Inlägg

Visar inlägg från juli, 2011

Norges kärlek. Och Sveriges hat.

Trots att vi är bästa grannar sedan åtminstone 1905 år tillbaka så är det mycket som skiljer oss åt. Den självklara nationella identiteten i Norge, utplånandet av densamma i Sverige. Den självklara kulturen som ingen ifrågasätter. Glädjen, gemenskapen och tillåtandet. Den instängda ruelsen, bitterheten och avundsjukan i Sverige.

Hur har det blivit så här? Svaret är att Norge har kämpat för sitt land och sin kultur. Det har vi aldrig gjort, tvärtom. Det mest värdefulla ett lands medborgare kan få, är enighet och helhet. Gemenskap och kärlek till det gemensamma. Att dela kampen. Och minnet av kampen. Det enar ett folk och får det att stå upp för sig självt. Och det, det är själva basen för att människor kan känna kärlek. Både till varandra, men också tolerans med det okända.

Hundlokan och hans anhang har aldrig förstått värdet i kampen och gemenskapen. De har diats av vänsterrörelsens hat till traditioner och sund nationalism. Man har påverkats och åverkats av diplomati in i absurdum so…

Hur ska vi agera nu?

Massmordet i Norge är inget terrordåd i vanlig mening, vilket media naturligtvis vill framställa det som. Breivik var ensam, inte en medlem i någon sammanhållande organisation med terror på agendan. Hans högerextremistiska åsikter begränsar sig i förhållande till hur dessa brukar se ut. Riktiga högerextremister anklagar judarna för mångkulturen och tror att judiska kapitalister ska skapa en global världsregering (New World Order) och därmed få oinskränkt makt.

Bloggaren har börjat läsa hans manifest 2083 på 1500 sidor (det är ju i och för sig precis det han vill). Jag har bara läst 50 sidor men tendensen är klar: Han revolterar främst mot den politiska korrektheten och kulturmarxismen i frågor som rör mångkulturen, feminismen, avmaskuliniseringen och den ökande toleransen mot homosexuella.

Ur psykologiskt perspektiv är det lätt att få bilden att Breivik har stora problem med sin egen manlighet och att han mycket väl själv kan vara gay. Han verkar tro att genom att pumpa i sig anabola …

Sund kritik och hatiskt vansinne

När jag själv läste mitt inlägg från igår, slogs jag av att detta lät som ett bagatelliserande och försvarsinriktat tal om de faktiska händelserna i Norge. Så vill jag inte att det ska framstå. Jag tycker det hela var ett fruktansvärt brott av någon som har drivit sitt hat till sin spets.

För bloggaren själv får det vissa implikationer om att åsikter såsom mina egna till viss del, kan utvecklas till ett otyglat hat mot det mångkulturella samhället och socialism. Ett hat som utvecklas från oförlöst energi och allt fler och större ringar på det svarta vattnet. Hatet kan dock inte växa till i ljuset av mänsklig gemenskap och kärlek. Det är i isoleringens kyla som det kan bli omöjligt att hantera på ett sunt sätt.

Anders Behring Breivid ville upprätta ett slags testamente över sig sjäv som en riddare (är för övrigt med i en skum organisation, Tempelriddarna) som utkämpat ett slag mot de institutioner som han anser är ansvariga för utvecklingen i Norge. Men istället för att göra detta via …

Ett Norge i chock

Vem kunde tro det? Vårt kära broderland som vi har så många roliga historier om, men som ändå uttrycker djupaste gemenskap.

Fullständigt oväntat blev Oslo utsatt för ett gigantiskt bombdåd där regeringskvarteret med omgivande departement delvis sattes i brand och förödelsen är fortfarande oöverblickbar. Sju människor är döda.

Men så det kanske allra mest fruktansvärda. Socialdemokratiska ungdomsförbund tillbringade sommaren på ett läger på ön Utöyen. En man utklädd till polis dök upp från ingenstans och började skjuta besinningslöst runt omring sig. I nuläget har 84 döda kroppar påträffats. Det här är det värsta som har drabbat Norge sedan WW2. Våra svenska hjärtan blöder för våra bröder.

Norrmannen Anders Behring Breivik har anhållits, misstänkt för attentaten som för övrigt beskrivs som ett terrordåd.
En terrororganisation, Helpers of Global Jihad tog först på sig attackerna, men detta dementerades senare. Gärningsmannen agerade till synes helt ensam, men med vissa kopplingar till n…

Musik förändrar kulturen

Bloggaren satte häromsistens ihop en Spotify-lista till dansen på en födelsedagsfest. Mycket letande och plottrande, det tog säkert ett par timmar för att få ihop 70 låtar.

Det var en stor fest, med säkert 100 gäster, vegmat och eko-drycker. Själv var jag toastmaster, en för mig ny uppgift som jag kände mig kraftigt obekväm i. Middagen löpte i alla fall på väl med många tal, frågesporter och trubadurer.

Sedan var det då dags för dansen. Festfixaren, dottern till födelsedagsobjektet, hade letat fram ett band som spelade det som man brukar beteckna som världsmusik. D v s folkmusik från andra länder och kulturer.

Själv har bloggaren alltid haft en aversion mot folkmusik, vare sig den är svensk eller utländsk. Tradigt, gnälligt, tjatigt, påklistrat glättigt, med klara tendenser till kampsång, leder det tanken tillbaka till ångestfyllda midsommaraftnar och 70-talsproggens förstörelse för oss "normal" ungdom.

I alla fall så höll världsmusiken igång i kanske 1½ timme. Sedan körde j…

Västvärldens kollaps

En mycket intressant artikel på Newsmill tar upp det orimliga i eurosamarbetet som nu går mot sitt sammanbrott. Det orimliga består i att det är ett politiskt projekt grundat på socialistiska idéer om att de rika ska betala för de fattiga. Det högburna huvudena hos Europas politiker för att de anser att de står för rättvisa och jämlikhet, börjar nu tvingas inse att denna strategi är ohållbar. Det är nationerna själva som måste ta tag i sina problem och inte vila i knäet på mamma.

Socialistiska system är just ohållbara för att de försöker reglera det oregelbara. Sedan de fattiga öststaterna gjorde sitt inträde i EU har unionen börjat vittra söner eftersom de starka länderna också kommer att utarmas när de ska försörja andra länder också.

Så hur ädel man anser sig vara, kalla sig för Robin Hood och utjämna skillnader mellan människor, så leder detta till fattigdom. För alla.

USA ligger också på fallrepet. Statsskulden är enorm och förmågan att betala in lånet är just nu minimal. Rasar d…

Vilka släpps egentligen in?

Just nu pågår en svältkatastrof utan motstycke i Somalia. Det har inte regnat på evigheter och solen och torkan har gjort att inget och ingen längre kan leva där.

Därför flyr somalierna in i flyktingläger i bl a Kenya. Flyktingläger som nu ärså sprängfyllda att man har börjat stoppa somalierna från att komma in i landet.

Bloggaren såg ett reportage, mycket nerkortat och som inte står att finna på svt.se. Där fick man se hur riktiga, verkliga flyktingar ser ut. Utmärglade, fulla av flugor och utslag. Många av dem kommer inte att leva mycket längre till.

Här i Uppsala har antalet somalier ökat lavinartat. De vaggar omkring på stan i sina tält och sina barnvagnar. Det som slår mig är hur skillnaden mellan dem och de som skildrades i reportaget, är milsvid. För det första är de flesta mer eller mindre feta. För det andra är tälten mycket påkostade med siden i hucklet och något syntetiskt skimrande material i resten.

Dessa har ingenting med riktiga flyktingar att göra. De har förmodligen …

Meningen med livet

En sådan rubrik förpliktigar. Den mest frekventa frågeställningen i historien. Men i många starkt religiösa kulturer formuleras inte frågan på samma sätt. Så fort Gud, Allah, Buddha och Jahve finns med i leken kan man också spela med flera kort.

Men ju mer sekulariserade kulturerna är ju oftare ställs just frågan om meningen med att man lever. Precis som det egentligen skulle vara så svårt att förstå. Vi lever ju för att leva. Något annat är det egentligen inte.

Men kvaliteten i levandet kan ju se ut på väldigt olika sätt. Och det är där vi förenas, oavsett vad eller vem vid tror på.

För att känna att man lever ett bra liv måste man ha en känsla av sammanhang. Det är därför som religionen är så viktig för många. Då cirkulerar man ständigt runt den centrala kraften, Gud.

I Sverige, där Gud har förklarats död, finns också en ganska stor vilsenhet där de andliga värdena har demoniserats av 70 års socialfascistiskt styre.

Nu säger jag inte att man måste tro på Gud för att känna sammanhang…

En svensk är en svensk är en svensk är en svensk

Jaha. Statsministern har talat. Almedalen är nu så totalt dominerande att ingenting annat av nyhetsvärde får plats. Och statsministern överraskade inte på något sätt. More of the same. Framtidens utmaningar när så många kommer hit till vårt land. Gäsp.

Vår Sverigeförnekande statsminister, själv med en bakgrund långt tillbaka i tiden till en svart cirkusdirektör och någon polsk städerska. Något är seriously wrong with the man. Hela han utstrålar något slags kompex, en frånvaro av tillhörighet och gemenskap. Jag vet inte. Men eftersom mannen vid första bästa tillfälle fullkomligen spyr förakt över sitt faktiska hemland så tyder det på att han själv känner ett främlingsskap här. Men oavsett om han gör detta så är det inte rättvist eller människovärdigt att ta ifrån andra denna dyrbara känsla.

Men att i dagens läge få det ifrågasatt om svensk och svensk kultur existerar, så är det viktigt att stödja de krafter som står upp för detta. Det borde var en självklarhet, så förtrycket vi svensk…

Shit to Gaza

Så var det dags igen. Provokatörer från olika länder vill åter ner till Israel och föra in "förnödigheter". På båtarna finns naturligtvis den nu helt vanliga alliansen mellan antisemister vare sig de tillhör islamister, eller vänsterextremister.

Fredrik Malm, en ovanligt vettig politiker från Fp, uttalar sig mycket kritiskt om den här konstellationen och aktionen i stort bl a här. Han menar att det är en synnerligen olämlig tidpunkt att sätta fokus på Israel nu när  stora delar av arabvärlden brinner. Det kan sluta med i förskäckelse om också Israel blir indraget i detta.

Det står fullständigt klart att denna aktion bestående av ett gäng med högljudda, en del våldsbenägna och verklighetsfrämmande aktivister är ute efter konfrontation. Varför skulle de annars göra om samma misstag som tidigare när de vet hur det gick?

Här skriver Ralph Haglund om det uppenbara felaktiga tolkningarna som ligger till grund för Gaza-aktionerna.


"...judarna lämnade Gaza för inte mycket mer än…