenskap. Den framtid vi kan skönja kommer att föra med sig mycket påfrestningar och svårigheter, när vi svenskar skall anpassa oss till en förändrad verklighet." Detta är ett utdrag ur Olof Palmes jultal 1965 och ligger till grund för en hemställan som sossarna Per-Axel Sahlberg och Juan Fonesca författade till Riksdagen  1996-11-02. Palmes honnörsord för hur det mångkulturella samhället var tänkt att fungera var: Jämlikhet, valfrihet och samverkan . Valfrihet syftade på invandrarnas frihet att väl

När Staten själv får bestämma

Bild
Socialdemokraterna hade kongress i helgen. De som oroat har mumlat om att S driver "mot höger" kunde andas ut. Den socialistiska dagordningen ligger fast som en sten och har dessutom kikat upp än mer från vattenytan. För övrigt är den dolda agendan mycket oroande med tanke på dagens inkompetenta gäng som nu sitter vid årorna. Vilket Sverige vill man ha?  Igår hörde jag även ett litet inslag med Ann-Marie Begler , Skolinspektionens starka kvinna. De katastrofala skolresultaten kom i fokus och hon uttryckte skepsis till att man tidigare har koncentrerat sig på individen, eleven i singularis. Nej, mer politik var lösningen, enligt Begler. Vad ska skolorna göra? Vad ska kommuuuunen göra? Vad ska Staten göra? (Eller "samhället" som hon uttryckte det). " Hälften av tillfrågade  lärare säger att de har elever som behöver stöd men inte får det. Rektorer och huvudmän här missköter sitt uppdrag." Det är ju detta fokus man har haft i 45 år och som har let