Ett socialfascistiskt Sverige

Fascismälskaren nummer ett; Henrik Arnstad kallar sig nu för vetenskapsjournalist(!). Historiker är han ju inte, inte heller statsvetare eller sociolog. Är han då forskare? Nej. Bara för att man läser böcker och har tolkat dem som Fan läser Bibeln är man inte automatiskt någon forskare. Fast i ett SVT-program blev han kallad för 'expert'. Undrar hur mycket han hade pröjsat dem för att de skulle titulera honom så. En mediakåt, titelsjuk och tvångsmässig person som Arnstad måste ha allvarliga aggressionsproblem.

Om inte annat förstår man det när man läser hans ursinniga svar på Leo Kramàrs kritik av honom som enkelspårig och hysterisk. Eller "alarmist" som Kramàr skriver men med samma innebörd.

"Arnstad har valt en fascismdefinition som passar hans syfte.  Läs vidare. Hela hans ”moderna fascismforskning” består av Griffin och ett par andra. Han hanterar källorna selektivt och brister i definitioner. När han stämplar SD som fascister övertolkar han Griffins begrepp ultranationalism och pånyttfödelse på ett hårresande sätt och glömmer helt att Griffins kräver att ett fascistiskt parti skall vara revolutionärt, antiliberalt och antikonservativt. De flesta forskare anser att det också måste vara antidemokratiskt och ha som mål en totalitärt och korporativt styrd enpartistat."

Med sig har Kramàr en rad svenska "experter" och experter. T ex Andreas Johansson Heinö och Anna-Lena Lodenius.

Arnstads svar "Vi lever i ett land böjt under ultranationalistisk terrorism" ger vibbar av desperation av en man som slåss för sin överlevnad. Kanske han gör. Jag bryr mig tyvärr inte om en sådan gubbe. Han försöker medvetandegöra ett Sverige som en gaskammarstat och få cred och pengar för det. Det är bara tragiskt. Han behöver hjälp.

"Ultranationalistisk terrorism"? Arnstad kanske har en poäng även om den inte är vad han hade hoppats på. Han borde ha koncentrerat sig på hur ultraradikalerna har skapat en nationalistisk monsterfascism: Den sociala fascismen.

Fascism är inte att dela. Det är att förena. På ComHemWeb kan vi ta del av fascismens grundidéer:

Samhället, staten eller folket ses som en organism som ledaren är bäst på att utveckla.

Staten är överordnad individen.

Staten skall organiseras så att inga sociala konflikter uppstår.

Sträng politisk och laglig ordning.

Ekonomin skall underordnas folkets och statens bästa.

Försvarar privat egendom men inget stort privat näringsliv eller storfinans.

Känslor, lidelser och instinkten är satta framför intellekt, tron på förnuftet och teori. 

Ovanstående övergripande kriterier för vad som utmärker en fascistisk stat, är inte helt olik hur Sverige fungerar. Kombinationen av kollektivism och jämlikhet utmärker det socialistiska tankegodset liksom Statens överbyggnad och makt över individen och dennes ekonomi. Bloggaren har under många år funderat över de här typiskt svenska som handlar om ett tvångsmässigt utjämnande och likriktat system som med näbbar och klor ska motverka personlig utveckling och möjlighet att genom arbete skapa sig en förmögenhet. Ett system där "alla" alltid går före "mig".

Socialsverige är ett otäckt styrelseskick där Staten tar sig friheter som sträcker sig långt in på människors privata domäner.

Ett typexempel är omhändertagande av barn. Det räcker med att en irriterad granne ringer till soc och meddelar att ett barn till en familj bredvid verkar fara illa. Soc är enligt lag tvungna att göra en utredning hur klen än bevisbördan är. Även om anmälan tyder på en "risk att barnet far illa" så kan barnet omhändertas i preventivt syfte! 1 November 2012 var 20.800 barn omhändertagna enligt socialtjänstlagen eller LVU (Lagen om tvångsvård av Unga). Det finns ingen motsvarighet till ett sådant statligt ingripande i människors liv någon annanstans i världen. Det förekommer fortfarande att soc genom Polismyndigheten tar ett barn ifrån mamman direkt efter förlossningen.

Det är ingenting annat än statligt våld och myndighetsförtryck. Staten är överordnad individen och anser sig vara förmyndare för folket snarare än dess beskyddare. Det är ytterst sett fascism: Socialfascism.

Sedan har vi likriktningen, konsensuskulturen och nomenklaturen på Södermalm, som föraktar resten av folket och förser det med drösvis negativa egenskaper och uttryck. Sedan åker man ut till tiggarna i kåkstäderna och är "solidariska" genom att hjälpa dem att flytta ännu längre ifrån staden.

Nomenklaturan är socialfascisterna som anser sig stå över det obildade folket och därför kan dra upp riktlinjerna för hur detta folk ska tycka, agera och t o m känna. Folket ägs. Av staten och av de självutnämnda påvarna på Södermalm.

Men allt detta sker för att slipa ner och jämna till. Skapa enhet som i likhet, snarare än att uppmuntra olikhet. Att man sedan hävdar att man "gillar olika" är parodiskt.