Inlägg

Visar inlägg från juli, 2017

Mitt mångkulturella paradis

Bild
Bloggaren bor i ett integrerat område. Det är integrerat på det artificiella sättet där olika boformer finns representerade; en hög med gamla villor utspridda, modulhem, bostadsrätter och så hyresrätter förstås. Själv är jag numera lycklig hyresgäst och behöver inte bry mig om krångliga lägenhetsförsäljningar eller köp. Det spelar ju ingen roll numer. Att blanda ihop boendeformer är ett garanterat sätt att skapa jämlikhet på det mystiska svenska sättet där alla ska dela på bördorna och ingen ska känna sig fri från eländet som idag finns i de flesta områden. Ingen ska kunna få det bättre och ingen ska kunna få det sämre. Fast sämre går det förstås alltid att få. När jag bodde i bostadsrätt och hade skuldsatt mig för resten av livet köpte kommunen upp de tre närmaste lägenheterna till förmån för problemfamiljer. Dessa förstörde mitt boende långsamt men säkert. När kackerlackorna så småningom också gjort sig hemmastadda flyttade jag och lämnade en lägenhet som hade haft hög mysfaktor

Förnuftets sista strid

Bild
Bloggaren är radiolyssnare. Det är P1 som står på när jag är hemma. Kanalen har gått en sorglig utveckling till mötes. Från vetenskap och analyser, religionshistoria och ekonomiska faktaprogram, till urspårad känslosvada och i brist på annat; småprat i sandlådeklassen. Och allt sker i några få områden: Flyktingar, klimathot och feminism. Igår diskuterades s k Fri Lek. Om någon till äventyrs tror att Fri Lek skulle vara fråga om fri lek, så tror han fel. Nej, Fri Lek är schemalagd Lek där ALLA barn ska göra SAMMA saker ihop så att inte, ve och fasa, pojkar leker med pojkar och flickor med flickor vilket de förmodas göra om de får leka fritt som barn gör och alltid har gjort. Genushysterikor (i detta fall en man) kan inte acceptera att kön finns utan det skruvade tänkandet ska tryckas ner på oskyldiga barn som litar på vuxna. - Nu ska vi alla måla tillsammans, instruerar den Fria Lekledaren. Och barnen målar tillsammans. Eftersom genusmannen också är skogsaktivist så föreslår ha

Kärlek som passiviserar

Bild
Bloggaren har många gånger skrivit att kärlek inte har sin motpol i hat utan i likgiltighet. Från likgiltigheten kan ingenting uppstå. Är vi likgiltiga har vi inte tillgång till känslor överhuvud taget. Terrordåden i Stockholm och München utmynnade i kärleksmanifestationer; hatet skulle bemötas med kärlek, blommor i gevärsmynningar och konserter till kärlekens lov. Allt för att undvika den berättigande ilskan. I hela Europa, speciellt i Sverige, tror man på icke-våld och att vi automatiskt ska stryka ett brett rött streck över våldet vi drabbas av. Våldet är emellertid ständigt närvarande. Så gott som dagligen skriker nyhetsportalerna om nya skjutningar, nya våldtäkter och nya bränder. Kärlek i dagens tappning är lika passiviserande som feg. Efter terrordådet på Drottninggatan sjöngs senare lovsånger till kärleken och "allas lika värde". Egentligen är det kväljande. Vilka är vi om inte föraktade "smutsiga hundar" och "otrogna" för islamisterna? Vi ä