Påverkarna
Sveriges historia började skrivas om på 40-talet. I stil med kommunistiska diktaturer skulle den gamla historien vara oviktig, det var när socialdemokratin kom till makten som historien började.
Bloggaren tror att det var därför 40-talisterna blev som de blev, formade i en tid när Sverige omformades.
Men den verkliga omstuvningen av Sverige kom många år senare, närmare bestämt i slutet på 60-talet (som jag har skrivit många gånger tidigare), då när 40-talisterna skulle göra revolution mot ett av de rikaste länderna i världen. Då var Sverige på toppen av sitt välstånd.
Men exakt vilka var egentligen de stora påverkarna till den bisarra utvecklingen av vår historia?
Vilkas idéer kom att bli norm för det Sverige vi ser idag?
I mitten av 60-talet genomförde den bombastiske och högljudda författaren (mycket tveksam sådan) David Schwarz en våldsam kampanj i framför allt DN, om invandringsfrågan i Sverige. Han ansåg att detta var ett problem, en dold garderob där en samling skelett skramlade.
Sverige var för homogent, det välkomnade inte andra kulturer utan lät invandrarna assimiliseras, d v s försvenskas.
Tage Erlander och hans sossekompisar i regeringen hade 'no clue' om vad karln pratade om. Sverige var ju ett invandrarland som hade lyckats väldigt bra. Vi hade välkomnat finländare, jugoslaver, greker, polacker, ester, letter m fl utan problem. De hade smält in i samhället på ett fantastiskt sätt och bidrog på alla sätt och vis till utvecklingen av Sveriges välstånd.
Men Schwarz menade att dessa inte fick leva ut sina egna kulturer; problemet var just att dessa försvenskades. Han ville ha ett spektra av kulturer som levde på sitt sätt fast i samma land. Någon på DN (minns inte namnet) myntade begreppet 'mångkultur'.
Så kom Palme till makten 1968, samma år som 40-talisterna blev galna och började springa med plakat på gatorna och skrika 'grisar' åt polisen. De gjorde med andra ord 'uppror'.
Palme förde mer än någon annan Sverige långt vänsterut. Det blev anti-isralism, anti-amerikanism, anti-kapitalism och en massa annat anti-västvärlden. Istället vände sig Palme till arabvärlden, blev pro-palestinsk; till Afrika och kompis med Mugabe; till Cuba där han blev kompis med Castro osv.
Palme skapade det gnälliga bidragssamhället och det nuvarande välfärdsbegreppet. Han instiftade begrepp som samhällsgrupp (istället för klass), jämställdhet (i socialistisk betydelse,)barnomsorg, klyftor (inkomstskillnader), likställd, internationell solidaritet (hämtat från 68-rörelsen), satans mördare (USA i Vietnam), svaga grupper, flyktinginvandring, gymnasieskola ( istället för gymnasium och studentexamen, en stor reform på den tiden), inga skillnader skulle ju finnas, kommun (kommunreformen 1971, inga städer skulle längre finnas) allt skulle vara lika). Skatter började tas ut på tre olika nivåer och rakade i höjden, en direkt följd av kommunreformen.
Sverige blev totalpolitiserat. Ingen svensk frågade efter Palmeperioden vad företagen skulle kunna tänka sig att erbjuda för jobb. Nej det blev politiker, politiker och politiker som skulle erbjuda bidrag och åter bidrag.
Och så då 1975 kom riksdagsbeslutet om att Sverige skulle förvandlas till ett mångkulturellt samhälle
Det blev början till slutet för Sverige som välståndsland. Efter det har ingen politiker snackat om något annat välfärd och välfärd.
På 70-talet kom också kvinnorörelsen. Det handlade om självförverkligande, halva makten hela lönen, höjda röster och kampfronter. Det var precis som man gick samman för att känna sig förtryckta tillsammans. Mycket märklig företeelse.
Gudrun Schyman gjorde sitt intåg i politikervärlden vid denna tid. Hon är definitivt en av de stora påverkarna.
Fast nu har slagorden blivit aggressivare , hårdförare och ännu mer samhällsomdanande. Det handlar om genusperspektiv, könsmaktsordning och maktstrukturer. Detta har slagit sig in på alla nivåer inklusive den akademiska. T o m fysikundervisningen på universitetet ska genusanpassas. Barnen på dagis ska utbildas av genuspedagoger och byta leksaker med varandra.
Som sagt, har inte kvinnor varit förtryckta tidigare så verkar de verkligen vara det nu. Och detta i en tid när kvinnor har precis samma möjligheter som män att ta sig precis dit man vill. Det handlar helt enkelt om vilken individ man är, inte vilket kön man tillhör.
Schwarz, Palme och Schyman har alla gjort samma misstag och felaktiga bedömning av folket. Vi är varken datakontrollerade robotar eller förutsägbara muppar i grupper. Vi är människor med olika behov, olika intressen, olika trosuppfattningar, olika känsloliv, olika begåvningar, olika sömnbehov, olika preferenser. Och det mixat i ett oändligt antal kombinationer.
Ingen kan då skriva mig på näsan vilken grupp jag tillhör, om jag är förtryckt eller förtryckare, om jag är svag eller stark och vilken samhällsklass jag tillhör.
Bloggaren är bloggaren helt enkelt, ingen annan.
Det har de alla missat, dessa för Sverige, förödande påverkare.
Bloggaren tror att det var därför 40-talisterna blev som de blev, formade i en tid när Sverige omformades.
Men den verkliga omstuvningen av Sverige kom många år senare, närmare bestämt i slutet på 60-talet (som jag har skrivit många gånger tidigare), då när 40-talisterna skulle göra revolution mot ett av de rikaste länderna i världen. Då var Sverige på toppen av sitt välstånd.
Men exakt vilka var egentligen de stora påverkarna till den bisarra utvecklingen av vår historia?
Vilkas idéer kom att bli norm för det Sverige vi ser idag?
I mitten av 60-talet genomförde den bombastiske och högljudda författaren (mycket tveksam sådan) David Schwarz en våldsam kampanj i framför allt DN, om invandringsfrågan i Sverige. Han ansåg att detta var ett problem, en dold garderob där en samling skelett skramlade.
Sverige var för homogent, det välkomnade inte andra kulturer utan lät invandrarna assimiliseras, d v s försvenskas.
Tage Erlander och hans sossekompisar i regeringen hade 'no clue' om vad karln pratade om. Sverige var ju ett invandrarland som hade lyckats väldigt bra. Vi hade välkomnat finländare, jugoslaver, greker, polacker, ester, letter m fl utan problem. De hade smält in i samhället på ett fantastiskt sätt och bidrog på alla sätt och vis till utvecklingen av Sveriges välstånd.
Men Schwarz menade att dessa inte fick leva ut sina egna kulturer; problemet var just att dessa försvenskades. Han ville ha ett spektra av kulturer som levde på sitt sätt fast i samma land. Någon på DN (minns inte namnet) myntade begreppet 'mångkultur'.
Så kom Palme till makten 1968, samma år som 40-talisterna blev galna och började springa med plakat på gatorna och skrika 'grisar' åt polisen. De gjorde med andra ord 'uppror'.
Palme förde mer än någon annan Sverige långt vänsterut. Det blev anti-isralism, anti-amerikanism, anti-kapitalism och en massa annat anti-västvärlden. Istället vände sig Palme till arabvärlden, blev pro-palestinsk; till Afrika och kompis med Mugabe; till Cuba där han blev kompis med Castro osv.
Palme skapade det gnälliga bidragssamhället och det nuvarande välfärdsbegreppet. Han instiftade begrepp som samhällsgrupp (istället för klass), jämställdhet (i socialistisk betydelse,)barnomsorg, klyftor (inkomstskillnader), likställd, internationell solidaritet (hämtat från 68-rörelsen), satans mördare (USA i Vietnam), svaga grupper, flyktinginvandring, gymnasieskola ( istället för gymnasium och studentexamen, en stor reform på den tiden), inga skillnader skulle ju finnas, kommun (kommunreformen 1971, inga städer skulle längre finnas) allt skulle vara lika). Skatter började tas ut på tre olika nivåer och rakade i höjden, en direkt följd av kommunreformen.
Sverige blev totalpolitiserat. Ingen svensk frågade efter Palmeperioden vad företagen skulle kunna tänka sig att erbjuda för jobb. Nej det blev politiker, politiker och politiker som skulle erbjuda bidrag och åter bidrag.
Och så då 1975 kom riksdagsbeslutet om att Sverige skulle förvandlas till ett mångkulturellt samhälle
Det blev början till slutet för Sverige som välståndsland. Efter det har ingen politiker snackat om något annat välfärd och välfärd.
På 70-talet kom också kvinnorörelsen. Det handlade om självförverkligande, halva makten hela lönen, höjda röster och kampfronter. Det var precis som man gick samman för att känna sig förtryckta tillsammans. Mycket märklig företeelse.
Gudrun Schyman gjorde sitt intåg i politikervärlden vid denna tid. Hon är definitivt en av de stora påverkarna.
Fast nu har slagorden blivit aggressivare , hårdförare och ännu mer samhällsomdanande. Det handlar om genusperspektiv, könsmaktsordning och maktstrukturer. Detta har slagit sig in på alla nivåer inklusive den akademiska. T o m fysikundervisningen på universitetet ska genusanpassas. Barnen på dagis ska utbildas av genuspedagoger och byta leksaker med varandra.
Som sagt, har inte kvinnor varit förtryckta tidigare så verkar de verkligen vara det nu. Och detta i en tid när kvinnor har precis samma möjligheter som män att ta sig precis dit man vill. Det handlar helt enkelt om vilken individ man är, inte vilket kön man tillhör.
Schwarz, Palme och Schyman har alla gjort samma misstag och felaktiga bedömning av folket. Vi är varken datakontrollerade robotar eller förutsägbara muppar i grupper. Vi är människor med olika behov, olika intressen, olika trosuppfattningar, olika känsloliv, olika begåvningar, olika sömnbehov, olika preferenser. Och det mixat i ett oändligt antal kombinationer.
Ingen kan då skriva mig på näsan vilken grupp jag tillhör, om jag är förtryckt eller förtryckare, om jag är svag eller stark och vilken samhällsklass jag tillhör.
Bloggaren är bloggaren helt enkelt, ingen annan.
Det har de alla missat, dessa för Sverige, förödande påverkare.
Kommentarer
Goebbels/Mao/Stalin o alla andra kollektivistiska socialister skulle varit mkt nöjda med detta detta arma lands styre.
Får vi benämna SvD Völkischer Beobachter osså nu då?
Hur som helst var det med Palme eländet började, chockartade skattehöjningar som följdes av inflation, devalveringar och det tredje med det fjärde. När finansminister Kjell-Olof Feldt och Riksbankchefen Bengt Dennis efter 15 år med olika regleringar sade till Palme att detta går inte längre.
Då svarade Palme: gör som ni vill, jag begriper ändå inte det där.