Språkpolisen på besök

Några ggr varje år kommer Språkpolisen på besök. I sin ålderdomliga svart-vita uniform får han alla att nästan niga och bocka .

Det är bråda dagar för Språkpolisen, eftersom nya ord hela tiden dyker upp och genmanipulerar sig flera ggr under ett dygn.

Vid det senaste besöket försökte vi bena upp vad egentligen 'normkritiskt' betyder. Slutligen kom vi överens om att det normkritiska alltid står som ett alternativ till den nuvarande och aktuella normen. Denna/dessa grupper som tar sig tolkningsföreträde är också de som skapar normerna, visserligen med stöd av ett gäng med ja-sägare som mest är dödsförskräckta för att tycka fel. Vid en speciell tidpunkt vänder dock vinden, och därmed ja-sägarna; normerna tar sig nya vägar. Därför finns inte samma normer rakt igenom, utan dessa flukturerar över tid.

Men det finns en rad värderingar som inte förändras över tid. Dessa utgör själva fundamentet för ett demokratiskt och inkluderande samhälle. Om sådana värderingar attackerat så degenereras och fragmenteras vår världsbild, synen på vårt land, kultur och de sammanhållna principerna som måste finnas för att inte normlöshet ska skapas.

Språkpolisen lägger så fram ett nerklottrat anteckningsblock. "Definition" står det någonstans i ena hörnet


"Elit", vad betyder det? Vi har Kulturelit, Maktelit, Elitskola och Elitträning. När det gäller Kulturelit så mals det ner och implementeras i invånarnas sinnen som någonting gott och eftersträvansvärt. Det är alltså TV-programmet Fråga Kultureliten som Språkpolisen vill lyfta fram. Till skillnad mot den uppburna Kultureliten så är Elitskolor något negativt som ska påminna folket om klasskillnader och orättvisa. Elitträning handlar om en tidig drillning av idrottande barn, vars kritiker lyfter fram som en typ av barnmisshandel!!

Makteliten då? Den håller man bara tyst om. Visserligen talas det om Maktstrukturer men då är det i samband med "vita, medelålders män". Makteliten är något helt annat. Den är som  mycorizza ; rötterna under träden som ingår symbios med svamparnas undersystem. De som har tolkningsföreträdet vill naturligtvis inte höra talas om med vilken grupp man är lierad. Så därför tiger makteliten om det faktum att det finns en maktelit - och att de själva tillhör den.

Nu har det så hänt att denna maktelit har lierat sig med mörkermän på vänsterkanten. Dessa har sin egen (blodiga) agenda och skiter totalt i den Kamp som man påstår sig bedriva. Makteliten förser dessa vänsterfascister med verktyg och polerar bort våldet.

Ett ord som Språkpolisen har skrivit ner som en utveckling av detta är Neofascism. På vilket sätt skiljer sig neofascism och vänsterfascism? Henrik Arnstad; "fascistexperten", ser fascister överallt, och i sin bok Älskade fascism så tar han avstamp i Sagan om ringen som bevis för resan från illasinnad konservatism till fascism. I dagens Sverige så är det icke förvånande, Sverigedemokraterna som är Neofascister.

Språkpolisen har ringat in Sverigedemokraterna, Neofascism och Socialfascism. Förvirrade krumelurer därefter. I det övre högra hörnet finns ordet "ras". I det vänstra "rasifiering", i det nedre högra "icke-vit. Och i det vänstra nedre hörnet "rasprofilering". Som en sammanhållande båge över hela schemat står ordet Liksom.

- Liksom" betyder "ungefär", muttrar Språkpolisen. Allt är Ungefär i det här landet. Det har ersatt Lagom. Lite typiskt att svenskar aldrig kan säga som det är, utan i det längsta döljer man det med meningslösa plattityder.

Om människors hudfärger ligger på en skala från "vit" respektive "icke-vit", så har man givit ett visst utrymme till "rasifieringen". Enligt denna så kan bara en icke-vit rasifiera sig och på detta sätt göra en skarp markering mellan "vit" och "icke-vit".

Men det senaste på denna vit-ickevita skala är att vissa icke-vita är mer icke-vita än andra och sålunda ha rätten att "rasifiera" sig. De mindre "icke-vita" får alltså inte rasifiera sig i mer "icke-vitas" sällskap. "Rasifiera sig" är att ge sig själv en icke-vit identitet. Till skillnad mot "rasprofilering", då andra människor ger en "icke-vit en icke-vit" identitet.

- Jag plockar ut min förtidspension, säger Språkpolisen och knäpper ihop portföljen vilken han sedan packar ner i en ryggsäck. - Fast vad jag vet finns det ingen som vill ersätta mig.

Bloggaren nickar:  - Ja, titta inte på mig.