Det nya och det gamla
Bloggaren läser med stort nöje och behållning både Aktualia och Politiskt Inkorrekt. På Aktualia har man under en tid skapat en ny nysvensk ordlista. Mycket underhållande:
I "Världsmästarna" av Julia Caesar tas också detta upp, men i ett betydligt allvarligare perspektiv. Hon beskriver hur makteliten med journalistkåren som lydiga bandhundar i släptåg, har givit gamla begrepp en ny innerbörd i syftet att manipulera och hjärntvätta människor från att tänka själva. Precis som totalitära stater gör, har Sverige en politisk agenda att styra folket att tänka "rätt" och som makteliten vill.
Jag tänkte inte ytterligare utveckla denna diskussion utan koncentrera mig på vilka uttryck, begrepp och värden vi inte får höra idag.
Det är ganska lätt att hitta de mest försvunna orden ur den svenska vokabulären idag:
"Frihet" pratar man inte längre om, jo utom möjligen "frihet ifrån" något. Ex: Organisationen "Humanisterna" som vill ha "frihet ifrån religion". Likaså är "religionsfrihet" en centralfråga i mångkulturen. Och då är det naturligtvis Islam man ska ha frihet att ägna sig åt på heltid dessutom.
Om man däremot är kristen är man suspekt, likaså jude. För judar har svenska folket alltid haft svårt för. Men det är mer legitimt att ha förbehåll när det gäller judar än när det gäller muslimer. Här är all kritik ren och skär "rasism".
Men frihet som i "individens frihet" är inte rumsrent idag i vårt kollektiviserade samhälle. "Individuell frihet", får vi däremot lära oss, är detsamma som "egoism". Det är när man lever i sin egen bubbla och inte tar hänsyn till kollektivets behov och "gemensamma värde". Man "kör sitt eget race" och blir betraktad som en mycket udda företeelse, egofixerad, oempatisk och gärna hänsynslös. Individualism är nästan en sjukdomsdiagnos idag.
Tätt förknippad med friheten är "oberoende". Visserligen finns det många tidningar som anger sin politiska tillhörighet som "oberoende", men vad det innebär vet vi alla. De är inte mer oberoende än en snigel av sitt skal.
Men en "oberoende människa" är idag farlig för makteliten. Den ser som sin plikt att hålla oss "beroende" på olika sätt. Av välfärd,av bidrag, av media, av allmännytta, av ombudsmän, av "samhällsfunktioner".
När områden inom välfärden blir privata (ett riktigt skällsord i Sverige), går dreven. Som spårhundar nosar media i alla skrymslen och vrår för att hitta "skandaler" (mycket användbart begrepp vid misskreditering av opassande samhälleliga fenomen). Sedan "ställer man politikerna mot väggen" - för övrigt ett skådespel som borde väcka stor munterhet: Här leker media och makt leken av att vara varandras fiender, och det för att skapa ett skimmer av demokrati.
Släkt med de två andra begreppen jag har tagit upp, är naturligtvis "självständig". Samhället behöver sällan självständiga människor av samma anledning som ovan. De betraktas med skeptism och som ett hot.
Att vara "självständigt tänkande" är i Sverige i princip straffbart. Då har det misslyckats med att indoktrinera individen ifråga, att prägla den på båda sidor och att droga ner den med vänstermedia och Dobidoo.
Dessutom; det pratas idag ytterst lite om Sveriges grundlag. Det är i högsta grad relevant för makteliten att inte påminna folket om sina grundläggande rättigheter och samhällets plikt att leverera offentlighet och genomlysning.
Tvärtom, groparna blir allt fler och grävs allt djupare för att dölja obehagliga sanningar.
Istället ska människor omdanas, utbildas och framför allt fostras i den alltmer utbredda s k "värdegrunden", det nysvenska begrepp som nu växer snabbast i frekvens.
Den syftar enbart till att få människor att bli lydiga marionetter som inte vågar säga flasklock om missförhållandena i "det nya Sverige".
Svenskarna ska helt enkelt lyda och hålla käften, för att uttrycka det milt.
I glömska hamnar då yttrandefriheten, meddelarskyddet och offentlighetsprincipen.
Det är exit demokratin Svea Rike
I "Världsmästarna" av Julia Caesar tas också detta upp, men i ett betydligt allvarligare perspektiv. Hon beskriver hur makteliten med journalistkåren som lydiga bandhundar i släptåg, har givit gamla begrepp en ny innerbörd i syftet att manipulera och hjärntvätta människor från att tänka själva. Precis som totalitära stater gör, har Sverige en politisk agenda att styra folket att tänka "rätt" och som makteliten vill.
Jag tänkte inte ytterligare utveckla denna diskussion utan koncentrera mig på vilka uttryck, begrepp och värden vi inte får höra idag.
Det är ganska lätt att hitta de mest försvunna orden ur den svenska vokabulären idag:
"Frihet" pratar man inte längre om, jo utom möjligen "frihet ifrån" något. Ex: Organisationen "Humanisterna" som vill ha "frihet ifrån religion". Likaså är "religionsfrihet" en centralfråga i mångkulturen. Och då är det naturligtvis Islam man ska ha frihet att ägna sig åt på heltid dessutom.
Om man däremot är kristen är man suspekt, likaså jude. För judar har svenska folket alltid haft svårt för. Men det är mer legitimt att ha förbehåll när det gäller judar än när det gäller muslimer. Här är all kritik ren och skär "rasism".
Men frihet som i "individens frihet" är inte rumsrent idag i vårt kollektiviserade samhälle. "Individuell frihet", får vi däremot lära oss, är detsamma som "egoism". Det är när man lever i sin egen bubbla och inte tar hänsyn till kollektivets behov och "gemensamma värde". Man "kör sitt eget race" och blir betraktad som en mycket udda företeelse, egofixerad, oempatisk och gärna hänsynslös. Individualism är nästan en sjukdomsdiagnos idag.
Tätt förknippad med friheten är "oberoende". Visserligen finns det många tidningar som anger sin politiska tillhörighet som "oberoende", men vad det innebär vet vi alla. De är inte mer oberoende än en snigel av sitt skal.
Men en "oberoende människa" är idag farlig för makteliten. Den ser som sin plikt att hålla oss "beroende" på olika sätt. Av välfärd,av bidrag, av media, av allmännytta, av ombudsmän, av "samhällsfunktioner".
När områden inom välfärden blir privata (ett riktigt skällsord i Sverige), går dreven. Som spårhundar nosar media i alla skrymslen och vrår för att hitta "skandaler" (mycket användbart begrepp vid misskreditering av opassande samhälleliga fenomen). Sedan "ställer man politikerna mot väggen" - för övrigt ett skådespel som borde väcka stor munterhet: Här leker media och makt leken av att vara varandras fiender, och det för att skapa ett skimmer av demokrati.
Släkt med de två andra begreppen jag har tagit upp, är naturligtvis "självständig". Samhället behöver sällan självständiga människor av samma anledning som ovan. De betraktas med skeptism och som ett hot.
Att vara "självständigt tänkande" är i Sverige i princip straffbart. Då har det misslyckats med att indoktrinera individen ifråga, att prägla den på båda sidor och att droga ner den med vänstermedia och Dobidoo.
Dessutom; det pratas idag ytterst lite om Sveriges grundlag. Det är i högsta grad relevant för makteliten att inte påminna folket om sina grundläggande rättigheter och samhällets plikt att leverera offentlighet och genomlysning.
Tvärtom, groparna blir allt fler och grävs allt djupare för att dölja obehagliga sanningar.
Istället ska människor omdanas, utbildas och framför allt fostras i den alltmer utbredda s k "värdegrunden", det nysvenska begrepp som nu växer snabbast i frekvens.
Den syftar enbart till att få människor att bli lydiga marionetter som inte vågar säga flasklock om missförhållandena i "det nya Sverige".
Svenskarna ska helt enkelt lyda och hålla käften, för att uttrycka det milt.
I glömska hamnar då yttrandefriheten, meddelarskyddet och offentlighetsprincipen.
Det är exit demokratin Svea Rike
Kommentarer