Mordmaskiner i Allahs namn


Precis när de stora demonstrationerna mot islamisering går i Tyskland och medierna lugnt kan köra i de gamla hjulspåren om populism och högerextremism, så händer det som inte får hända:

På onsdagsmorgonen vid 9-tiden kom rapporten om att några tungt beväpnade män hade trängt sig in på satirtidningen Charlie Hebdos redaktion och helt iskallt pumpat ett trettiotal personer fulla med bly.

På eftermiddagen konstaterades tolv av offren döda och tio mycket svårt skadade med utgången oviss. Paris är upp- och nervänt efter detta fruktansvärda massmord. 3.000 polisbilar har ryckt ut i jakten på de tre mördarna och chauffören som snabbt som ögat transporterade bort hela gänget. Man lämnade bakom sig ett helt hus indränkt i blod och chockade, handlingsförlamade pariserbor.
Hur kunde det hända?

Därför att det kan hända. Europa är ett öppet mål med sina obefintliga gränser och sitt bortträngda medvetande om vad öppenhet mot omvärlden verkligen betyder i dag. Vi lever inte längre på 50-talet med de svala alléerna som leder mot Versailles eller långsamma vågor bortom Drottningholms slott.

Det kan hända överallt, när som helst och vem som helst. Det räcker med att vara i närheten av ett skeende där tiden har frusit och ögon blir blinda. Det kan hända dig. Och mig. Ingen går säker för Dödens hand.

Det är den skräcken man spelar på. Frågan är vilken typ av attentat som är värst: Det när den anonyma massan blir söndersprängd eller där attentatet är riktat som denna gång, mot en institution som arbetar i demokratins och civilisationens tjänst.

Charlie Hebdo är en satirtidning. Bloggaren har aldrig läst den, men jag har läst MAD. Ironi och satir tillhör samma familj även om satiren anses som finare eftersom man säger sig kritisera makten. Men spelets regler har ändrats. I öster och i söder förstår man ingenting av europeisk förfinade kultur av att häckla etablissemanget och strida för framåtanda och utveckling.

I en kultur där framåtanda är ett brott och boklig kunskap är förbjuden är Europa bara en hynda. En lyxhora som tjänar pengar på andras tillkortakommanden.

När så Europa utmanar den eftersläpande och bakåtsträvande kulturen genom att skoja om den, finns det inget försonande och inget förskonande. Européerna ska sättas i skräck. De ska förstå att syd/ost inte är något att leka med. När man inte kan möta upp i kunskap så återstår dödandet. Det fysiska och själsliga dödandet. Barbariskt mördande av människor som inte förstår att det är barbari. Man tror att det är rättvisa. Hämnd är detsamma som rättvisa.

I samma andetag som SR rapporterar om morden talar man om den högerextrema faran. Islamofobi, nationalism, rasism. Bara en talar om självcensur. Hur viktigt det är att man som representant för att förse folket med adekvata och sanningsenliga nyheter fria från subjektiva ställningstaganden. Och rädsla. Ytterst handlar det om rädsla. Nu när en tidning, om oansenlig, har attackerats, så kommer den svenska journalistiken att bli ännu mer räddhågsen till att förse läsarna, lyssnarna och tittarna med sanningen. Man kommer att fortsätta med, ännu mer, att anklaga hela svenska folket för att vara rasister så fort man yppar ett ord om att islam och islamister är det största hotet som världen nu känner. Det ska tystas ner, slås ner med rasistsläggan, tigas ihjäl och demoniseras.

Svenska journalister vill inte sluta som blodiga klumpar på sina redaktioner så därför kommer de att trappa upp kriget mot oss islamkritiker som anser att det inte är klokt att släppa in hundratusentals människor de närmaste åren som tillhör samma kultur och ideologi som mördarna i Paris, terroristerna i Madrid och London och det dagliga självsprängarna i MÖ.

Och varför? Ja, både vi och alla våra bleknosade vänner i den civiliserade världen kränker islam och muslimerna genom att vi inte kan ta till oss underkastelse inför Allah och ge Profeten vår vördnad, svepa in oss i svarta skynken för att inte reta upp männen och be till Mekka. I vår enfald har vi trott att det går att driva med Islam och Muhammed på samma sätt som vi driver med kristna och Jesus. Vi har varit dåraktiga i vår fasta tro på att alla stenar tål att vändas på. Vi har varit så naiva att vi trodde på "den arabiska våren" och demokratisering i världens mest konflikttäta länder.

Nationalismen och de anti-muslimska demonstrationerna är ett svar på den muslimska världens inflytande på våra länder genom den omfattande invandringen. När vi riskerar att sprängas sönder när vi går och lördagsshoppar, när våra familjer och barn lever ute i den verkligheten så sprider sig rädslan som en drog. Men med rädslan kommer också ilskan och känslan av att vi har sålts ut av våra egna styrande. Därför sprider sig nationalismen. Som ett svar på att vi inte vill se vårt land förändras till det sämre för varje år som går. Och åren går.

Kommentarer

Muslimer.Helt vanliga muslimer.
Anonym sa…
Som sagt; 9/11, London och Madrid men också Libyen, Kairo, Irak, Syrien och varför glömma mordorgien i Irans fängelser när Islam tog över. Och nu Paris. Vad är det som krävs för att väljarna skall dra ett streck?
Anonym sa…
Islam har uppenbara problem med sin värdegrund det är fullt klart.

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är människosyn?

SD inbjudna till värmen?

En våldtäkt av många