SSU på krigsstigen
SSU har fått luft i lungorna under den senaste veckan. De har krävt, Mona Sahlin har lytt.
Vi ser en skadeskjuten socialdemokrati med en urusel ledare och frontfigur värdig Svarte Petter. Hon är den som ingen vill ha, men ändå tvingas att ha med i leken.
Sossarna och folket skulle ha velat ha Anna Lindh, vilket omöjliggjordes av en knivhuggande jugoslav. Sett ur det här perspektivet skulle det alternativet varit mycket bra. För bra. Då skulle sossarna ha suttit vid makten i evigheternas evighet. Kanske.
För Anna Lindh var en s k högersosse och för många sossar är det knappast populärt.
Fast bloggaren tycker att Anna Lindh var en av de bästa politiker vi någonsin har haft.
Nu har det inte funnits någon given arvtagare sedan 2003 då Anna Lindh mördades. Istället har vi fått ett vilset och förvirrat parti som har gjort sig beroende av kommunister och extrema miljö- och flyktingkramare (illegala särskilt).
Och så SSU som har fått en onormalt stort inflytande över sossarna. Nu senast när de krävt partistyrelsens avgång (och förmodligen även Mona Sahlins avgång fast de inte säger det rakt ut).
Jytte Guteland har en extremt hög svansföring och väntar aldrig på att hugga vid första tecken på svaghet. Hon skulle passa bättre bland renrasiga Sovjet-kommunister än i sin nuvarande roll.
Så här ser det ut på SSU:s hemsida:
Radikaliseringen av ungdomsförbundet har väl aldrig varit tydligare. Men från klassisk vänsterretorik har nu infunnit sig det mångkulturella perspektivet.
"Rör inte min kompis", "Alla är lika mycket värda" är direkt riktat till den förmodade rasistiska majoritetsbefolkningen (fortfarande svenskar).
Fast för socialisterna är ju inte alla lika mycket värda. Sverigedemokrater är t ex inte lika mycket värda. Inte ens moderater är lika mycket värda.
Man spyr ur sig förakt mot företrädare för dessa partier. "Höger" är ett så laddat begrepp att det inte längre finns kvar i någon partibeteckning, men ändå förekommer just "höger" i varannan mening som rinner ur Jutte Gutelands mun.
Som 40-talist- och 50-talistbarn så slår nästan dagens SSU sina föräldrar i sluddrigt kommunisttramp.
Bloggaren minns 70-talet då hatet mot oliktänkande var nästan lika stort som nu. Fast bara nästan. Maken till den intolerans och begränsning av det fria ordet som regerar idag har vi sällan sett i modern tid. Och ändå har vi en borgerlig regering som borde stå för individens frihet att tycka vad man vill utan repressalier! Samt friheten att förändra det nuvarande sjuka systemet som har sänkt vårt land.
Sossarna må befinna sig i ett chockaratat paniktillstånd och intresset är naturligtvis riktat mot vem som bara måste kliva in i Mona Sahlins ställe. Men sossarna måste någonstans förstå att man måste överge sosseriet för att vinna något mer val.
Svenskarna är i hög grad och invandrarna i ofantligt mycket högre grad, sossefierade. Viljan att ta tag i och ta ansvar för sitt eget liv har underminerats under 70 års sossestyre. Det har skapat oerhörda sprickor i demokratin och det är resultatet av de sprickorna vi ser idag.
Vi har blivit matade. Så enkelt är det faktiskt. Som fågelungar med gapande näbbar har vi suttit där och bara väntat på att överheten ska ödsla lite smulor i oss. Dessutom smulor som vi själva har betalat dyrt för att "få". För i sossefieringan ligger den underliga föreställningen att "allt är oss givet". I själva verket har vi avstått alltmer, för närvarande c:a 2/3 av lönen, för att "få".
Men folk börjar faktiskt bli lite mer medvetna, även om det kommer att ta tid. Skattesänkningarna som regeringen har infört (av någon oförklarlig anledning kallade för "jobbskatteavdrag") börjar synas i plånböckerna. Fast folk är i allmänhet okunniga vad det hela beror på. De tror att de erhållit lite fler bidrag bara.
Så nersövt är det svenska (och invandrade) folket.
Alla pengar utgår ifrån staten. Den är bara bussig när den ger ifrån sig lite mer av våra egna pengar.
Den föreställningen är så orubblig bland många att man kallar alla skattelättnader (t ex hushållsnära tjänster) för bidrag.
Och SSU vill driva den politiken ännu längre. Solidariteten måste uppgraderas. D v s till återställda skattenivåer plus lite mer. Ingen ska tjäna på att jobba av solidaritet till de som inte gör det.
Vi har haft högertrafik i Sverige sedan 1967. Fast i övrigt har vi svängt alltmer vänsterut. Herregud, när ska pendeln slå tillbaka mot dem själva? När de sitter med pensioner som har urholkats så mycket av knappt 50% återstår? Eller när äldreboenden i den egna kommunen läggs ner och man blir tvungen att flytta 20 mil för att ta del av den inbetalda "välfärden".
Eller när man får ligga i sin kista i ett halvår för att dödgrävaren är så mycket efter med sitt jobb.
Vi ser en skadeskjuten socialdemokrati med en urusel ledare och frontfigur värdig Svarte Petter. Hon är den som ingen vill ha, men ändå tvingas att ha med i leken.
Sossarna och folket skulle ha velat ha Anna Lindh, vilket omöjliggjordes av en knivhuggande jugoslav. Sett ur det här perspektivet skulle det alternativet varit mycket bra. För bra. Då skulle sossarna ha suttit vid makten i evigheternas evighet. Kanske.
För Anna Lindh var en s k högersosse och för många sossar är det knappast populärt.
Fast bloggaren tycker att Anna Lindh var en av de bästa politiker vi någonsin har haft.
Nu har det inte funnits någon given arvtagare sedan 2003 då Anna Lindh mördades. Istället har vi fått ett vilset och förvirrat parti som har gjort sig beroende av kommunister och extrema miljö- och flyktingkramare (illegala särskilt).
Och så SSU som har fått en onormalt stort inflytande över sossarna. Nu senast när de krävt partistyrelsens avgång (och förmodligen även Mona Sahlins avgång fast de inte säger det rakt ut).
Jytte Guteland har en extremt hög svansföring och väntar aldrig på att hugga vid första tecken på svaghet. Hon skulle passa bättre bland renrasiga Sovjet-kommunister än i sin nuvarande roll.
Så här ser det ut på SSU:s hemsida:
Radikaliseringen av ungdomsförbundet har väl aldrig varit tydligare. Men från klassisk vänsterretorik har nu infunnit sig det mångkulturella perspektivet.
"Rör inte min kompis", "Alla är lika mycket värda" är direkt riktat till den förmodade rasistiska majoritetsbefolkningen (fortfarande svenskar).
Fast för socialisterna är ju inte alla lika mycket värda. Sverigedemokrater är t ex inte lika mycket värda. Inte ens moderater är lika mycket värda.
Man spyr ur sig förakt mot företrädare för dessa partier. "Höger" är ett så laddat begrepp att det inte längre finns kvar i någon partibeteckning, men ändå förekommer just "höger" i varannan mening som rinner ur Jutte Gutelands mun.
Som 40-talist- och 50-talistbarn så slår nästan dagens SSU sina föräldrar i sluddrigt kommunisttramp.
Bloggaren minns 70-talet då hatet mot oliktänkande var nästan lika stort som nu. Fast bara nästan. Maken till den intolerans och begränsning av det fria ordet som regerar idag har vi sällan sett i modern tid. Och ändå har vi en borgerlig regering som borde stå för individens frihet att tycka vad man vill utan repressalier! Samt friheten att förändra det nuvarande sjuka systemet som har sänkt vårt land.
Sossarna må befinna sig i ett chockaratat paniktillstånd och intresset är naturligtvis riktat mot vem som bara måste kliva in i Mona Sahlins ställe. Men sossarna måste någonstans förstå att man måste överge sosseriet för att vinna något mer val.
Svenskarna är i hög grad och invandrarna i ofantligt mycket högre grad, sossefierade. Viljan att ta tag i och ta ansvar för sitt eget liv har underminerats under 70 års sossestyre. Det har skapat oerhörda sprickor i demokratin och det är resultatet av de sprickorna vi ser idag.
Vi har blivit matade. Så enkelt är det faktiskt. Som fågelungar med gapande näbbar har vi suttit där och bara väntat på att överheten ska ödsla lite smulor i oss. Dessutom smulor som vi själva har betalat dyrt för att "få". För i sossefieringan ligger den underliga föreställningen att "allt är oss givet". I själva verket har vi avstått alltmer, för närvarande c:a 2/3 av lönen, för att "få".
Men folk börjar faktiskt bli lite mer medvetna, även om det kommer att ta tid. Skattesänkningarna som regeringen har infört (av någon oförklarlig anledning kallade för "jobbskatteavdrag") börjar synas i plånböckerna. Fast folk är i allmänhet okunniga vad det hela beror på. De tror att de erhållit lite fler bidrag bara.
Så nersövt är det svenska (och invandrade) folket.
Alla pengar utgår ifrån staten. Den är bara bussig när den ger ifrån sig lite mer av våra egna pengar.
Den föreställningen är så orubblig bland många att man kallar alla skattelättnader (t ex hushållsnära tjänster) för bidrag.
Och SSU vill driva den politiken ännu längre. Solidariteten måste uppgraderas. D v s till återställda skattenivåer plus lite mer. Ingen ska tjäna på att jobba av solidaritet till de som inte gör det.
Vi har haft högertrafik i Sverige sedan 1967. Fast i övrigt har vi svängt alltmer vänsterut. Herregud, när ska pendeln slå tillbaka mot dem själva? När de sitter med pensioner som har urholkats så mycket av knappt 50% återstår? Eller när äldreboenden i den egna kommunen läggs ner och man blir tvungen att flytta 20 mil för att ta del av den inbetalda "välfärden".
Eller när man får ligga i sin kista i ett halvår för att dödgrävaren är så mycket efter med sitt jobb.
Kommentarer
/Tomas
Ulle