Tack för alla era kommentarer!

Stort tack till er som följer min blogg och mina, ibland, lite utspacade tankegångar. Ju fler som tänker utspacat desto bättre!

Det skulle vara önskvärt om den unga generationen (en annan är en mogen camembert) skulle vara lite mer framsynta, men det är snarare tvärtom. Jutte Guteland, SSU, låter som den värsta sortens 40-talist. Ett enda upprepande av gamla floskler, finns inget som helst nytänkande; inga visioner, inga vilda idéer.
Säga vad man vill om min egen generation, men vi var lite mer vågade, lite mer rebelliska. Det gällde ju som sagt att bryta med föräldragenerationens försoffade sossedrömmar.
Jag och mina syskon uppfostrades till att bli tre trinda, trogna socialdemokrater. De lyckades med en utav oss. Fast han är i och för sig en rebell på sitt eget speciella sätt.

Det har ju alltid varit ungdomsgenerationens uppgift att göra uppror mot sina föräldrar. Tyvärr ser man mycket lite av den varan idag.

Avarter av upproriskhet ser man hos AFA, syndikal- och anarkister, Reclaim the City-rörelsen och förstås förorsgängen som bränner ner sina egna bostadsområden.
Så antingen rapar man upp gammelkommunistiska teser (med lite pålägg av mångfaldsretorik), eller också slår man sönder gator och torg samt sina meningsmotståndare.

Så kräver man då "respekt". Det är inget fel på att önska respekt, det vill vi alla ha. Men ordet "respekt" har i sin mångkulturella betydelse innebörden: "vi kräver att få det vi vill ha, annars blir det synd om dig". Med "respekt" avser man att ingjuta rädsla i sin omgivning. Och i och med det har begreppet totalt förvridits ur kurs.

Det som är så sorgligt med den senaste generationen är att de inte verkar tåla några motgångar. Många 80-talister är redan förtidspensionerade, sjukskrivna eller långtidsarbetslösa.
Curling-fenomenet firar dagligen nya triumfer. Den nya TV-serien "Ung och borskämd" är en helt ordinär dokusåpa, men den pekar på det faktumet att 80- och 90-talsgenerationen inte riktigt är beredda att ta ansvar över sina egna liv. Man bor hemma och blir servad. Och vill inget annat.

Premierar samhället svaghet och beroende, så får det svaghet och beroende. "Apa ser, apa gör".
Och ur svaghet och beroende föds inget nytänkande. Tvärtom gör passiviteten och lättjan att hjärnans vitala delar för utveckling faktiskt, om inte förtvinar, så åtminstone stagnerar i ett barntänkande om ett omhändertagande i all evighet.

Att inte ta anvar för något utan ständigt ge skulden på något annat, känna sig "kränkt" och bomba ner DO, föder inga självständiga och fritänkande människor.
Det utgör i själva verket beviset för att det svenska samhällsklimatet är ohållbart.
Allt likhetstänkande och förträngningar om sakernas tillstånd inklusive det egna, producerar robotar.

Men även robotar behöver en input för att fungera. I det svenska curling-samhället existerar knappt ens en input. Du lindas in i fetvadd och låter dig ledas igenom korridorerna i det s k väldfärdssamhället. Som inte på något plan kräver något av dig. Allra minst ansvar.

Det är lätt att manipulera en oreflekterande och omedveten befolkning. Den gör inget uppror. Den säger Aaah när makten ber den, den lägger benen i kors när makten vill det och den gäspar och går till sängs när makten har meddelat att vi ska ska vara uppe tills kl 23.

Ett sådant samhälle föder inga rebeller. Inga skapande människor utifrån eget tänkande. Det föder bara simpla kopior av det som en gång var originellt (för så där 100 år sedan).
Det föder bara nya förtidspensionärer som inte förmår leva ett liv som trots allt måste levas.

Sverige är ett samhälle i förfall. Och landets maktelit har skapat det för att få total makt över människornas tänkande och behov. Det är synd om Sverige.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är människosyn?

SD inbjudna till värmen?

"Förgyllning förgår, men svinläder består"