Tyskland har misslyckats

Idag uttalade sig Angela Merkel om den mångkultur som även har berikat hennes land. Hon menade att Tyskland har misslyckats med integreringen av invandrare som, precis som här, har strömmat in i landet de senaste 30 åren. Man lever inte "sida vid sida" i harmoni utan tvärtom konflikterna och spänningarna blir allt fler och större i landet.
Det ska mycket till när Tyskland med sin bakgrund ställer det hela mot väggen.

Men då ställer man sig frågan: Vem är det som misslyckats? Är det verkligen staten som till 100% ska se till att invandrare lär sig språket och skaffar sig jobb.
Det verkar som samma sjuka har drabbat hela Europa nämligen att det är samhället som ska anpassas och inte de som invandrar.
I grunden är det ju det som är problemet. Att många invandrare inte har ett dugg lust att delta. Om dessutom samhället tar på sig ansvaret kan man ju bara hänga på och gå till myndigheter och domstolar och känna sig diskriminerade. När samhället tar ansvaret ställs ju inga som helst krav på individerna.
Men i Tyskland erkänner man ju åtminstone problemet.

I samband med rondellhunds-affären och dödshoten mot Lars Vilks stod ju Reinfeldt inför världens TV-kameror och berättade nästan tårögt att i Sverige lever vi i harmoni med svenskar och invandrare sida vid sida oberoende av bakgrund och religion.

Bloggaren satt och häpnade framför TV:n. Hur vågar han stå och blåljuga inför världens kameror? Att Vilks rondellhund inklusive föreläsning skapar dödshot och mordbränning visar ju med all önskvärd tydlighet att det inte råder harmoni. Liksom det faktum att svenska tjejer i hundratal varje år våldtas av en eller fler invandrade män/killar. Att tjejer numera får räkna med att bli kallade för "horor" och "fittor" i skolan och på gatorna, något som absolut inte förekom innan den kvinnomissaktande muslimska invandringen. Att man numer får stanna inomhus efter mörkrets inbrott p g a den stora risken att bli misshandlad och rånad. Att skolor, bilar, restauranger m m brinner i stort sett varje vecka.
Det mesta av ovanstående har vi alltså fått när vi "lever i harmoni sida vid sida".
Hur ska det då bli när vi inte längre lever i harmoni?

När ska den svenska regeringen, ja hela riksdagen, erkänna samma sak som Angela Merkel? Att det mångkulturella projektet har misslyckats.
Trodde någon verkligen på att det skulle lyckas? Har det någonsin lyckats någonstans?

Nej, det har aldrig fungerat. Hela ordbajseriet om att leva sida vid sida i harmoni är ett meningslöst försvar mot det faktum att man har tillåtit människor strömma över gränsen i oändlig skara tills att en fullständig ohållbar situation är ett faktum.
Inget land klarar av att inhysa (i Sverige 1,3 miljoner) sådana stora mängder människor från främmande kulturer under en sådan kort tid. Särskilt människor som knappast har några större ambitioner att passa in i sitt nya land.

Europa är illa ut när man tyngs ner av en allt större mängd ointergrerbara grupper från framför allt muslimska länder. Sverige är definitivt allra värst ute, här när man inte ens kan erkänna att det är ett problem utan sätter på sig kollektiva skygglappar.

Kommentarer

Anonym sa…
Lögnera blir mer uppnebara och då borde väl svenskarna reagera?
Ulle
Unknown sa…
Jag har så mycket att kommentera till dina båda inlägg som är både tänkvärda och bra.
Så det blev en hel del på min blogg läs där om du vill, du hade ju en del synpunkter på det american way....:)
här är länk direkt:
http://roljede.blogspot.com/2010/10/om-multikulti-och-usa.html
Osagt sa…
Alexander, väldigt intressant, påläst och tankeväckande. Problemet med Europa är just detta; att integration är något staten ska fixa. Det ska "göras mer", man ska "ordna jobb", man ska stödja och hjälpa ihjäl invandrarnas egen medfödda potential
Många fler krav (o detta fula ord) måste ställas på de som kommer hit. Det är de som ska integrera sig själva genom att ta del av vår kultur, ja åtminstone lära sig språket. Mindre än hälften går i svenskundervisning. Detta borde vara ett skäl till utvisning. Man måste visa att man vill anpassa sig för att få stanna i Sverige.
Till USA kommer främst människor från KIna, Indien, Sydkorea, Grekland mm. Här har ingen problem med att få jobb, det är bara att söka sig ut på arbetsmarknaden. Jag såg ju själv vid min vistelse i USA att en helt annan invandrgrupp fanns ute i jobb. Det var inga kat-tuggande ´somalier eller vandrande spöken som drog på gatorna. Det var rent och snyggt, var och en såg till att vårda och sköta gator och parker helt enkelt för att annars skulle ingen annan göra det.
Problemet är, särkilt i Sverige, är just den sociala fachismen (så kallar jag det), en politisk uppfattning om att individen inte tillskrivs någon egen förmåga utan måste styras och därmed kontrolleras. Det bottnar i en djupt fachistisk förankring i de grumligaste av vatten
Jag tackar.
Freedom of Independece, Independence day kanske låter bekant?
Ett oberoende av överhögheten. Den bottnar hela USA:s konstitution på. Friheten från det gamla Europeiska sättet att styra och reglera in i minsta detalj.
Detta och mycket mer genomsyrar hela amerikanska samhället. Du ska också kunna kritisera och ifrågasätta makthavare, Presidenten, politiker och organisationer utan att själv bli anklagad för div saker, det tillhör "systemet" det med. Om du sedan kan eller inte kan göra det, ja det är upp till dig själv. I USA är ju lobbying väldigt vanligt, här kallas det för "att ta emot mutor"- Se Reepalus utalanden om den "judiska lobbyns" härjningar i Malmö.
Men att vara misstänksam mot makthavare och myndigheter är bara sund demokrati. Och visst du har rätt, den "sociala facismen" har vuxit fram ur ett kollektiv som en del fackförbund t.ex och
ju starkare band till Socialdemokraterna och(LO) desstå mindre individuell frihet.
Och som sagt, socialism, fackförbund (unions) ska du knappast yttra i USA om du vill ha vänner där, för då blir du genast ifrågasatt.
Crille sa…
Problemet i Sverige är inte bara att fiaskot förnekas, utan att de som påpekar detta även ska stigmatiseras, hängas ut, förlöjligas, behandlas mindervärdigt, hetsas mot osv, som vi sett och ser otaliga exempel på före och efter valrörelsen, uppbackade av en statsminister som med sin tystnad samtycker, alternativt uttalar sig att man får tåla detta om man hyser kritiska åsikter. Man kan undra hur det står till med Sverige egentligen.

Populära inlägg i den här bloggen

Språket som klassmarkör

A-barn, B-barn och C-barn

IS, OS, Co2 och JÖK