Folkgrupp och oliktänkande

Bloggaren måste först få skryta lite. Har själv monterat en sk crosstrainer; det tog sisådär 10 timmar sammanlagt. I affären sade de att det skulle ta en timme. Men jag är ju inte världens mest praktiska.
Så nu har man ingen orsak att inte träna. Har hantlar och "gummirep" sedan tidigare, men det är inte tillräckligt tycker jag. Det märker bloggaren på trånga byxor och blusar.

Annars har det varit en mycket lugn helg. Inte alltför mycket att irritera sig på (!). Media fortsätter att mala om skotten i Malmö, nu fabricerar "offen" attacker också, det ger väl klirr i tanken. I Malmö är ju inte skjutningar speciellt ovanliga, men nu är de invandrare som har råkat illa ut och det skapar rubriker. Media älskar ju verkligen den här typen av brott (cyniskt men sant). När invandrare är offren är det så mycket värre, av någon anledning, än när svenskar blir detsamma. Det är i alla fall hur det verkar från medias sida.
Konstigt nog har man inte skrikit på politiker än, men det kommer väl. Precis som om politiker kan göra något åt detta. Fast egentligen är politikerna ansvariga för att den här typen av brott har blivit så vanliga. Innan den ljuva mångkulturens intåg var dessa dåd förhållandevis ovanliga.

Bloggaren lyssnade idag på P3 där man hade kryddat söndagsefermiddagen genom att berätta om Förintelsen. Det verkar som om media aldrig tröttnar på att rapportera om Hitler och Nazityskland. Nästan varje dag görs hänvisningar, liknelser och återblickar till denna period. Jag har hört att man jämför SD med Hitler, Alliansen med Hitler, Försäkringskassan med Hitler. Det verkar som om Hitler går att applicera på det mesta man inte håller med om.

Det hela börjar likna sagan "Peter och vargen". Ni vet den om pojken som varje dag skrek att "vargen kommer" tills ingen lyssnade längre. Då kom vargen...
Ungefär så är det med Hitler; vi ska påminnas och påminnas och påminnas. Till slut är det ingen som kommer ihåg vad man skulle påminnas om längre.

I förhållande till det dagliga Hitlersnacket, undrar man var alla andra folkmord har tagit vägen. Har de inte hänt? Eller är de inte lika allvarliga?

Tänker då främst på det gamla Sovjetunionen och Kina, men också på Nordkorea och Kambodja. Här har många miljoner fler människor avrättats än det sammanlagda antalet offer under både WW1 och 2. Varför är detta inte så intressant?

Visst, det ligger längre bort från oss. Fast Sovjet hade vi ju faktiskt runt husknuten. Nuvarande Ryssland är faktiskt inte heller något dockhus, många vidrigheter begås även där.

Obalansen i hur man sätter fokus på folkmord här och folkmord där, är förmodligen beroende av den svenska förkärleken för socialism och kommunism.
När statliga Forum för Levande Historia här om året gjorde en utställning om kommunismens offer, lät inte reaktionerna vänta på sig. Till skillnad då mot året innan när det var nazismen som porträtterades.
Kultureliten och Jan Myrdalklubbarna gick i taket för att den "goda kommunismen" gjordes ner. Och detta av en statlig myndighet!

Det ligger i den svenska själen och mentaliteten att socialism är av naturen god. Man tror då att den socialistiska människosynen är helig och ligger till grund för alla de goda egenskaper ett samhälle kan ha.
Detta då till skillnad mot nazismen, som för övrigt är en förkortning av Nationalsocialim.
Båda inriktningarna kräver en stark stat med en överordnad maktelit, en syn på individen som en del av en hjälplös flock som behöver styrning och guidning för att fungera och överleva.

Tysklands nationalsocialister skyllde landets kollaps på judarna och drev detta till sin yttersta konsekvens.
I Kina, Sovjet, Nordkorea och Kambodja var/är det de oliktänkande som får skulden för ländernas kriser. Alla som är ett hot mot systemet fängslas ooh/eller avrättas.

Men detta, verkar det som, är inte lika allvarligt. Om man mördar folkgrupper är det riktigt vidrigt, mördar man folk som hyser "fel" åsikter är det om inte acceptabelt, så åtminstone ingenting som förtjänar dagliga påminnelser.

Men lite så är det väl med Sverige. Jakten på oliktänkande i media är verkligen inte acceptabelt, men ändå sker det, dag efter dag. Debattörer med "fel" åsikter tystas ner, blir inte publicerade, blir förlöjligade, förföljda och ibland misshandlade.

Men nu när de omhuldade, oh så svaga, invandrarna drabbas av brottslighet är det något fruktansvärt, mycket, mycket värre än när man skjuter SD:are, klimatspektiker (jorå, har förekommit) ja svenskar överhuvud taget. För inte tala om alla våldtäkter på svenska tjejer just för att de är svenska tjejer, det är minsann inget att ojas över.

Fokuset för det socialistiska Sverige där alla är så lika, är att ingen får pekas ut som olika. Men att däremet vara oliktänkande, det får man löpa gatlopp för.

Samma skrot här som där.

Kommentarer

Anonym sa…
Tack för skrivelsen Maj!
Javisst är det ngt speciellt med det eviga tjatet om Hitler. Vill påpeka den materislistiska människosynen här; inom nazismen knuten till männsikans ras inom den moderna Eurosocialismen knuten till ekonomi; männsikan ses som en ekonomisk enhet.
I grunden samma eländiga materialism som nazism o kommunism alltså, med en viss nyansskillnad endast.
Människorna i Europa måste nu fatta ett beslut; är jag en människa eller en ekonomisk enhet som ska förvaltas och administreras av den oheliga alliansen staten(politiken)/näringslivet.
Kommer nu människorna fram till att de faktiskt är människor kan inte frihetskravet stoppas.
AVskaffa alltså politiken genom avskaffande av parlmentarismen, befria närings- och kulturliv.
Ge individen totalt skydd mot all frihetinskränkande verksamhet.
JAg hoppas människorna framöver just betraktar människouppfattningen nästa gång de lyssnar på "de goda" som talr om Hitler; vad är det egentligen som sklijer den från den rådande i dagens socialisteuropa.
Ulle
Osagt sa…
Europas socialism är i hög grad en efterapning av den svenska. Det gick ju så bra för Sverige efter WW2 att det svenska undret måste kopieras. Vilket alltså gjordes med de konsekvenser vi ser idag med gigantiska skuldberg, skyhöga skatter p g a abnorma offentliga sektorer.
Kommunismen såg/ser människan som mer en arbetsenhet parat med det ekonomiska värdet. Jmfr det kommunistiska begreppet 'arbetskapital'. Kommunismen är nog den mest krassa av alla system när det kommer till ekonomi. Jmfr det svenska målet om 'full sysselsättning', "allas rätt till heltid". Det handlar inte om omsorg om människor, även om en viss plastik har smetats på, utan omsorg om statsfinanserna.
Politikerna kommer säkert att utrota sig själva den dag när folk får upp ögonen för hyckleriet och dubbelmoralen.

Populära inlägg i den här bloggen

Språket som klassmarkör

A-barn, B-barn och C-barn

IS, OS, Co2 och JÖK