Inlägg

Visar inlägg från 2013

Det små detaljerna

Bild
Är det lättare att vara god om man är smart? Eller är de bland de dumma som godheten blomstrar? I Vetandets Värld  fredag intervjuades primatforskaren Frans de Waal om våra närmaste släktingars, apornas, förmåga till empati och - hör och häpna - moral.                                                                                                     Moral står numera inte så högt i kurs här i Sverige. Gammal hysch-hysch och skenhelighet tillsammans med pekpinnar och påbud är bara SÅ ute. Men... Vad är det vi har då? PK-pinnar som slår åt alla håll om hur vidrigt rasistiska och slösaktiga vi är. De är tre, de där moderna påbuden. En är lika go' som en ann'. "Allas lika värde" vilket ska förmå oss att aldrig yppa ett enda ord om invandring, invandrare och kostnader. "Solidaritet har ingen prislapp" (Marita Ulvskog). Nog är det moral på högsta nivå? Vår köööplust är så stor att jordens resurser utarmas. Klimaaathysterin med den hållbara utvecklinge

Låtarna genom åren

Bild
Spotify måste vara en av de största innovationer som har skapats i musikvärlden. Och då menar jag det tekniska. Själva musiken som sådan är större än alla beståndsdelarna tillsammans. På Spotify går det att hitta det som inte borde gå att hittas. Hur detta fungerar uppe i "molnet" fattar bloggaren faktiskt inte =  \  (det finns ju gränser för min hårt ansatta hjärna). Men allt som har lagts in i någon form av arkiv registreras också och borde gå att få tag i. Så de (alltför?) begåvade svenska killarna som uppfann Spotify borde faktiskt tilldelas Nobelpriset om det fanns en lämplig kategori. Så för att skapa ett galleri över de låtar som på något sätt har betytt väldigt mycket i livet, så är det bara att konsultera Spotify. Det finns ju låtar som faktiskt har funnits med i stora livsavgörande omvälvningar. Här är bara några:

Multiverse is calling

Bild
  Finns det fler universum än vårt eget? På själva julafton sändes ett Vetenskapens Värld om multiversum. Det kan tyckas vara helt logiskt: Varför skulle bara ett universum finnas? Före om så vore, vad skulle då finnas utanför? Eftersom universum är oändligt så kan det inte finnas något slut och detta skapar panik hos oss. Det finns i våran värld ingenting som är oändligt. Vi är oundvikligen fast i en värld av början - och slut. Att universum skulle ha skapats utifrån en viss tidpunkt; Big Bang, är enligt bloggaren, fullständigt osannolikt. Det är bara människans ångest inför en oändlighet utan början och slut som har gjort att forskare ha utgått ifrån att denna oändlighet inte existerar.

Och så var det jul igen!

Bild
När Anders slaskar så braskar julen. Det fick bloggaren lära sig av mamma och mormor som var sprängfyllda med liknande myter och faktiska sammanhang. Namnet 'Anders' i almanackan infaller 30 november, d v s knappt fyra veckor innan julafton. Om nu Anders slaskade i år minns jag inte, så det hela lär bli en okänd affär. Min mormor var en säregen individ, ofrivilligt rolig och absolut ärlig. Hon föddes i Gammelby utanför Luleå och kunde ett bondmål som var fullständigt obegripligt. När jag tänker på vissa av hennes uttryck som var en konsekvens av dålig hörsel, så blir det resultatet bara så brilliant. För vad sägs om uttalet av 'cancer' som 'chanser' eller filmen Sound of  Music' som 'Sång och musik'. På jularna var hon den definitiva gästen i familjen. Utan mormor, ingen jul. Julen 1971 spelade min bror och jag in mormor på band utan hennes vetskap. Det var i elfte timmen. Mormor dog i augusti 1972. Det är konstigt. Det har gått 40 år, men mi

Hur en mor slukar sitt barn

Hon kommer inte att läsa detta. Hon har åter krupit in i den livmoder hon egentligen aldrig hade tillstånd att lämna. De enda som möjligen känner igen vad jag just nu ska skriva, är vårdarna. Och de känner inte igen förhistorien bakom ett brott som pågick i 50-60 år. De nutida biokemiska modellerna för psykiska störningar, inklusive neuropsykiatriska som ADD, ADHD och Aspberger, har fråntagit föräldrars eventuella skuld för att barnen får psykiska svårigheter och sjukdomar. Skuld är en sak, ansvar en annan. I den tragedi som jag bevittnade under decennier kunde jag tydligt se hur en mamma fjättrade sin dotter till sig och slukade hennes livskraft. Men det var en tyranni med silkesvantar. Ett långsamt uppslukande av en människa som aldrig tilläts att vara just det: En egen människa som äger sig själv.

"Var är kvinnorna?"

Bild
Utan att ha några kopplingar i övrigt, men en svårt störd man med identitetsproblematik har rätt i att det skandinaviska samhället är feminiserat. Det känns naturligtvis motbjudande och kanske t o m utgör en säkerhetsrisk i dagens Sverige att ge uttryck för en sådan hållning. Men precis som i allt annat finns det ytterst få företeelser som enbart är helt svarta. Eller helt vita för den delen. "Feminiserat" är väl inte det ord som bloggaren helst använder, utan istället väljer jag det mindre anstötliga kvinnodominerat. Om det i dagens läge fortfarande frågas efter kvinnor i beslutande ställning så ...check again! Media är idag totalt kvinnodominerat och som bekant är ju svensk media extrem på flera sätt. 1. Den politiska vänstervridningen 2  De dagliga snyftreportagen 3. Anti-intellektualism 4. Dåligt kunskapsinnehåll 5. Avsaknad av djupanalyser med inbjudna initierade gäster. Skulle jag inte vara kvinna själv skulle jag inte kunna skriva det här, men den kv

De vassaste hjärnorna är anti-demokratiska

Bild
Demokrati är det mest missbrukade ordet vi har i Sverige. I den samlade makteliten finns inte en enda demokrat. Varför? Jo, de delar inte den allra första principen för vad demokrati är: Rätten att tycka vad man vill. Istället ser man till att gå i samlad flock och schavottera olydiga och obstinata medborgare som har osmaken att ge uttryck för andra åsikter än de som makteliten har bestämt är de korrekta. Man märker t o m dessa som anti-demokrater. Där faller så bilan ner, från den "demokratiska" staten till huvudet på den oliktänkande "anti-demokraten". På sidan mises.se  finns ett antal herrar (bara en sådan sak!) med både kunskap, hjärna och kritiskt tänkande: Joakim Fagerström, Joakim Kämpe, Klas Bernpainter och Per Bylund står för sidan, men flera gästskribenter har skrivit utmärkta analyser av vår samtid. Som t ex en som kallar sig för Nikodemus Ungh har skrivit den oerhört skarpa krönikan Bortom Expressen och Avpixlat . Killen är INTE sverigedemokrat s

Under glittret är alla "hatare"

Fulspelet från Sverige bara fortsätter även om the partners varierar. Men frågan är om inte gränsen är nådd nu. Expressen är bara en av alla tidningar som under de senaste åren har haft våta drömmar om att avslöja vissa "näthatare". Nu har drömmen slagit in. Närmare bestämt 6.200 st har nu fått sina alias röjda och så sina namn publicerade, särskilt sverigedemokrater har fått alla personliga uppgifter utlagda på expressen.se. Men av alla de drygt 6.000 "näthatarna" är enbart ett tiotal röjda som sverigedemokrater. Så fisket blev ändå inte så lyckat med tanke på konsekvenserna Hur det var möjligt? Researchgruppen kallar man sig för och utger sig för att vara någon form av grävande journalister. Lite typiskt är att dessa är lika anonyma som de kommentatorer man nu säger sig ha avslöjat. I eftermälet av Expressens "avslöjanden" kan konstateras:  1. Att andra tidningar och publicister har fördömt Expressen för att ha brutit mot åsiktsfriheten och integr

Konsten att skapa fobier

Bild
Apropå annonsen i DN där Karl-Olov Arntsberg och Gunnar Sandelin gör reklam för sin bok Invandring och mörkläggning , så gick Twitter-vänstern i taket. Och Helle Klein fick kaffet i vrångstrupen, vilket man får anta, var ytterst allvarligt. Boken beskriver i raka siffror den problematiska invandringen, den ekonomiska förlusten, arbetslösheten, våldet, utanförskapet, socialbidragskostnader och det faktum att mellan 90-95 procent av de som tar sig över den svenska gränsen, saknar alla former av ID-handlingar. Passen slängs innan intåget genom tullen! Eftersom den absoluta majoriteten som flyttar till Sverige är muslimer så har problemen med invandringen växt till en olöslig konflikt mellan makthavarnas godhetsiver och medborgarnas missnöje när man ser hur Sverige förändras. Invandringen kostar verkligen mer än den smakar.

Alice B är inte ensam

Bild
Den upprörande och förfärliga dokumentären om Alice Babs har nog berört oss alla som såg den. (Annars kan man se den på SVT Play). Det var inte Alice B Sjöblom som upprörde, utan det var hur de svenska myndigheterna kan plundra en människa på sina egna rättigheter och självbestämmande över livet. Det kallas för att vara satt under förvaltning och är ett renodlat fascistiskt uttryck för den s k Välfärdsstaten som i sin iver att "ta hand om" medborgarna istället tar deras liv. Förvaltarskap är en förlängning av fenomenet "god man" och beslutas av Tingsrätten efter det att Överförmyndarmyndigheten har utrett en persons behov av att någon ska hålla i tyglarna för främst ekonomin. Med den "gode mannen" följer förnedringen av en människas integritet. Posten slutar komma utan går direkt till "mannen". Räkningarna betalas visserligen men du har ingen kontroll över vilka räkningar det är och den sammanlagda summan av dem. Bankkontot blir kapat

Som om verkligheten är fiction

Bild
"What's wrong with Sweden", frågar sig NewYork-journalisten Bruce Bawer ´när han samtidigt recenserar boken The Swedish Story , skriven av bloggaren, debattören Jon Sjunnesson. Först och främst; Bruce Bawer har inte mycket till övers för "Den tredje ståndpunkten", den svenska formen av konsensussocialism. (Är det inte något obehagligt över sossarnas beskrivning av sitt samhälle mitt-i-mellan: tredje ståndpunkten?) Samtidigt som Bawer avskyr den svenska överlägsenheten och dubbelmoralen i den förmenta "godheten", så är han fascinerad av att det tydligen går att få en svensk till i princip vad som helst. Bara det är en skvadron av politiker och myndigheter bakom. "Staten är god" i Sverige. Läs vidare

En PK-svensk hjälper inte sina medmänniskor

Bloggaren satte kaffet i vrångstrupen under (islamprogrammet) Människor och tro. Programmet har inte mycket med Gud att göra utan är bara ytterligare en partsinlaga i ämnet Fredens religion; Islam. Inte idag dock. Jo, indirekt. När ämnet flyktingmottagning kommer på tal är det ju alltid med vibrerande stämband och transliknande återupprepning av väl inövade mantran. Men att hjälpa någon på gatan...? Och då menar jag inte tiggarna: zigenare som nu massbefolkar de större städernas centrala delar. Det har inget med äkta fattigdom att göra, utan är organiserade ligor som far runt EU och livnär sig. Oklart vem som livnär sig. Det är klart att man inte ska uppmuntra tiggeri av den typen. Men det var inte så man diskuterade i programmet. Istället var fokus lagt på varför man inte ska ägna sig åt att hjälpa fattiga människor utifrån ett jämlikhetsperspektiv!!! Läs mer

Förnuftet alltmer sällsynt

Bild
Bloggaren sitter i den nya lägenheten och har blivit SJUK = \  Flytten gick bättre än de senaste flyttarna. Men det var kallt och blåsigt, så nu kompenserar kroppen via feber och frossbrytningar. Men jag är UTSLÄPPT  ur nio månaders compact living där betoningen på compact blev allenarådana efter en tid. Så återigen; adjö till parken som alltid har sett mig flytta därifrån och sedan komma tillbaka. Vi får väl se hur det går denna gång. Min nya lägenhet är topputrustad med öppen planlösning. Men mitt behov av ordning och tydliga avgränsningar har sett till att jag slet som ett djur med att förpassa en stort och tungt hyllkomplex som avgränsare mellan kök och rum. Nu befinner jag mig på femte våningen efter tio år på markplan. Så underbart. Dessutom är här tyst. Någon såg ett tillfälle att sno alla mina verktyg, inklusive elborr, när grejerna stod ute en stund m ellan åkningarna. Det är bara att hoppas att de får god användning av dem, Läs mer

Sjuk i Sverige ska man inte vara

Bild
Oavsett hur mycket och hur ofta "experter" hävdar att svensk sjukvård ligger i världstoppen, så dyker det ständigt upp besvärande jämförelser med övriga länder. Nu senast ECHI:s mätning över sjukvårdens kvalitet i Europas 35 länder. (ECHI = Euro Health Consumer Index 2013). Och ja, Sverige halkar ner, långsamt men säkert. Från plats sex 2011 till plats 11 i år. 11 av 35, jamen, det är väl bra? Före oss i rankingen ligger i tur och ordning: 1. Nederländerna 2. Schweiz  3. Island  4. Danmark  5. Norge  6. Belgien   7. Tyskland  8. Luxemburg   9. Frankrike    10. Finland Läs vidare

Quick och hans svanar dansar vidare/ Del 2: Domstolarna

Bild
Den fullständigt osannolika uppföljningen av Quick: The Movie, börjar anta skrämmande proportioner. Göran Lambertz med sitt motsatta ställningstagande till "De som har rätt", anmodas att lämna sin plats som justitieråd av politiker! Bloggaren anar att detta inte ses som särskilt uppseendeväckande bland majoriteten av såväl svenskar som invandrare. Svenskarna är så sossifierade att man bara accepterar att politiker lägger sin snok i blöt precis överallt. Politik och rättsväsen måste vara åtskilda. Politisk styrning av domstolarna är det som är signifikant för diktaturer. Fristående domstolar är garanten för lika inför lagen. Dessutom är redan domstolarna nersmetade med politiker. Nämndemännen består bara av politiker. Enligt vår grundlag ska vilken svensk medborgare som helst kunna verka som nämndeman. Men enligt vårt nuvarande system så väljs nämndemän direkt i kommunfullmäktige utan en spottstyver till tankar på den vanliga medborgaren. Läs mer

Quick och hans svanar dansar vidare Del 1: Psykoterapeuterna

Bild
Kan inte låta bli att kommentera den otroliga media- och nu också politiska cirkusen runt drama queen Sture Bergwall alias Thomas Quick. Först och främst, Dan Josefssons dokumentär om Sätermodellen och utmålande av Margit Norell som en riktig häxa, var subjektiv och vinklad och tydligt ett personligt korståg mot den psykodynamiska terapin. Det var mer än osmakligt att Josefsson inte klippte bort delar av intervjun med Sven Å Chistianson när denne  talade om den "mamma han aldrig haft". Bloggaren har nog med kunskap och erfarenhet av den psykodynamiska modellen för att konstatera att Josefssons nidbild av Säter och Margit Norell inte var rättvis. Han hade fokuserat på bortträngda minnen, men ägnade inte en sekund åt vad egentligen en psykodynamisk psykoterapi handlar om. Läs mer

Värdegrundsarbete - En god affär för skojare

Bild
Nog är det nästan hysteriskt roligt, i alla fall svart humoristiskt, att det här med värdegrundsimplementering utnyttjas av fifflande företag som bara kammar in pengar på att samhällets olika institutioner MÅSTE trumma in Värdegrunden hos det trilskande folket som inte förstår andras bästa. T ex Försvarsmakten. År 2009 började marken bränna under fötterna på generaler och sergeanter. Orsak, de små soldaterna undslapp sig små förbjudna ord som: blattar, packistan, berikare "påsken är slut" o s v. Dessutom förekom det missaktning mot militanta feminister eftersom Försvaret nu även släpper in kvinnor till soldatyrket. Man anlitade ett konsultföretag som gick under benämningen Bikupan (Också namnet på en klubb för bisexuella!). I princip består företaget bara av en person; Bi Puranen (Bi + Kupa = Små bröst). Hon har en titel som Docent i Ekonomisk Historia (Låter suspekt; hur man har lurat folk sedan tidernas begynnelse?). Som gammal räv på stiftelsen Institutet för F

Glappet till vanligt folk bara ökar

Bild
I söndags avslutade FP sin riksmässa. Och ja, där ryker FP också, ut ur riksdagen. Nu sällar sig liberalerna till tvångs- och förbudsvänstern. Kan det bli mer deprimerande? Vi har alltså sju vänsterliberala partier och så ett som är åtminstone socialt konservativt. Vad nu detta ska hjälpa. Stolpskottet och radikalufot Maria Arnholm har definitivt fått genomslag med sin likhetsfeministiska agenda. Nu blir det en tredje "pappamånad" i föräldraförsäkringen . Man ska alltså tvinga barnfamiljerna att dela mera "rättvist och mera jämställt". Ska makthavare avgöra vad var och en anser som rättvist? Och den fullständiga besattheten vid lika, lika, lika. Vad som är lika det avgör makthavarna. Den enskilde barnfamiljen vet inte vad som är "lika jämställt". Därför behövs pekpinnarna från högre ort. De tvingande pekpinnarna. Familjer använder sitt eget huvud för att lösa sitt s k livspussel. Men det får man alltså inte göra. Uppifrån dånar Storebror: "Nu gör n

Ett land av medelmåttor: DDR och Sverige

Bild
På "hatsiten" Avpixlat går en spännande artikelserie om " Praktisk socialism i Sovjet, DDR - och Sverige". Rysningarna fortplantar sig ganska snart utefter ryggraden. Det är något så förbaskat välbekant med beskrivningen av hur kommunismen fungerade i såväl Sovjet som DDR. "Men kommunismen är varken folkrörelse eller parti, det är en livsstil. Den tolererar inte mångfald eller kreativitet annat än då det gäller att manipulera, dupera och förtrycka. Den har en blind tilltro till den sociala ingenjörskonsten med dess allomfattande regelverk. Folket skall lyda för sitt eget bästa annars går det dem illa. "   "Vad som fattades ryssarna var professionell duglighet på alla nivåer. Kompetensen hade ju flytt utomlands, dödats eller skrämts till tystnad. I styrande positioner satt nu personer med rätt politiska kvalifikationer, men utan yrkesmässigt kunnande. Så inleddes den totala likriktningen ledd av medelmåttor. " Som jag möjligen har skriv

Hos Det Fina Folket var vi inte lika mycket värda

Bild
Vi hade inte setts på 30 år när vi åter träffades i lördags. Det är märkligt med gamla vänner. Oavsett hur många år som har gått sedan sist, är det som om det bara är att plocka upp tråden igen som om det hade varit igår. Sure, det syntes att tiden hade kört över oss fler ggr än en gång. Inte längre släta som barnarslen i ansiktet, inte längre jeans i 29 tum runt midjan. Men ändå så lika. Men nu befann vi oss på Södermalm, själva högborgen för "De mänskliga rättigheterna". Sveriges samlade samvetselit. De som befolkar morgonsofforna och alla PK-evenemang och de som står på de förttrycktas sida för "alla människors lika värde. Kort sagt De Goda. Bloggaren har sagt det förut: Stockholm är en dassig stad med storhetsvansinne och gudskomplex, åtminstone i innerstaden. Detta hindrar dock inte eliten, modell yngre, att häckla de som står utanför deras självbelåtna ring av upplysta. Det var de som mobbade på ett raffinerat sätt. Alla de mindre bemedlade vars föräldrar inte

7 - klöver eller 7 - klövern?

Bild
Dagens hisnande nyhet är att gummihuvet Stefan Löfven vill bilda regering med ALLA, fast naturligtvis inte med SD. Det gäller att hålla fast i den röda tråden. Stefan Löfven är om möjligt ännu mer korkad än Mona Sahlin. Men han har den där typen av trygg utstrålning som kan utvecklas till att bli statsministermässig. Med detta olustiga utspel lär han inte bli någon statsminister heller. Fast sanningen är ju att han (och Carin Jämtin som förmodligen renskrev det hela) bara realiserar den aktuella situationen inom svensk politik. 7 - klövern är samtliga partier utom parti nummer 8: Sverigedemokraterna. 7 - klöverns separata partier har de senaste sju åren varit förvirrande lika. Konsensustänkandet har passerat rimlighetsgränsen, jämlikhetsdiktaturen har försökt slipa av alla skillnader. "Allas lika värde" betyder rent konkret att "Alla är lika lika" (Eventuellt Allahs lika värde). Ingen ska var mer lik än någon annan. Likstelhet, förlåt likställdhet ska det v

Våldtäkter - tabu att diskutera i Sverige

Bild
Ring P1, under det senaste året reducerat till en halvtimme och med en tydligt sovring av "lämpliga" samtal. Likaså har det framkommit att inringares åsikter registreras. Programledarnas åsikter är mer än tydliga. Allra värst är falskempatiska Alexandra Pascalidou. Dessutom är hon okunnig och allmänt dum i huvudet.                                                                                                                  Alexandra 1996 Häromdagen var det en kvinna som ringde in och ville tala om det faktum att Sverige ligger i den absoluta våldtäktstoppen i världen. Alexandra förnekade att detta var sant och frågade uppenbart ivrigt efter källhänvisningar (detta förekommer aldrig annars). Hon var tvungen att kontrollera detta, menade hon. Innan dess var hon inte villig att diskutera ämnet. Hon kunde lätt ha hittat svaret om hon hade googlat. T ex så har det i Stockholm ägt rum 1.000 våldtäkt er bara de sju första månaderna, 300 av dessa har begåtts mot flickor under

En odiskutabel sanning - Sverige leder människor in i döden

Bild
"Att skiljas är att dö en smula". Egentligen är de tragiska flockvarelser; 40-talisterna, som först nu de senaste 10-15 åren har förstått vad de har ställt till med. Dessa högröstade och masspsykotiska Mao- och Pol Pot-vurmare, har blivit gamla. Och de låter som vanligt hela etern fyllas av dem själva, de har de råd med. Allt går att köpas för pengar. Det visste de redan på 70-talet när de stal friheten från svenska folket och paketerade in oss i ett IKEA-lager. 40-talisternas främsta tillgångar är: Att de är många. Att de föddes på 40-talet, under och efter kriget. För evigt dömda att trampa över föräldrarnas missgrepp och nazianstrykna normer. Hämnden på föräldragenerationen tycks ha varit 40-talisternas livsluft och inspirationskälla. Men man glömde att titta på morgondagen, när man själva skulle bli föräldrar. Det slutade inte bra. Inte alls bra. Revolutionen som kom av sig har bara lyckats åstadkomma brinnande förorter, våld, maffiaverksamhet och enorma samhälls

Två grova brottslingar tvingar Sverige att ta ställning.

Bild
För några månader sedan gick preskriptionstiden ut för att åtala HIV-mannen, Mehdi Tayeb . Denne trevlige iranska man utmärkte sig genom att sex med minst 130 kvinnor (inklusive män) utan att berätta att han var HIV-smittad. Åklagaren misslyckades med bevisningen och brotten blev bordlagda. Nu har det gått 15 år. Endast en kvinna blev smittad och det råkade vara hans svenska flickvän. Nu när preskriptionstiden är borta kan Tayeb återvända till det öppna och humana Sverige; den humaniära stormakten. Eftersom man predikar om "allas lika värde" här för att man inte på något sätt ska känna sig bättre, sundare och ärligare än någon annan, så öppnar vi famnen även för Mehdi Tayeb. Välkommen tillbaka.  Att bloggaren kladdar fram detta äckel ur historien, beror på att en ny HIV-man såg sitt ljus för några år sedan:  Anders Lilja, född 1991. Han blev smittad av sin kenyanska mor redan vid födseln och hur tragiskt detta än är så är det ingen ursäkt för att han har haft oskyddad

Martyr rimmar på vampyr

Bild
Det är inte så många som har mött en vampyr får jag förmoda. I sådana fall är det bäst att tänka om. De finns faktiskt runt omkring oss. Men de har varken spetsiga hörntänder eller klohänder. Istället är det de där som finns till för andra bara, har tillbringat hela sitt liv med att föda barn och sett till att de har blivit drägliga människor. Och det har offrat precis allt. Ingenting blev som de hade tänkt sig. De fick istället bara offra sig. För andra. Och otacksamhet är ju världens lön. "Vem tänker på mig?". Du kan sitta där vid deras väldukade matbord med en känsla av att du knappt kan svälja maten. För du vet att snart kommer det. Det där välbekanta nålsticker. Gjort med en ishacka. De förnekar sig aldrig. Martyrerna. Och du kan i början ha svårt att förstå varför du sitter där och blir mer och mer frustrerad. Men vartefter skådespelet pågår och utvecklar precis som du har föreställt dig det, så vet du det. Den här personen suger ut mig. En tjuv. Känslotjuv.

Sverige har totalt tappat anseendet - överallt

Nu har den politiskt korrekta maffian gått ett steg för långt. Sedan tidigare har ju kritik och typ hjärndöda kommentarer om Danmark som "pissland" passerat därför att Danmark sedan länge har skippat såväl formellt som informellt åsiktsutbyte med Sverige. Att hålla på att kasta skit på ett hedersamt land som Danmark kostar. Frågan är om det inte kostar ännu mer att göra detsamma mot Norge. "Humoristen" Özz Nojan utmärkte sig i trevliga talk-showen Skavlan (suverän programledare) genom att pissa ner Norge som rasistland, à la det klassiska nazistgreppet. På vilket sätt var Nojan rolig? Svaret är att Nojan inte alls är rolig. Han är bara en ovanligt hetsig, men annars fullt normal svensk "anti-rasist". Som en sådan har man en allsmäktig och gudfruktig rätt att slå andra på käften, både fysiskt och rent symboliskt. Även om det gäller ett helt land så tar sig en s k anti-rasist varje tillfälle att fördöma och skita ner detta utifrån sin egen högtstående o

Angående bloggutseende

Om nu någon tycker att bloggutseendet växlar, så är det bara att klicka till vänster över bloggvyer. Där kan man själv bestämma över hur bloggen ska se ut.

Schizofrenogena mödrar och Margit Norell

Tomas Quick/Sture Bergwall är en riktig domptör. När han vickar på arslet och öppnar sin dumma trut så följer media upp som om han vore råttfångaren från Hameln. Karln är en riktig slemtorsk och en världsmästare på manipulation. Och visst har han begått brott. Såväl rån som misshandel och våldtäkt. Men någon seriemördare var han aldrig. Det var bara en booster för egot att gå och erkänna femtiosextio mord. Så egentligen ska han faktiskt släppas fri. Att sitta i 22 år för ovannämnda brott är inte mänskligt. Men som sagt, man vet ju inte allt. Hans terapeut, Margit Norell har nu fått såväl hundhuvudet som bära skott för att det var hennes fel att han erkände morden, trots att hon har varit död i åtta år. Nu spyr alla galla över de psykoanalytiska/dynamiska terapierna. Utan att veta ett skit. Naturligtvis har Quick/Bergwall bara fått en tillräckligt god syndabock för att ha erkänt mord han aldrig begick. Dessutom var han ju "påverkad av narkotika". Denna "narkotika&qu

Hjälplöst läge

Bild
Sverige är ett riktigt pittmätarland. Om någon hör lite nyheter ibland så återfinns det nästan alltid ett inslag som handlar om klyftor, orättvisor och skillnader. Det kan handla om i princip allt; från skostorlekar för kvinnor och män till skillnaden mellan att bo i ett stort hus eller ett litet hus. För att inte tala om löneskillnader och fattiga barn (som inte alls är fattiga, bara "relativt" fattiga). Bloggaren har inte mycket till övers för alla jämförande studier därför att uppdragsgivaren till forskarna även har gett i uppdrag att bekräfta en i förväg redan uppställd hypotes. "Idag ska vi visa att det inte finns kvinnoskor i storlek 44 t ex.". Det finns ett oändligt antal skillnader mellan människor. Även som enäggstvilling så är man olik den andre. Problemet i Sverige är att man inte ser till medborgarna som individer utan alltid som en del av en grupp. Det är en kollektivistisk syn på människan och skapar bara enögdhet och avundsjuka. För att ko

Nej nu EUävlar!

Bloggaren brukar inte skriva om EU. När vi röstade på 90-talet röstade jag 'ja'. Men då bestod EU av 15 länder och fungerade... ganska bra. De 15 länderna var västeuropeiska och där fungerade EU mest som ett underlättande av handel och utbildningsutbyte. Men så, på Sveriges intensiva frontoffensiv, uppstod idén att inhysa de gamla öststaterna. Så nu med 27 länder, så har EU förvandlats till en stor socialbyrå. Men nu börjar även de gamla oxarna slakna. Egentligen är EU:s uppgång och fall ett fantastiskt forskningsprojekt. Med en nästan skrämmande klarhet är det en bild av att välfärdsmodeller är dömda från första pennstrecket. S R Larsson är en svensk-amerikansk ekonom som är extremt kritisk till hur Europa har utvecklats. Och han lägger hela ansvaret på de försåtliga välfärdsstaterna. SÅ goda, men med så onda idéer med människoförakt i grunden. HÄR en presentation av hans "Ending the Welfare State". EU:s senaste projekt för att rädda King Kong från att slitas

Dagens språkpolis

Bild
För att vara ärlig, bloggaren är en riktig språkpolis. Men kanske inte riktigt så gnälligt som andra språkpoliser brukar vara. Dialekter är helt underbara. Jag blir så förbannad när Stockholmsradio har någon kissnödig fjant som ska vara rolig börjar säga idiotier... på annan svensk dialekt. Annan svensk dialekt än stockholmska. De brukar mest hyckla Mälardalens gnälldialekter, tacksamma visst, men roligt? Eftersom bloggaren själv är född i både gnäll- och brännvinsbältet så kanske min irritation kan vara en följd av båda. Den lilla staden Köping är min födelseort. En liten sketen småstad, men belägen vid Mälaren med en fantastisk utsikt från Malmön där jag brukade bada som liten. Läs mer

Den största skillnaden mellan sjuk och frisk = Döden

Bloggaren hade ett samtal med en god vän om hur och när psykisk sjukdom utvecklar sig. Till väldigt hög grad debuterar psykisk sjukdom i slutet av tonåren fram till 30-årsåldern. Sedan finns det vissa former av sent utvecklad schizofreni som dyker upp först vid 35-45 år. Denna form är den med allra sämst prognos. Men den är ovanlig som tur är. Min vän hade ett överraskande svar på vad som utlöser psykisk sjukdom. När jag hörde det förstod jag att han förmodligen hade rätt även om andra faktorer också spelar roll. Det som skiljer oss människor från andra däggdjur (ja, människan är ett däggdjur), är att vi förstår att vi är dödliga. Som barn och tidiga tonåringar lever vi också i en trygg ovetskap om vår dödlighet. Men några år senare, fr o m 15-18 årsåldern så slår vetskapen ner som en bomb. Vi ska dö, en dag i framtiden ska vi inte längre gå här på jorden. Denna fruktansvärda insikt drabbar oss emellertid på olika sätt. Vissa drabbas av ett djupt obehag och rädsla för hur slutet

Hur man överlever i fem länder - utan pengar Del 5: Malmö

Bild
Vi löste biljetter till Puttgarten den absolut norrpunkten, Tyskland. Därifrån gick ett antal fullspäckade färjor till Rödby, Danmark, London och Malmö, Sverige. Vi var dödströtta och somnade. Men denna gång ankrade båten i Malmö, så det var ingen risk att vi skulle missa staden. Malmö, gangsterstaden. En liten skitstad med Sveriges tråkigaste centrum, slår t o m Stockholm. När jag bodde i Lund på 80-talet var Malmö en fin, lugn och ganska trivsam stad, framför allt beroende på alla fantasiska restaturanter och suveräna parker: Kungsparken, Pildammsparken, stora parker som påminner om engelska parker. Vi kollade igenom våra monsterpengar, de skulle inte räcka upp till Stockholm. Så istället gick vi ut och åt, en riktigt tung och blodig biff. Vi skämtade om att nu bidrog vi till den globala uppvärmningen. Kon, ifråga, hade fist och rapat enormt många gånger innan den blev mat. Och vi skulle också fisa och rapa efter att vi hade ätit upp biffen. Rena kedjereaktionen. Jag had

Hur man överlever i fem länder - utan pengar Del 4: Frankfurt

Bild
Att ta sig en tupplur på bussen hade alltså fått ödestigra konsekvenser. Chauffören upplyste oss om att det var Frankfurts flygplats. Han ville ha betalt för att ta oss till Frankfurt, men nu var kassan tom igen. Så det var våra tummar som åter fick tjänstgöra. Efter två långa timmar fick vi så lift. Den här gången var det en långtradare. Han sade på knackig engelska att det var kul med lite sällskap och så bökade vi in oss i framsätet. Det var långt in till Frankfurt så chauffören hann upplysa oss om "heta ställen" i stan, parker, restauranter, pubar och allt han tyckte två "unga tjejer" skulle gilla. Han släppte av oss någonstans i periferin, så det var apostlahästarna som gällde in till staden. Våra ryggsäckar var lätta som fjädrar, det var i princip bara sovsäckarna som vägde något. Frankfurt var en dassig stad. Förmodligen så bombad under WW2 att inga gamla kulturbyggnader fanns kvar. Istället bestod stadskärnan av extremt nya, fula skyskrapor, eller ja,

Hur man överlever i fem länder - utan pengar Del 3: Bryssel

Bild
Den här skutan vad en riktig yacht. Vi gick omkring från den ena lyxiga baren, restauranten, casinot och.... hmmm. Det tog en timme. Sedan förstod vi att vi hade klivit på fel båt. Vi fick många konstiga blickar från kvinnor klädda i sina små svarta. Och män oklanderligt klädda i mörka kavajer, svarta skjortor och ljusa chinos, betraktade oss irriterat. En av dem kom fram och frågade rent ut om vi inte hade "kommit fel". Jo, det hade vi ju, fast vi hade ingen aning om att det var fel från början. Han rynkade ögonbrynen och menade att han kunde ju inte slänga ut oss nu. Det var vi tacksamma över när vi hörde vågorna fräsa mot båten. Men resan, som överraskande nog, tog oss till Bryssel, var ett sällsamt party, där till en början det minglades med lillfingret utsträckt och artiga fraser utbyttes. Men sedan bröt det loss. Vi snackade in oss med två killar/män som satt i EU-parlamentet. När de hörde att vi var på vift utan vare sig pengar, husrum eller kläder började de skrat

Hur man överlever i fem länder - utan pengar Del 2: London

Bild
När Köpenhamn försvann bakom oss visste vi inte ens vilket håll vi var på väg mot. Vi hade hoppat på en buss och betalat en minisumma, men vart bussen gick missade vi. Även om vår biljett knappast kunde räcka ända till Esbjerg så var det ändå där vi klev av eftersom bussen inte gick längre. I sådana fall skull vi ha kantrat och blivit flytande i kanten av Nordsjön. Esbjerg, nästan längst ner men vid kusten i västra Jylland, är en internationellt präglad stad med åtskilliga turister. Men i regel stannar de inte så länge. Från Esbjerg går nämligen Englandsbåtarna. När färjan lägger till i Harwich är man redan halvvägs inne i London. London är en enormt stor stad, speciellt till ytan. Vi reste i timtal innan vi kom till de mer centrala delarna. Resan till Harwich betalade vi till en fjärdedel, snackade lite om kompisar som hade gått före oss in och att vi bara skulle gå och hämta dem så kunde vi betala resten. Man skakade på huvudet, klippte i en biljett fyra gånger och lät oss pass

Hur man överlever i fem länder - utan pengar Del 1: Köpenhamn

Bild
Vi var inte så gamla, men inte unga heller. Bloggaren hade varit fucked-up ett antal år, men nu skulle det levas. En typisk bild; två halvunga/gamla tjejer med 50-liters ryggsäckar plus en gisten gitarr. Och sedan, varsin envis tumme. Det gick fortfarande att lifta i Sverige då, men ändå inte som förr skulle det visa sig. Men på ett dygn var vi nere i Göteborg, slog upp tältet och upptäckte avenyn. Men vårt egentliga mål var Köpenhamn. Så vi fortsatte ner mot Skåne, en riktig omväg tog oss till Landskrona. Mannen som hade plockat upp stannade helt abrupt. Det blev tyst. Han började treva med sin hand över mina ben, och först blev jag paralyserad men min kompis i baksätet tog upp gitarren och klippte till honom över bakhuvudet. Handen mot mitt lår avlägsnade sig snabbt. Vi tumlade ut med bultande hjärtan och tomma huvuden. Vi hade faktiskt glömt våra ryggsäckar med alla kläder, alla hygienartiklar, nödvändiga mediciner och.... våra pengar. Men gitarren var med. För att se det från d

Flaggan i topp!

Mirakler existerar fortfarande. Bloggaren har fått en lägenhet. En RIKTIG lägenhet! Kampen om den varade en vecka, det ställdes orimliga och idiotiska krav. Mopsan som avslog min förstaseedade anmälan var verkligen perplex när jag kom med bunten på ungefär 20 sidor och slängde den på hennes skrivbord (nåja). Lägenheten finns i ett område som stod färdigt 2009, så den är i samma klass som lägenheten jag trodde mig vara tvungen att sälja. Men den här är en hyreslägenhet, så det förenklar processen. Jag har befunnit mig i en total stresspiral i en månads tid, nu behöver jag rehabilitering. Jag minns min nyårsönskan förra året: Att jag skulle ha en riktig bostad när 2013 gått i graven. Det verkar som det precis kommer att infrias. 1 december bär det iväg från skjulet, men det har tjänat mig väl. Förutom att jag inte har haft någon plats för vänner på besök.... Och så finns det inte en enda lykta här utanför, så det är tur att jag laddade ner den där ficklampan till mobilen. Men nu sk

Finns verkligen al-Quida?

Bild
"There's nothing to fear but fear itself", lär Churchill ha sagt (fastän det var någon annan mer tillbakadragen egentligen). Men oavsett; det är SÅÅ sant. All förväntansångest inför en utmaning är värre än själva utmaningen. Bloggaren har stått på många scener och spelat, både i helt rockband, i en duo och så singel. Det är en riktig ego-tripp... men först efteråt. Inför en spelning hade jag åtminstone i början en katastrofal ångest. Det värsta var att händerna darrade. Inte bra när man ska spela gitarr. Men sedan, halvvägs in i första låten släppte det. Det var ingenting annat än ångesten att vara rädd för. I olika former av fobier så är det denna förväntansångest (man förväntar sig att få ångest) som dominerar. Det leder till undvikande av den ångestskapande situationen därför att man på Pavlovs-vis har fått ångest vid ett sådant tillfälle, särskilt en panikångestattack är ett enormt påslag av stresshormonet adrenalin men också en ren neurologisk reaktion där hjärna

Sverige har upphört som rättsstat

Bild
Nu är det nog! Ytterligare en gängvåldtäkt där gärningsmännen går fria! Men med tanke på att den svenska tillämpningen av straffskalan är rena skämtet så spelar det praktiskt sett ingen roll om de blir dömda eller ej.  Däremot är en helt friande dom en signal till de små lymlarna med arabiskt klingande namn. Här finns samtliga namngivna. Även om tjejen säger nej så behöver man som kille inte ta någon hänsyn till detta; det ligger inom lagens råmärken att sätta på en brud även mot hennes samtycke. I andra mer utvecklade länder så ingår en samtyckesparagraf i lagen om våldtäkt. De här punkterna i våldtäktsmål föreslog FP:s landspartimöte redan 2009: Förundersökningsledaren vid sådana brott ska vara skyldig att begära att målsägandebiträde förordnas redan under förundersökningen. Genomför därför i den delen Målsägandebiträdeutredningens förslag. Rätt till självbestämmande: "I Sverige har under 2000-talet generellt cirka 1 av 10 anmälda våldtäkter gått till lagföring (Dies

DD - Mer än Dagen D

Dagen D brukar den kallas. Västalliansens landsstigning i Normandie den 6 juni 1944. De amerikanska och kanadensiska styrkorna kom luftvägen. Men egentligen hette den Operation Neptune. Ja, det finns fler namn, kärt barn har många namn. Men förkortningen DD betyder också Dubbeldiagnos. Så här beskriver Nätverket DD diagnosen: "Med dubbeldiagnoser avses beroende/skadligt bruk enligt ICD-10 eller beroende/missbruk enligt DSM IV, som föreligger samtidigt med psykisk sjukdom eller personlighetsstörning enligt nämnda diagnossystem." DD-patienter är de som står allra längst ner i prioriteringshiearkin inom vården. Det finns inga specialister på DD, det finns inte heller några avdelningar avsedda för DD-patienter. Det som har gjorts är att lägga över ansvaret för dessa människor på kommunerna. Fast dessa drar inte i alltför många växlar för dessa "brukare" heller. Lite Antabus-utdelning där, lite kuratorssnack där. Men ingen behandling. Bara små poster i budgeten f