HVB-hem, modulhus och familjehem


Annika Borg, bl a präst i Svenska Kyrkan men också skarp samhällsanalytiker, rapporterar i bloggen Det goda samhället om en informations- och diskussionskväll i Färjestaden på Öland. Det är ingen vanlig diskussionskväll utan handlar om uppförandet av s k HBV-hem i form av modulhus.

Bloggaren har själv bott i ett modulhus. Det var det enda boendet jag kunde få efter mitt misslyckade försök att pröva ett liv på landet. Förresten, modulhus var inte det namn man gav skolådan. Det kallades för PAVILJONGEN. Sverige är expert på omskrivningar för att dölja att saker och ting inte är så fantastiska som man vill framstå det som.

Själv klarade jag av att bo på en yta av 12 kvadrat. Det var bara det att stora delar av mitt möblemang också hade varit nödvändigt att trycka in. Det blev trångt. Jag pressade mig fram mellan soffan på högkant och kastrullskåpet. Jag klev över mikrougnen, skrivaren och gitarrförstärkaren och höll mig i väggarna för att hålla balansen. Stereon ställde jag under det bord som fick agera som både soff- och köksbord. Så jag vet att det inte är så bekvämt att bo så där. Men det går. Jag har bott på många underliga ställen och har lite erfarenhet om hur man alltid kan göra det bästa av situationen.

Jag har därför lite förståelse för hur det kan bli när man pressar in flera människor i ett sådant skjul. För det är vad det är: ett skjul.

Mitt i allt "ansvar" man säger sig ta, är det tydligt att det bara handlar om papperstigrar och att få en guldmedalj från FN. För att ta hand om de massor av människor man så "humant" har släppt in, bygger man områden som redan från början präglas till att vara kåkstäder, lera och kriminalitet. Dessutom när antalet "ensamkommande barn" (läs: halvvuxna män) bara blir fler och fler, uppstår problem som man tidigare inte har haft, i någon form.

Färjestaden ligger i Mörbylånga kommun. År 2013 hade kommunen 5.000 invånare. År 2014 hade de utökats till 14.400 personer (och allra flest halvvuxna män)...

Det möte som Annika Borg rapporterade från, bestod som vanligt av förbannade kommuninvånare och svamlande politiker. Nu kan man gömma sig bakom Riksdagens beslut om att ALLA kommuner MÅSTE ta emot halvvuxna män. Man talar om "rättvis fördelning". Hallå!

Vad är rättvisan i att tvinga på kommuner problem? Kommuner som redan dignar under en enorm arbetsbörda, ekonomiska underskott och sociala konsekvenser av de "nyanlända". De har inget att sätta emot; kan inte neka till eller ännu värre vägra. Migrationsverket är en ångvält som ger ordet "rättvisa" en helt annan betydelse. "Rättvisa är Tvång".

Mörbylånga har redan tagit emot oproportionerligt många halvvuxna män vilket har bidragit till en ökad otrygghet och rädsla; framför allt för kvinnor och gamla. En kvinna vittnar om att hela atmosfären och stämningen i Mörbylånga har förändrats p g a de halvvuxna männens sätt att bemöta kvinnor.

Många kvinnor skulle aldrig protestera om flickor och kvinnor skulle komma till kommunen. Men fler och fler halvvuxna män? Ingen lämplig och utbildad personal går att rekrytera till HVB-hemmen, så nu ska man plocka folk från andra vårdenheter (läs äldrevård). Rättvisa? Inte sätta grupper mot varandra? Något knyter sig inför detta hyckleri.

HVB-hem har egentligen inget att göra med flyktingmottagning. Ett HVB-hem har ett helt annat fokus.

De är enheter, behandlingshem, för ungdomar med främst psykiska, sociala problem och missbruksproblem som får stöd och hjälp för att kunna möta övergången till vuxenlivet. Det var mest pojkar som vistades på behandlingshem från början men under de senaste decennierna har antalet flickor blivit fler och fler p g a att självskadebeteendet har ökat lavinartat.

Men i dagens situation, när halvvuxna män ska bo där och vänta på uppehållstillstånd, har de ordinarie behandlingshemmen sjunkit i antal, åtminstone ges kortare vårdtid eftersom Soc har, ja vadå; begränsade resurser.

Tjejer med självskadebeteende låses nu oftare in på Rättspsyk för tvångsvård. Man stänger in dem TILLSAMMAS med mördare, våldtäktsmän och psykopater. Majoriteten är män. Som trakasserar och tafsar på dem utan ingripande från personalen.

Förklaringen till denna vansinniga lösning på känsliga tjejers behov av vård, är att på Rättspsyk har man störst erfarenhet av och verktyg för tvångsvård!! Tjejer med en historia av psykisk ohälsa, missbruk och självskadebeteende, stängs alltså in tillsammans med samhällets grövsta brottslingar för att kommunens och landstingets behöver pengar till högre idealistiskt präglade mål. Som att bereda plats för "ensamkommande flyktingbarn".

Och så lite om familjehemmen. Dessa har också skapats för att unga människor i trubbel främst ska komma bort från en dysfunktionell hemsituation. Tidigare kallades de fosterhem. Fast nu har även familjehemmen fått en ny grupp att tjäna ordentligt med pengar på. Det är när de "ensamkommande" har fått uppehållstillstånd som de ska slussas ut från HVB-hemmen till ett familjehem innan man får en lägenhet. Denna blir det förstås också ett snabbspår in till.

Att upplåta sitt hem för "flyktingbarn" är ingen dyr historia, tvärtom. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) redogör här för de ersättningar som utgår till familjehemmet.

En grundersättning för "barnens" uppehälle, Genomsnittligt: 4.000 kr per "barn" och månad.
Tilläggskostnad för varje "barns" behov: 6.000 kr

Utanpå detta tillkommer familjens arvode: Genomsnittligt 6.500 kr. Och ovanpå detta: Ytterliga tilläggsarvode på cirka 10.000 kr. Och detta per barn och månad!!

Sammanlagd månatlig summa för ett familjehemsplacerat "barn" är alltså omkring 25.000! Kostnaden är inte beskattad men arvodet är skattas som lön.

Nu är det ju så att "ensamkommande" sällan utplaceras en och en utan åtföljs av ett eller flera "barn". Det är bara att plocka fram räknestickan!






Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

A-barn, B-barn och C-barn

Språket som klassmarkör

IS, OS, Co2 och JÖK