EU tar död på sig självt - och Sverige
Med den nya grundlagen har luftslussarna öppnats på vid gavel för Sveriges utplånande som egen stat och istället förvandlas till mångkulturell mardröm.
När EU-medlemskapet nu skrivs in i grundlagen PLUS att Sverige ska arbeta medvetet för mångkultur, är mardrömmen tyvärr alldeles sann.
Visst är Sverige medlem i det europeiska samarbetet EU. Men EU står faktiskt för European Union, vilket får ses som ett försök att importera USA:s statsskick. Tidigare hette man EC = Eurpean Community vilket inte kan anses som samma sak. Tvärtom är det väl detta som EU hittills har varit, en gemenskap och tummelplats för olika suveräna stater för att få till stånd en mer fungerande handel och marknad.
Men nu när EU har blivit ett stort socialistiskt projekt och i och med det en allmän socialbyrå, är det inte lika kul längre. Det stora misstaget var naturligtvis utvidgningen till de gamla öststaterna. De har plundrat EU inpå bara skinnet. Det gick Sverige i bräschen för.
Och nu arbetar man som en ivrig bäver för att få med Turkiet, fast övriga medlemsländer är minst sagt ljumma. Undra på det.
Från Sveriges sida är det väl uppenbart att man vill att Turkiets medlemskap ska innebära att muren definivt rivs mellan det kristna Europa och det muslimska Mellanöstern. Man kanske tror att denna blandning kan främja fred och säkerhet i världen. Det är i sådana fall bara en våt dröm. Att bjuda in renodlade diktaturer med väsenskilda kulturer och livsstil, är att begå självmord på sin egen demokratiska kultur.
Bloggaren börjar misströsta och tvivla på att svenska makteliten har något förstånd kvar (vilket det från början är klent med).
Betyder den egna suveräniteten ingenting? Betyder inte det egna kulturarvet något? Ska vi som är ursprungliga svenskar börja skämmas över det? Ska t ex det svenska passet försvinna och ersättas helt av ett EU-pass? På dagens pass står ju redan något outgrundligt om att vi är medlemmar i EU. Det var visserligen en fördel när jag var i USA, men hur länge kommer det att vara det om utvecklingen fortsätter i Europa till ett Eurabia?
Det den nya grundlagen egentligen ger ett uttryck för är att vi inte längre är svenskar per definition, utan ett mångkulturellt land utan ledstjärna och sammanhållande kraft. Istället för att vara ett fredhetens och frihetens imperium kommer (och redan är) en allmän anarki att breda ut sig, med konflikter, strider och slutligen krig mellan olika autonoma vänster- och islamisttrupper å ena sidan, och polisen, militären och nationalistiska krafter å andra sidan.
Som sagt, vi ser det redan. Men det ligger ändå nere i startgroparna. När startskottet går är det bara att ta skydd.
Bloggaren tror inte på makteliten, kanske har man ändå en dold agenda. Man kan bara inte tro att någon med alla sinnen i behåll skulle vilja begå självmord!
När EU-medlemskapet nu skrivs in i grundlagen PLUS att Sverige ska arbeta medvetet för mångkultur, är mardrömmen tyvärr alldeles sann.
Visst är Sverige medlem i det europeiska samarbetet EU. Men EU står faktiskt för European Union, vilket får ses som ett försök att importera USA:s statsskick. Tidigare hette man EC = Eurpean Community vilket inte kan anses som samma sak. Tvärtom är det väl detta som EU hittills har varit, en gemenskap och tummelplats för olika suveräna stater för att få till stånd en mer fungerande handel och marknad.
Men nu när EU har blivit ett stort socialistiskt projekt och i och med det en allmän socialbyrå, är det inte lika kul längre. Det stora misstaget var naturligtvis utvidgningen till de gamla öststaterna. De har plundrat EU inpå bara skinnet. Det gick Sverige i bräschen för.
Och nu arbetar man som en ivrig bäver för att få med Turkiet, fast övriga medlemsländer är minst sagt ljumma. Undra på det.
Från Sveriges sida är det väl uppenbart att man vill att Turkiets medlemskap ska innebära att muren definivt rivs mellan det kristna Europa och det muslimska Mellanöstern. Man kanske tror att denna blandning kan främja fred och säkerhet i världen. Det är i sådana fall bara en våt dröm. Att bjuda in renodlade diktaturer med väsenskilda kulturer och livsstil, är att begå självmord på sin egen demokratiska kultur.
Bloggaren börjar misströsta och tvivla på att svenska makteliten har något förstånd kvar (vilket det från början är klent med).
Betyder den egna suveräniteten ingenting? Betyder inte det egna kulturarvet något? Ska vi som är ursprungliga svenskar börja skämmas över det? Ska t ex det svenska passet försvinna och ersättas helt av ett EU-pass? På dagens pass står ju redan något outgrundligt om att vi är medlemmar i EU. Det var visserligen en fördel när jag var i USA, men hur länge kommer det att vara det om utvecklingen fortsätter i Europa till ett Eurabia?
Det den nya grundlagen egentligen ger ett uttryck för är att vi inte längre är svenskar per definition, utan ett mångkulturellt land utan ledstjärna och sammanhållande kraft. Istället för att vara ett fredhetens och frihetens imperium kommer (och redan är) en allmän anarki att breda ut sig, med konflikter, strider och slutligen krig mellan olika autonoma vänster- och islamisttrupper å ena sidan, och polisen, militären och nationalistiska krafter å andra sidan.
Som sagt, vi ser det redan. Men det ligger ändå nere i startgroparna. När startskottet går är det bara att ta skydd.
Bloggaren tror inte på makteliten, kanske har man ändå en dold agenda. Man kan bara inte tro att någon med alla sinnen i behåll skulle vilja begå självmord!
Kommentarer
I det inbördeskrig som kommer allt närmare kommer polisen som alltid att stå på maktens sida. Den har aldrig gjort annat, och kan inte förväntas göra annat. Den nyligen privatiserade militären består tyvärr numera av legosoldater som inte kan förväntas ha någon annan lojalitet än till de som betalar ut deras löner, dvs regimen i Rosenbad. Dessutom finns nu för första gången sedan Ådalen '31 de juridiska medlen för att sätta in trupp mot ett obeväpnat folk.
Kvar att försvara den svenska nationen och det svenska folket är möjligen små grupper av patrioter utan vare sig organisation, kvalificerad ledning och tillgång till tyngre vapen än halvautomatiska jaktgevär med högst fem skotts kapacitet. Såvida man inte kan få Hemvärnet att ställa sig på motståndsrörelsens sida kommer den striden att bli mycket kort och massgravarna många.
Det enda som då återstår är ett blodigt gerillakrig där allt kommer att vara tillåtet och där alla kommer att vara både mördare och offer. Om motståndsrörelsens hårda kärna kan utverka stöd med vapen utifrån kan kriget dra ut på tiden, annars är utgången även här i praktiken given.
Resterna av motståndsrörelsen kan försöka ta sig till grannländerna för att söka asyl, men eftersom både Finland och Danmark är EU-medlemmar återstår bara Norge och Ryssland. Norge lär inte välkomna svenska nationalister på flykt, men möjligen skulle man kunna få en fristad och ett i alla fall hemligt stöd från Ryssland. Ryssarna kan se egna fördelar i att EUs nordregion destabiliseras och kan möjligen även vilja etablera en vänskaplig regim på Gotland eftersom ön är och förblir viktig för gasprojektet Nordstream.
Makteliten kommer inte att begå självmord. Makteliten kommer att bestå såvida inte folket reser sig och gör sig kvitt dem.
16830911
Ulle