Inlägg

Visar inlägg från 2018

Alla för ingen

Bild
Folket - detta folk vars värde på något sätt reducerats till en plump i marginalen - är uttråkat. Ingen lösning på regeringskrisen så här när nästan tre månader har gått sedan valet. Även Annie Lööf fick bita i gräset. Och folk gäspar. Bloggaren förstår dem, jag är likadan.

Det finns inga konstellationer som längre är möjliga. Man låter SD lura till sig bollen och fyra av det där sista skottet i mål. Som väntat gav inte Annie Lööfs sondering någonting. Hon var beredd att släppa in Miljöpartiet i hetluften men ville inte ge efter för partiets krav. MP har bara lovat sitt stöd om de får sitta i regeringen. MP känns igen. Utpressning till makten om Sverige. Samarbetet  med S, samarbetet med M utmynnade i amnestier för illegala invandrare, s k papperslösa. MP:s förtjusning i amnestier och världsfrånvända mångkulturella idéer om att vi alla är lika, kan förstås av att partiet är globalister, d v s när en dröm om en värld utan gränser med FN som en (o)pålitlig världsregering.

New World Ord…

Något som katten släpat in

Bild
Hon är stilig den sköldpaddsfärgade katten. Bland sina vänner i människovärlden kallas hon kort och gott för Katten, fast själv har hon naturligtvis ett helt annat namn. T.S. Elliot skrev om detta i sin berömda dikt "The Naming of Cats".

Hon syns till lite överallt där hon vankar omkring i stadskärnan. Och hon observerar, registrerar och funderar på ett sätt som ingen tvåbent kan förstå. Fast ibland sägs det att hon ser ut att skratta eller åtminstone se ganska road ut. Det är ingen dum gissning, Katten är faktiskt ytterst road av mycket som sker i omvärlden.

Utanför ett stort schabrak till byggnad, det som kallas Riksdagen, pågår ett riktigt spektakel. Man går ut och in, går från grupp till grupp och sitter i olika rum och pratar i all evighet. Det sägs att landet Sverige inte har någon Regering. En imaginär boll sparkas hit och dit utan att hamna i målet. Varför? Vad Katten förstår är det tydligen beroende av de man kallar för Sverigedemokraterna. Dessa betraktas ungefär …

Chicken race

Bild
"Chicken race" är i original en hög med höns som springer efter en liten leksaksbil och sedan blir hönse,ja, virriga och börjar springa mot varandra härs och tvärs. En mer "civiliserad" form av
chicken race är när två bilar kör rakt mot varandra för att tävla om vem som väjer först. Annars är ju , chicken symboliskt lika med 'feg' och 'undvikande av konflikt'. Begreppet är också tillämpbart omkring den svenska regeringsbildningen. För hur ska det gå?

Socialdemokraterna blev icke förvånande det största partiet och SD det tredje. Men allergin mot SD är svår och snörvlandet blir man inte av med. Hur ska man undvika DÖ 2.0? Ingen vill säkert upprepa denna odemokratiska process men valet står mellan en kraftig vänstersväng där S väljer att plocka in Vänsterpartiet tillsammans med nästan tillintetgjorda Miljöpartiet och Alliansen som stöds av SD. Centern och Liberalerna kommer inte att vilja detta utan då går man samman med S för att bilda en blockövergrä…

Ett val utan sans

Bild
Idag röstar Sverige. Efter en fruktansvärt smutsig valkampanj lägger"vi" nu kuverten i respektive låda. I Sverige lägger inte folket ner sina egna kuvert utan speciella valförättare gör detta åt oss. Andra länder har skickat hit valobservatörer eftersom det förekommer allvarligt odemokratiska moment i valproceduren. Att stå inför öppen ridå och välja valsedlar är inte förenat med var mans valhemlighet. Bloggaren har lösta det hela genom att plocka till mig de flesta partiers valsedlar och sedan lagt ner de relevanta i kuverten. Många med mig gör detsamma. Denna gång stod sedlarna i fack, huller om buller, man fick bläddra och dona för att hitta rätt. Det kanske inte är så märkligt att andra västländer undrar över den svenska valprocessen. Det förekommer också s k familjeröstning där hela släkter följer med bakom de gröna skynkena. Detta borde inte heller få förekomma enligt de demokratiska principerna.

Smutskastningen av SD har pågått under hela valkampanjen. Att Jimmie Åke…

Lag och val

Valet 2018 rycker allt närmare. Min fråga inför valet är inte hur ska man rösta utan hur kan man rösta? Alla riksdagspartier är egentligen socialdemokrater. Förutom S, V och MP är också M, L KD och L mer eller mindre s k välfärdspartier. Och ja, även SD omfamnar idén om att staten ska bestämma hur vi ska leva eller inte leva, Välfärd är ordet, staten omnämns som samhället och samhället, d v s vi, kan inte vara mer osynliga. Individen är sorgligt bortglömd och istället har vi en enorm statsapparat och identitetspolitik. Där handlar det om diffusa definitioner av vilka som har respektive inte har. Det är en sorglig utveckling. Vi medborgare är i själva verket dinglande i trådar politikerna nyckfullt rycker i. Det är ett osunt beroende.

Lagom till valupptakten sände Uppdrag Granskning sitt uppseendeväckande reportage om invandrares och asylsökandes stora överrepresentation i våldtäktsstatistiken. Det hade varit otänkbart att sända bara för något år sedan. Dessutom, mord, dråp, mordbrand,…

Släppa väder

Bild
Långsamt sjunker sommaren 2018 undan för vindar som blåser krispiga och råa. Det har varit varmt, faktiskt för varmt, och utflykterna till badplatser har blivit många. Som värst stod termometern och darrade vid 34 graders strecket och kattometern på 35 (dvs hur mycket katten sträcker ut sig, vid 35 är han som ett streck).

Under tiden har valkampanjen sparkat igång men inte på det sedvanliga sättet. Miljöpartiet har trivts som fiskarna i havet när solen har stekt som mest. Den heta sommaren är det slutliga beviset på att klimatförändringarna är igång. Man har dagligen trumpetat om mardrömscenarior och har tagit hjälp av Johan Rockström, professor i miljövetenskap, som har fått uttala sig ostört om jordens undergång, inte olikt de sekter som varje år larmar om planetens svanesång. Likheten är fascinerande eftersom båda skyller på människans härjningar. Vi har syndat och därför blir vi straffade. Rockström talar om "jetströmmar" som tar en annan riktning. I vårt fall är det vä…

Identitetspolitik och brevlådor

Bild
Boris Johnson, parlamentsledamot för tories i United Kingdom, är en färgglad politiker som brukar lämna avtryck både här och där. I sin politiska karriär nådde han posten som sekreterare för utrikesdepartementet, men som en varm anhängare för Brexit blev det obekvämt i arbetet med premiärminister Theresa May som ju har en motsatt åsikt.

Som radioinslaget ovan rapporterar har nu Johnson trampat rejält i det träsk som de flesta kliver i när man kritiserar eller förlöjligar islam. Det började bra när han helt enligt praxis dömde ut Danmarks och Frankrikes förbud mot burqa och niqab men sedan kom det. Han förstod inte det islamska "modet" att klä sig och se ut som BREVLÅDOR. Antagligen menade Johnson de runda brevlådorna som går under namnet pillarboxes. Varsågod och jämför:



















Jag måste erkänna att jag skrattade så jag grät när jag hörde radioinslaget. Men reaktionerna på Johnsons kreativa beskrivning har inte låtit vänta på sig. PK-maffian förnekar sig inte i sina ajabajande pek…

Inferno

Bild
Sverige brinner. På flera sätt. Skolor, bilar, krogar, bostadsbolag och polisstationer. Påtuttat med flit för att avreagera sig, hämnas eller att "påpeka" en obetald skuld. Eller bara för att ha kul. Det är bränder som knappast fanns i Sverige för 30 år sedan. Det fanns andra sätt att markera missnöje med. Vad är det som hänt?

Vi har större sociala skyddssystem är någonsin tidigare. För ungdomar är antalet lokaaaaler mångdubbelt fler liksom möjligheterna att utöva teater, musik, dans, sport och idrott. Men ändå. De snurrar ut på gatorna på kvällen och terroriserar i stort sett alla. Och begår brott i den värre dimensionen. Det handlar i första hand om invandrarungdomar, att förneka detta är oärligt och fegt. Ungefär som när riksfeministen Gudrun Schyman satt på bästa sändningstid och förnekade att antalet våldtäkter kraftigt har accelererat i omfattning, speciellt då gruppvåldtäkter. En superfeminist borde ha vett att kolla statistiken innan man uttalar sig. Schyman är en s…

Värde eller lika värda?

I detta inlägg kommer jag inte att skriva om de sju mord som nyligen har skett på olika ställen i Sverige. Inte heller om footbolls-VM eller Almedalen. Jo, förresten. Jag lyssnade i efterskott till Opinion Lives specialintervju med Ulf Kristersson efter hans starka tal innan (efter vad jag hört).

Låt mig vara uppriktig: Jag gillar Ulf Kristersson och han är redan en vinnare i valet i höst, enligt mig. Men allt detta kom på skam när han uttalade en sådan där förflugen tanke om vad människolivet är värt.

Han fick frågan om det där med pensionsåldern. Enligt den vansinnige (på riktigt) Fredrik Reinfeldt skulle vi ju vara tvungna att arbeta tills vi är 75 för att "klara välfärden" utan en tanke på trötta ryggar, trötta minnescentra och trötta på att vara nettoskatteinbetalare. Jag känner en stor solidaritet med dem som är före mig i näringsprocessen, men jag kan inte identifiera mig med dem. Jag beundrar deras idoga släp och flit från 8 - 17 eftersom jag själv har haft förmånen…

Det lilla landet högst upp i högra hörnet

Bild
Sverige är inget lagomland. I Sverige är vi extrema. Och extremt stolta över detta. Utan att fastna i all jämlikhet, feminism, genusvetenskap, migration, välfärd och aktivism kan jag konstatera att vi förtjänar den där ensamma pricken högst upp till höger på kartan över hur världens länder lever och förhåller sig till ursprungliga värden och modernitet. Sverige är det mest moderna, sekulariserade och individcentrerade landet av dem alla. Allt enligt World Value Survey som gjordes för en del år sedan. Bra eller dåligt är upp till var och en att avgöra.

Det går ju bra för Sverige om man nu ska tro på finansminister Magdalena Andersson och vissa ekonomer. Men verkligheten talar om något annat. Den bejublade välfärden kan då inte berömma sig för en fungerande sjukvård. Uppe i norr är det förstås värst medan Stockholm har såväl kortare köer som fler vårdplatser. Men trångboddheten på våra sjukhus är ett gigantiskt problem överallt. Faktum är att dessa har minskats är från år och är nu ner…

Om utanförskapet (eller bristen på tillhörighet)

Bild
Att idag tala om utanförskap är att be om en lång diskussion på temat "utsatta områden och segregation". Men då har ordet tappat sin egentliga betydelse; utanförskap är nästan alltid förbundet med ensamhet, individuell ensamhet. Det är inte förknippat med kollektiv kränkthet och frustration som slutar i nerbrunna skolor och annan förstörelse eller våld. När man här hänvisar till "utanförskap" är det för att poängtera den kollektiva kränktheten och strukturell rasism.

Men utanförskap på individnivå är detsamma som att ofrivilligt sitta på bänken medan "vännerna" spelar sin match i centrum för uppmärksamheten. Avsaknad av adekvat tillhörighet slutar inte sällan i terapistolen eller i värsta fall på kroken i vardagsrummet.

Att inte höra till kanske är svårast när man är barn då hela kroppen skriker ut längtan efter gemenskap där man kan stötas och blötas mot andra i utvecklingen mot en egen personlighet. Bloggaren har själv erfarenhet från den perioden; sa…

Belägrad stad

Bild
Uppsala är Sveriges fjärde största stad med sina drygt 200.000 invånare - de allra flesta lugna, trygga och ej förekommande i brottsregistret. Men något är ändå på tok i staden. Här sker ovanligt många våldtäkter, rån och mord. Det var i Uppsala den Facebook-sändna gruppvåltäkten ägde rum för snart 1,5 år sedan. Straffen blev som vanligt löjligt låga, den äldste av de tre dömdes till 2 år och åtta månader, OCH: Trots att åklagaren yrkade på det dömdes ingen till utvisning. 

Även en Snapchat-utsänd våldtäkt skedde i Uppsala. Två män våldtog en berusad kvinna och den ene av de två utvisas efter fängelse.

Det var också i Uppsala som fem unga afghanska män ("barn?") våldtog en minderårig pojke. Männen blev i hovrätten dömda till utvisning i tio år, vilket de inte hade blivit i tingsrätten.

Något av en våldtäktsvåg har pågått i Uppsala under våren. Våldtäkter i Gottsunda - Valsätra förstås men också i centrala stan och t o m i en lekpark. Hur det går i utredningen och sökandet e…

Uppror är inget för svenskar

Bild
Bloggaren råkade här om dagen höra ett radioanslag (tyvärr ingen länk) som handlade om civilsamhället. Känn på ordet; civilsamhälle, hur s:n fräser bakom tänderna och bara där ger det ett uttryck av något hårt och vasst. Engelskans 'community' låter inbäddat, tryggt och mjukt vid jämförelse. Civilsamhällets uppdelande i föreningsliv är däremot en folkrörelse i Sverige och i engelskan brukar motsvarigheten kallas NGO, Non-govermental organizations. Problemet är idag att dessa NGO:s mer och mer har övertagit rollen som aktivism på ett olyckligt vis. Det är spontanbildade aktivistgrupper som har kommit att påverka våra folkvalda politiker. Afghandemonstrationen på Medborgarplatsen, Welcome Refugees och de högljudda grupper som ledde till amnestin för 9.000 "ensamkommande" afghanska män som blixtsnabbt röstades fram med hjälp av centerpartiet är ett par av de påtryckningar som svenska NGO:s har åstadkommit. Civilsamhället representerar här en mindre lyckad form av påver…

Också en feministisk spaning

Bild
Detta är ett inlägg om och då speciellt kvinnlig musik. Feministisk musik vet jag knappt om att den finns, bara att det har krävts en slags kvotering för kvinnliga artister till musikfestivaler därför att dessa inte är lika frekvent efterfrågade som dito manliga (läs killar och killband). Men med en feministisk regering måste naturligtvis musikfestivaler också vara feministiska så festivalarrangörerna har nog just nu pannorna i djupa veck för att trolla fram ett 50/50-utbud i sommar.

Eftersom jag har sysslat med musik i hela mitt liv vet jag en del om branschen också även om jag själv mest har spelat i de mindre sammanhang utan att för den skull känt mig förolämpad och undanknuffad. Ett år spelade jag på Västerviksfestivalen tillsammans med en kille som skulle komma att bli en stor musikprofil i Lund, Ivar Sjögren. Vi kallade oss Tu Man Band och spelade och sjöng i stämmor, så vackert så. Det var mina låtar vi framförde och naturligtvis är jag stolt över att få framföra dem i så stora…

När verkligheten inte är nog

Bild
Ok, jag läser Samhällsnytt (Avpixlat i n
y dress) och Fria Tider och förundras ibland över de djupodlade artiklar som finns där; långt ifrån MSM:s ytliga reportage och vänsterpropagandistiska budskap. MSM kryddar sina reportage med tonvis av känslobaserat snömos och sakliga analyser lyser idag med sin frånvaro. Det tar emot att säga det men MSM har påverkats mycket av den kvinnliga överrepresentationen på snart sagt alla områden. Politik och miljö skildrar barnperspektivet, invandrare och integration från barnens värld där ingenting är fel eller rätt. Kvinnors största intresseområden ligger på barn och närhetsprinciper, jag är ledsen att säga det, men det är fördummande för det allmänna samhället att matas med bröstmjölk dagarna i ända.

Ok, då fick jag det sagt. Nu ska det handla om Ryssland (igen) och de insinuationer om "fake news" som förekommer en masse i MSM idag. Ryssland ska tydligen hjälpa SD till regeringsmakten, så mycket är klart, men motiven lyser med sin frånvar…

Fake news, eller obekväm sanning?

Bild
Alldeles gratis har makt-, kultur- och mediaeliten fått en utmärkt lösning på hur man ska hantera alternativmedias obehagliga nyheter och reportage. "Fake News" är det samlingsnamn som ska innefatta allt som makteliten bestämmer sig för att stämpla som oseriöst, påhittat och sociala mediers vederstyggliga nyheter som sprids likt en löpeld. Detta utmärkta verktyg kommer som en gåva från himlen och kommer sannolikt att användas i årets smutsiga valkampanj för att misskreditera allt som inte passar in i åsiktskorridoren.

Lite otippat är det Ryssland och president Putin som seglat upp som det största hotet och som via en enorm propagandamaskin antas pumpa in tonvis med fake news för att påverka det svenska valet! Under den amerikanska valrörelsen var Rysslands inblandning en delförklaring till att det gick som det gick, menar surmagade, svenska vänsterpolitiker och media. Och "trollfabriken" jobbade bl a via Facebook, Twitter och Google för att prångla ut osmickrande …

Guldkalven Eliasson mot ny katastrof

Bild
Så var det uppenbara möjligt att genomföra: Dan Eliasson får sparken som rikspolischef. Eller som Aftonbladet uttrycker det: "Slutar som rikspolischef". Hans ledarskap har kantats av skandaler och kaos när tusentals poliser sagt upp sig och brottsuppklarningsprocenten för grova brott har sjunkit som en sten. Den rödfärgade politruken och superbyråkraten Eliasson har hållit sig flytande på sin partibok. Sossarna har naturligtvis så stort förtroende för honom så att de nu ger honom ett nytt toppjobb: Generaldirektör på MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Utnämningen är naturligtvis en katastrof och jag kan inte låta bli att fråga: Vad har Eliasson för hållhake på makthavare av olika kulörer. Att minnas är att det var Alliansen som först placerade Eliasson på en viktig post, nämligen på Säkerhetspolisen som biträdande chef med ansvar över analys- och underättelsetjänst!! Mannen är ett hot mot rikets säkerhet.

Därefter styrde skutan till tjänsten som GD för Migrat…