Gråterskorna vill inte jobba i Rinkeby

Ja, vad säger man. SVT har beslutat att filialer ska upprättas i utanförskapsområdena; d v s Rinkeby, Biskopsgården, Rosengård etc.

Men... Ett massivt motstånd har etablerats och via fackföreningen Unionen låter man meddela bl a att det kommer att innebära att rapporteringen "går mot blåljus" istället för det sedvanliga politiska analyserna som man enbart kan göra från Stockholms innerstad!!!

Dessutom kan man inte bli snabbt nog på plats utan riskerar att hamna i ändlösa bilköer. Alltså som vanligt folk.

Alla eventuella fördomar och kritik mot etablissemanget och kultureliten blir därmed bekräftade. Med råge. Och det sedvanliga gråtmilda reportagen från sagda områden kommer att bytas ut mot verkligheten. Och den har man ingen lust att besöka. Då riskeras ju deras djupanalyser av en verklighet som man har skapat åt sig själva. Man kommer att möta blåljus istället för stackars utsatta och frustrerade mordbrännare utan lokal. Gråterskorna blir tvungna att byta jobb när de inte längre behövs för att med darr på rösten berättar om en Ali eller en Muhammed som har hela samhället emot sig.



Formuleringen "mot blåljus" är synnerligen intressant i sin nakenhet efter det att kejsaren har avslöjats. Det betyder att man är mer än medveten om de verkliga problemen som har sin grund i att Sverige har tagit sig vatten över huvudet i och med en vanvettig invandringspolitik. Man har aldrig trott på sina egna utfästelser om en "inhuman flyktingpolitik" och "massutvisningar" utan har betraktat sina gråtreportage som steg uppåt på karriärsstegen.

De är professionella gråterskor precis som sina medsystrar i Grekland, Romarriket och Mellanöstern var. Dessa gråterskor fick betalt för att närvara vid begravningar för att säkerställa att åtminstone en grät för den stackars impopulära eller ensamma döda.

Gråterskorna i P1 morgon, 2-3 till antalet är första klassens gråterskor. De gör nästan uteslutande snyftreportage om utvisningshotade familjer plus de miserabla förhållanden man säger sig uppleva på svindyra asylbostäder. Och kallt är det också. En man grät ur sig att det är värre i Sverige än i Syrien.

En helt outstandig gråtintevju står emellertid en man för: Mikael Funke som i Kaliber lägger in en tremilalång intervju med Hakim som har väntat på glasögon i flera månader och Rashidd Ali Weddai som har diabetes och inte får tillräcklig vård. Båda är asylsökande, alltså utan PUT. Men har alltså full tillgång till t o m optiker. Förmodligen utan ett betala ett öre. 50 kr i sjukvården, 50 kr hos tandläkaren, så varför skulle optikern vara ett undantag?

Det är alltså journalister som dessa med sina "djupanalyser" och kritik av det svenska asylsystemet, som ska utlokaliseras till just de områden de ömmar så mycket för. Men man är alltså rädd för att fastna i bilköer och bara vara hänvisade till blåljus. Hyckleriet står åtminstone bloggaren upp i halsen.Med gråten i halsen.





Men nu ska alltså gråterskorna ut på plats, det som an alltid har brkap ekvämt avstånd inifrå Stockholms inrtd  

Men nu ska al'
ltså gråterskorna ut på plats, det som an alltid harbrkap ekvämt avstånd inifrå Stockholms inrtd  

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är människosyn?

SD inbjudna till värmen?

En våldtäkt av många