Rätten till självbestämmande
25 februari förra året sände Uppdrag Granskning ett reportage om det svenska systemet med God man. Men i vanlig sensationsanda handlade programmet om att God man inte kontrolleras i sömmarna utan att många är dömda för olika brott och har stora skulder.
Det verkligt problematiska med God man- och Förvaltarsystemet togs aldrig upp, nämligen hur systemet gör stora ingrepp i en människas liv och t o m tar ifrån en människas rätt till självbestämmande. Tidigare kallades detta för omyndighetsförklaring vilket berättar för oss vad det egentligen handlar om. Även om termen omyndighetsförklaring försvann 1989 så är den i högsta grad levande idag.
På forumet Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare får vi bl a veta att c:a 100.000 svenskar(!) idag har en God man eller Förvaltare. 100.000 människor har en kraftigt begränsad eller saknar helt självbestämmande över sin egen ekonomi. Och det slutar inte där: En människa som blir påtvingad förvaltare kan i princip inte gå ut för att köpa cigaretter utan att fråga om lov först. Förmodligen tvingas man att sluta röka också, en aktivitet som kan vara en av vardagens guldkanter.
En God man får inte tillsättas utan individens medgivande. Men sedan blir det Tingsrättens uppgift att besluta om godmannaskapet. Beslutet grundas ofta på läkarintyg. Det borde i rimlighetens namn då vara möjligt att kontrollera en God mans bakgrund. Särskilt som "huvudmannen" (klienten) nagelfars ända in på molekylnivå.
Så här beskriver Sveriges Domstolar själva funktionen med God man:
"Alla i Sverige ska ha samma rätt"? Förutom för de 100.000 har befolkningen rätten att bestämma över sina egna liv med allt vad det innebär. Men blir du ställd under God man så följer: Alla tillgångar och skulder redovisas. Alla kontaktnät; t ex FK, soc, och sjukvården övervakas. Det sociala livet kartläggs, vanligt när det gäller missbrukare. Egentligen är syftet att hålla samhällsfunktionerna underrättade om "huvudmannens" icke acceptabla liv.
En individ som får förvaltare kan inte påverka detta själv, utan det är Tingsrätten som beslutar över dennes huvud att han ska "tvångsförvaltas". Här är självbestämmandet inte bara kringskuret utan undandras helt. Att befrias från en förvaltare är i princip omöjligt. Man är fast i ett skruvstäd. Beslutet om förvaltare grundar sig på anhörigas anmälningar eller också är det sociala myndigheter och läkare, framför allt inom psykiatrin som anmäler sin patient till livslång omyndighetsförklaring. Man har kvar en rättighet: Att rösta i allmänna val.
De som drabbas av dessa inskränkningar i livet är flera kategorier bl a: omyndiga barn/ungdomar, äldre, dementa, psykiskt och andra funktionshindrade.
Hur systemet fungerar i sin helhet går att läsa om här.
Vad som sällan framkommer är att det i varje kommun finns en hel myndighet (här i Uppsala); överförmyndaren/enheten/ som är underställd överförmyndarnämnden. Denna tillsätts var fjärde år av kommunfullmäktige, vilket talar om för oss att det är politiker som är ytterst beslutande organ. Varför just politiker skulle vara kompetenta nog att besluta i dessa livsavgörande frågor är höljt i dunkel.
Bloggaren känner två personer som har satts under förvaltarskap. Även om det finns problem i deras liv så är de inte så svårartade att det motiverar ett sådant ingrepp i privatlivet.
Att påtvingas en förvaltare är systemets mest integritetskränkande ingrepp. Jag menar att det är en akt av renodlat förtryck av individers fri- och rättigheter och strider därmed mot alla tänkbara konventioner och vår egen grundlag.
Alliansregeringen lade förra året in ett PM som en komplettering till den 10 år gamla utredningen(!) om nya bestämmelser vad gäller gode män/förvaltare. Alltså, inget prioriterat.
I det nya/gamla förslaget föreslås att en s k framtidsfullmakt ska skrivas av medborgarna själva. Det är precis vad det låter som: Blir man någon gång i framtiden sjuk eller funktionshindrad ska det finnas ett skrivet kontrakt över vilka personliga regler som gäller. Man får rätt att utse en person som kan ta ansvaret över en om det blir dags. Likaså kan ingen överförmyndare ta beslut över huvudet på folk. Allt ska styras utifrån Mig och mina behov.
Det är denna modell som finns i andra jämförbara länder. Sverige sticker som vanligt ut som det extrema undantaget. Det följer även alla andra integritetskränkningar som det svenska systemet helt ogenerat gör sig skyldigt till och är i svenskt hänseende inte på något sätt överdrivet.
Alla fascistiska nationer har intalat sina invånare att systemet vill deras bästa och att man söker bekräftelse på tillit från folket. Därav den personkult som brukar hänga ihop med fascism.
Just tilliten till statens och kommuuunens institutioner för att de vill oss så väl, är skyhög i Sverige. Statens välvilja har inga begränsningar och vid betalar mer än gärna bortåt 70 procent av våra inkomster i skatt. Sedan är det bara att finna sig i de konstanta övertrampen som det offentliga systemet gör sig skyldigt till i form av hundratals samkörda register och stora begränsningar i det fria valet över vård, boende, barnalstrande, föräldraledighet, löneförhandlingar, you name it. Förklaringen till kontrollen över människors vardag är alltid utjämning i jämlikhetsskapandets välsignelser.
Vad svensken aldrig tycks förstå är att "samhällets" alla malande kvarnar begränsar individens frihet i väldigt hög grad. "Frihet" är ett sällsynt begrepp i politikers munnar. Människans obändiga behov av frihet trampas ner av samhällssystemet i Sverige. Och folk bara tackar och tar emot. Det är detta som utgör det fascistoida draget i detta land.
Social fascism är namnet.
På forumet Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare får vi bl a veta att c:a 100.000 svenskar(!) idag har en God man eller Förvaltare. 100.000 människor har en kraftigt begränsad eller saknar helt självbestämmande över sin egen ekonomi. Och det slutar inte där: En människa som blir påtvingad förvaltare kan i princip inte gå ut för att köpa cigaretter utan att fråga om lov först. Förmodligen tvingas man att sluta röka också, en aktivitet som kan vara en av vardagens guldkanter.
En God man får inte tillsättas utan individens medgivande. Men sedan blir det Tingsrättens uppgift att besluta om godmannaskapet. Beslutet grundas ofta på läkarintyg. Det borde i rimlighetens namn då vara möjligt att kontrollera en God mans bakgrund. Särskilt som "huvudmannen" (klienten) nagelfars ända in på molekylnivå.
Så här beskriver Sveriges Domstolar själva funktionen med God man:
"Godmanskap är ett uppdrag som innebär att den gode mannen utför uppgifter för någons räkning. Uppdraget är viktigt eftersom tanken med det är att alla i Sverige ska få lika rätt oavsett förmåga. Den som har fått en god man eller förvaltare kallas huvudman."
"Alla i Sverige ska ha samma rätt"? Förutom för de 100.000 har befolkningen rätten att bestämma över sina egna liv med allt vad det innebär. Men blir du ställd under God man så följer: Alla tillgångar och skulder redovisas. Alla kontaktnät; t ex FK, soc, och sjukvården övervakas. Det sociala livet kartläggs, vanligt när det gäller missbrukare. Egentligen är syftet att hålla samhällsfunktionerna underrättade om "huvudmannens" icke acceptabla liv.
En individ som får förvaltare kan inte påverka detta själv, utan det är Tingsrätten som beslutar över dennes huvud att han ska "tvångsförvaltas". Här är självbestämmandet inte bara kringskuret utan undandras helt. Att befrias från en förvaltare är i princip omöjligt. Man är fast i ett skruvstäd. Beslutet om förvaltare grundar sig på anhörigas anmälningar eller också är det sociala myndigheter och läkare, framför allt inom psykiatrin som anmäler sin patient till livslång omyndighetsförklaring. Man har kvar en rättighet: Att rösta i allmänna val.
De som drabbas av dessa inskränkningar i livet är flera kategorier bl a: omyndiga barn/ungdomar, äldre, dementa, psykiskt och andra funktionshindrade.
Hur systemet fungerar i sin helhet går att läsa om här.
Vad som sällan framkommer är att det i varje kommun finns en hel myndighet (här i Uppsala); överförmyndaren/enheten/ som är underställd överförmyndarnämnden. Denna tillsätts var fjärde år av kommunfullmäktige, vilket talar om för oss att det är politiker som är ytterst beslutande organ. Varför just politiker skulle vara kompetenta nog att besluta i dessa livsavgörande frågor är höljt i dunkel.
Bloggaren känner två personer som har satts under förvaltarskap. Även om det finns problem i deras liv så är de inte så svårartade att det motiverar ett sådant ingrepp i privatlivet.
Att påtvingas en förvaltare är systemets mest integritetskränkande ingrepp. Jag menar att det är en akt av renodlat förtryck av individers fri- och rättigheter och strider därmed mot alla tänkbara konventioner och vår egen grundlag.
Alliansregeringen lade förra året in ett PM som en komplettering till den 10 år gamla utredningen(!) om nya bestämmelser vad gäller gode män/förvaltare. Alltså, inget prioriterat.
I det nya/gamla förslaget föreslås att en s k framtidsfullmakt ska skrivas av medborgarna själva. Det är precis vad det låter som: Blir man någon gång i framtiden sjuk eller funktionshindrad ska det finnas ett skrivet kontrakt över vilka personliga regler som gäller. Man får rätt att utse en person som kan ta ansvaret över en om det blir dags. Likaså kan ingen överförmyndare ta beslut över huvudet på folk. Allt ska styras utifrån Mig och mina behov.
Det är denna modell som finns i andra jämförbara länder. Sverige sticker som vanligt ut som det extrema undantaget. Det följer även alla andra integritetskränkningar som det svenska systemet helt ogenerat gör sig skyldigt till och är i svenskt hänseende inte på något sätt överdrivet.
Alla fascistiska nationer har intalat sina invånare att systemet vill deras bästa och att man söker bekräftelse på tillit från folket. Därav den personkult som brukar hänga ihop med fascism.
Just tilliten till statens och kommuuunens institutioner för att de vill oss så väl, är skyhög i Sverige. Statens välvilja har inga begränsningar och vid betalar mer än gärna bortåt 70 procent av våra inkomster i skatt. Sedan är det bara att finna sig i de konstanta övertrampen som det offentliga systemet gör sig skyldigt till i form av hundratals samkörda register och stora begränsningar i det fria valet över vård, boende, barnalstrande, föräldraledighet, löneförhandlingar, you name it. Förklaringen till kontrollen över människors vardag är alltid utjämning i jämlikhetsskapandets välsignelser.
Vad svensken aldrig tycks förstå är att "samhällets" alla malande kvarnar begränsar individens frihet i väldigt hög grad. "Frihet" är ett sällsynt begrepp i politikers munnar. Människans obändiga behov av frihet trampas ner av samhällssystemet i Sverige. Och folk bara tackar och tar emot. Det är detta som utgör det fascistoida draget i detta land.
Social fascism är namnet.
Kommentarer