Inlägg

Visar inlägg från januari, 2013

Markering mot "heders"våldet - och skägg

Bild
Maria och Marino, två ungdomar med bakgrund I irakiska Kurdistan. Maria var en stark ung kvinna som slogs för sin frihet från familjens och kulturens kvävande atmosfär. Hon blev tvångsgift som 14-åring , men rymde. När det blev uppenbart att familjen, främst modern, var ute efter hennes scalp sökte hon skydd, men fick inget. Istället hugger hennes bror Marino henne 107 ggr; "det värsta jag har sett" sade rättsläkaren

Ett samhälle präglat av tomma floskler om solidaritet, öppenhet, sida-vid-sida och allas lika värde, bryr sig inte, eller snarare vågar inte bry sig I den faktiska utsattheten I Sverige. Den som inte handlar om frustrerade 15-åriga killer som "inte har någon lokaaal" utan om de tjejer och killer som svävar I livsfara p g a primitive kulturer som stänger in, utövar våld som fostringsmetod och där släkten avgör din framtid. Om du markerar att du vill ha frihet att bestämma själv over ditt liv, så blir du som tjej en "hora". Vad man kallar killa…

Den användbara burkan

Bild
Bloggaren kommer aldrig att glömma bilden av Mona Sahlin insvept med en sjal över huvudet. Grön var den. Det var på invigningen av mosqén på Södermalm, tror jag.På frågan varför hon hade den där sjalen på sig, det var ju varmt ute, svarade hon: Av respekt.Respekt för vad? Det muslimska kvinnoförtrycket? Kulturen som stänger in kvinnans sexualitet för att kontrollera den? Och sig själva. Muslimska män är rädda för att de ska kåta upp sig om det ser ett kvinnligt hår.Detta hade alltså Mona respekt för. Det räcker inte ens att förklara det med att människan är fullständigt…. ointelligent.Hade hon varit lite smartare hade hon ju kunnat säga: “Ja, jag ville känna hur det känns att behöva maskera mig inför män.”.Sjal, eller hijab, som det heter är inte användbart i något annat sammanhang än att dölja håret inför män. Däremot bjuder niqab, men framför allt burka, många möjligheter i många sammanhang.

Vad är det att vara svensk?

Bild
“Vem är det som är svensk” är så uttjatat att det inte går längre att irriteras över nollor som tror de säger något intelligent.Betydligt intressantare och framför allt mer adekvat är frågan om vad det är som gör att man betraktas som svensk. Svenska folket är så mån om att vara internationella och opatriotiska att det har utvecklats till att vara typiskt svenskt. Kriteriet för att ha en svensk identitet blir därför att förneka att man har en.Den mycket intelligenta och träffsäkra juristen och opinionsbildaren Alice Teodorescu som ursprungligen kommer från Bukarest, Rumänien, skriver om det här i en krönika angående Lucia-bråket.Att komma till Sverigeär svårt. Det finns ingen regelbok som förklarar den diskreta charmen, tvärtom styrs det sociala samspelet i stor utsträckning av dolda koder. Koder som ingen förklarar, samspel som är i princip omöjliga att förstå sig på utan en välvilligt inställd guide. Detta i kombination med att det mest svenska är att förneka att det finns något sv…

Sin egen lyckas smed - eller bliv vid din läst

Bild
Friheten i att starta från noll med två tomma hander, har vi alla. Varför är vi inte fler som har använt oss av den friheten? Män är mycket, mycket bättre på det här än kvinnor. Kvinnor kör in på sin parkering och stannar manga ganger där. För kvinnan är tryggheten viktigast. För mannen är utmaningen viktigast. Generaliserande så...

Men vi har alla samma möjligheter att välja. Vi startar alla från noll. Det är höjden av jämlikhet. Noll är jämlikhetens krysspunkt nummer ett.

I dessa dagar när friheten snörpts åt runt framför allt svenskarna, kan det vara uppfriskande med två människor som "made it everywhere".

Först och främst Sveriges definitivt största framgångssaga: Ingvar Kamprad. Född och uppvuxen bland bonder utanför Ljungby, Småland. Namnet IKEA är en tråkig kombination av namn plus address. Ingvar Kamprad, Elmtaryd, Agunnaryd. Verkligen ospännande.

Ingvar Kamprad började sälja tändstickor redan vid fem till sex års ålder och som tioåring cyklade han runt i bygden och …

Att bo är en svensk rättighet

Bild
Bostadsbristen blir allt värre I Sverige. I tre av fem kommuner råder svår bostadsbrist. Det är naturligtvis söder om Sundsvall som problemet är I princip oöverstigligt.'

I Stockholm är det allra värst. Andrahandskontrakten är legio för ungdomar. De får dela små lägenheter med andra bostadslösa ungdomar.

Man sager att det byggs för få lägenheter. Det gör det inte. Men det är bostadsrätter som I huvudsak byggs. Hyreslägenheter är för dyra att bygga I förhållande till vad man kan ha mage att ta in I hyra. Hyror på 10-12 000 kr/mån för en tvåa är inte ovanligt. Vilka har då råd? I regel köper så välbärgade människor bostadsrätter med låga månadsavgifter istället.

De som då flyttar in I de rekorddyra hyreslägenheterna blir (nu later jag fördomsfull, men jag har dessvärre haft det vägg I vägg), främst arbetslösa invandrarfamiljer med manga barn. Och då får kommunerna betala. I de nybyggda bostadsområdena så är det också påfallande manga med utländsk bakgrund. Och kommunen får betala.



Om rapande kossor och folkförakt

Bild
Folkuppfostran. När en elit av "exporter" anlitas för att få folket att agera och tycka "rätt" är Sverige oslagbart. Ofta utan ifrågasättande sväljer vi budskap som om man skulle reflektera och skaffa information, inte skulle acceptera.

Rektorn för en restaurangutbildning tillfrågades i Studio Ett om varför svenskar äter så mycket kött och vad som borde göras för att få ner vårt köttätande.

Förvånande ärligt svarade han att den påverkan som fungerar bäst är det moraliserande mästrandet från eliten som så småningom letar sig ner i folkrötterna. Att minska köttätandet görs inte via skatter eller skräckpropaganda typ galna-ko-sjukan. Istället är det det långsamma manipuleringen av människors sinnen som är effektivt.

Vi kan väldigt lätt se hur rökning har förvandlats från ett coolt och naturligt beteende, till en häxjakt och en social degradering av rökare. Moralisterna har fullt utrymme att uttrycka rent förakt mot folk som bara har valt en product som man gillar. De…

De moderna myternas kraft

Bild
Deblachet med Rädda Barnen, Bris och Majblomman som avslöjades i onsdags pekade på några intressanta fenomen. I efterdyningarna så har massor av förbannade barmhärtiga samariter vägrat att tro på filmen. Allra mest upprörda är nog socialisterna vars hela existens vilar på att det finns fattiga och behövande. Deras livsluft och legitimitet blir i och med reportaget hotat.En debatt fördes i Studio Ett igår mellan Janne Josefsson och Rebecca Dinamarco., V. Hon vägrade acceptera vad som framkommit och ifrågasatte programmets autencitet. Trots att bevisen för lögnerna var odiskutabla, så upprepade Dinamarco envist de 240.000 fattiga barn. Möjligen med en distinktion. Det handlade om “utsatta barn i relativ fattigdom”?!Det här är ett typexempel på en modern myt.  När stora delar av befolkningen inte vill acceptera uppenbara sanningar därför att det rubbar redan inprogrammerad information. Eller snarare önskad information. Många svenskar är verkligen inprogrammerade i att det förekommer stor…

Vi onda djävlar är åtminstone ärliga djävlar

Det var runt 2005. På Uppdrag Granskning visades reportaget om de apatiska barnen. Jag tittade. Som vanligt var det snyggt ihopklippt för att det totala intrycket skulle skapas. Den här gången fick det enormt genomslag. Det handlade ju om baaaarn.Dagen efter ringde en kompis. Vi körde lite standardfraser och sedan säger hon: - Såg du de stackars barnen igår kväll!. Så hemskt. Och sådana skickar vi ut. De kommer att dö.!Först sade jag ingenting, men när hon bara fortsatte måste jag bara säga vad jag hade tänkt på när jag såg reportaget:- Jag tyckte det såg fejkat ut.Och jag fick höra att jag saknade hjärta bla bla. Så jag tyckte det var bäst att närmare förklara hjärtlösheten.Reportaget var helt äkta, inget var regisserat. Vissa barn såg uppenbart sjuka ut, blå under ögonen, trasigt och glanslöst hår. Andra var “staged”. Apatiska så länge filmteamet var där.Hur jag visste detta? En kombination av väderkorn, kunskap och kritisk observation.Och det var verkligen synd om de riktigt sjuka …

Uppriktigt: Var det inte PKK trots allt?

Bild
I dagarna har en bok om Hans Holmér kommit ut:Förbannelsen – Hans Holmérs ödeav den f d DN-jornalisten Anne-Marie Åsheden som hade ett tätt samarbete med Holmér under mordutredningens första år. Holmér blev då avsågad jäms med fotknölarna av hela makteliten och var tvungen att avgå..Holmër drev stenhårt idéen om att mordet på Palme var ett terroristjobb och terroristerna i fråga var den kurdiska vänstergerillan PKK. Det var inte bara det korta fåniga “bröllopssamtalet” där två PKK-medlemmar i telefon talar om ett förestående bröllop (kod för mord). som avgjorde Holmérs misstankar har det visat sig.PKK hade ett horn i sidan till det svenska rättsväsendet, asylområdet, Säpo och mycket som vi svenskar inte vet. Bloggaren är absolut ingen expert på Palmemordet och har läst relativt liter om det men att lägga ihop olika trådar från höger till vänster kan ge en bild i alla fall. Eller spekulation.Öclan

Gammelmedias hatare

Bild
Mycket har redan sagts om matchen Mazetti/Linderborg kontra “Hatarna”. Mazetti är det inte mycket att orda om. Kärringen vet att hon är utanför banan och är skräckslagen inför att ligga och självdö i ett pensionärsliv i glömska.
Den ständigt lika närvarande Julia Caesar skrev igår en ypperlig krönika där hon tog de båda damerna hårt i hästsvansarna.
“Fråga en feminist om hon är förtryckt, och hon kommer omedelbart att brista ut i floskler om den rådande “könsmaktsordningen” som förtrycker kvinnor alldeles gräsligt och ger oss rätten att i alla lägen framstå som offer. När de som kallar sig “starka kvinnor” får mothugg inträffar ofta en anmärkningsvärd metamorfos. Då switchar de blixtsnabbt över till offerrollen. Det funkar alltid. Problemet är att offerrollen bara är ytterligare en sorts manipulativ maktutövning där förment svaghet och hjälplöshet används som vapen. Vilka argument är gångbara mot en liten kvinna med snygga bröst och svepande ögonfransar?” “Hatarna”, d v s de hundratal…

Fredagsmys

Den första februari bär det iväg till stan igen. Jag är sååå fed up så jag håller på att bli skogstokig. Det är inte bokstavligt, det är en fantastisk omgivning här. Vackert och framför allt LUGNT.Fast oturen har grinat mig i ansiktet en gång för mycket. Mja tre ggr för mycket. Fyra ggr för mycket, jag har inte hållit räkningen. Så mycket oflyt som jag har upplevt här har jag aldrig varit med om tidigare,I fredags på väg från jobbet, blev jag ölsugen och stannade vid samhällets enda Pizza-Kebab-Pub och tog en bers. Men för säkerhets skull lämnade jag bilen och tog bussen.Dagen efter åkte jag ner för att hämta skrotkärran. Det första jag ser är att fönstret till förarplatsen är krossad. Jag öppnar dörren och ett hav av glassplitter möter mig. Dessutom finns ett stort hål i sitsen, det ser ut som ett brännhål. Jag blir mer och mer förbannad. Sedan ser jag den ligga där: en hylsa som har suttit på en fyrverkeripjäs.Scenariet står klart för mig. Några har försökt spränga bilen i luften. M…

Att kacka i eget bo

Bild
Historien om Göran Lindberg går säkert till världshistorien som ett av hyckleriet fulaste ansikten..Från Kapten Klänning till våldtäktsman var steget inte alls långt för Lindberg. Samtidigt som han stod på podierna Sverige runt och predikade jämställdhet och behovet av genusarbete, så köpte han sex och våldtog minst fyra kvinnor. Även sexuellt utnyttjande av barn skulle komma att ingå i meritlistan.Lindberg utsågs till länspolismästare av Regeringen Persson 1997 då Laila Freivalds var justitieminister. Som sådan startade han Bemötandeprojektet efter klagomål från såväl förövare som brottsoffer om dåligt bemötande av polisen.Lindberg var inte populär i sitt jobb som länspolischef i Uppsala. Men eftersom han var utsedd av en ovetande regering fick han sitta kvar. Här ser man tydligt att politiker inte ska utse eller anställa vare sig biskopar, generaldirektörer eller polischefer. Biskopar som K-G Hammar, Caroline Krook och Eva Brunne plus just nu systern Anna Karin Hammar, är tydliga ex…

Rätten till vår kropp

Bild
Sällan är en fråga så explosiv som den om abort. Ett enda 'men' och du blir överröst med upprörda tillmälen och känslotyngda attacker som inte behöver några argument för att uttryckas. Istället är det DU som måste argumentera för ditt 'men'.

'Kvinnans rätt till sin kropp', javisst. Finns det något nej på detta? Men är verkligen abort det centrala när vi pratar om rätten till vår kropp? I decennier har det varit så. Den kvinnliga frigörelsen innehöll en mängd obehagliga ingredienser. Som just detta; en egocentrerad och aggressivt föraktande hållning mot föräldragenerationens slit, släp och barnafödande däremellan.

Den nya kvinnan skulle inte besväras av kvinnlighet, det var hela kärnan i budkavlarna. Ett självförverkligande innebar egen inkomst, oberoende och avsaknad av barn till rätt tidpunkt infann sig. Skitbra. Men varför gick det så fel?

Bloggaren tror att det var fokuset på aborter som gav det hela en lätt bismak. Abort är en vidrig sak att gå igenom. Man…

Bara ännu ett år

Bild
Nu har 2012 förpassat sig till historien. På sedvanligt sätt välkomnades det nya året och det ligger nu nytt och obrutet framför våra fötter. Det är med både hopp och oro bloggaren står vid grindarna.

Stegen mellan det goda livet och kaos är alltför kort. Från världens topp finns bara en väg att färdas. Men likadant är det med den motsatta ordningen. Det är betydligt roligare att tänka på.

2012 var inget kul år. Det var ett riktigt skitår, för att citera Anders Borg. Ekonomisk ruin, kronkalle och polis, sjukdom och kraschad bil. Och totalt avhängd ute i bushen. Fast egentligen i-landsproblem.

Men om en månad bär det av in till stan igen. Jag har fått tag på ett litet kyffe, bara för 4 månader så man får under tiden ligga i för att få en ny bostad. Och så har jag skaffat en "ny" kärra för 2.500 kr. Förutom att högra bakhjulet nästan lossnade efter fem mil, så går den hur bra som helst¨. Besiktning på torsdag.

Nyårslöfte blir Initiativ. Och jag tänker med detta inte önska fred…