Då slogs reptilhjärnan på

DÅ SLOGS REPTILHJÄRNAN PÅ

Efter den hemska händelsen med min underbara katt Selma, så har bloggaren varit ganska lättirriterad. Jag har stört mig på gräsklipparmannen och mina grannar som slänger ut soppåsar på gården den ena efter den andra. Vet inte vilka de är, bara att de är minst två och att de cyklar. 

Sedan har stora dagisgrupper varit här på gården och skrikit allt vad de orkar. Jan Hakelius skriver i AB om det osunda i att låta barn växa upp på anstalt. Fast utan att vara kedjade tillsammans i bojor vilket man lätt associerar till när man ser tågen av barn som trampar varann på hälarna.

Så det blev jag irriterad på. Varför ska ungar skrika något så fruktansvärt? De låter som blodtörstiga monster.

Igår kväll så gick jag bort till Det Stora Köpcentrat. Till saken hör att jag brukar använda en krycka för längre sträckor. Ryggen, knäna you name it. Börjar väl bli gammal. Fast mest beror det nog på dålig kondition.

Jag är verkligen inte, jag menar Verkligen inte, intresserad av kläder. Så länge de är rena så går de att använda. Så jag spatserar omkring i lite blekta T—shirts och jeans, mest svarta.  Men ett par T-shirts är jag ensam om här i Sverige. Den ena är från New York och en show vi var  på i Soho. ”Our Hit Parade” står det på den, vilket var namnet på föreställningen. Absolut barnförbjuden.

Den andra är från San Fransisco och är färgad av krossade chilifruktur (färgen är det inte så mycket med längre). Och på bröstet finns texten Dos Bandidos. Hela baksidan kunde härstamma från vilken MC-klubb som helst. Men tittar man närmare så är det två chilifrukter med mustasch som dansar: Dos Bandidos.

Det var denne T-shirt, ensam i sitt slag, som jag bar i förrgår kväll. I backen upp mot centrat så möter jag två svarta tjejer, drygt tjugo. Jag tar mig fram med mitt extraben och borde egentligen inte väcka någon större uppmärksamhet. Men när de passerar mig brister de ut i gapskratt. De var helt tysta innan men efter att de tittat till på mig så utbröt alltså skrattorgier.

Då slogs hela apparaten på. Jag blev fullständigt ursinnig, tog kryckan för att drämma till dem i bakhuvudet, men precis innan själva svinget, så drogs spärrarna åt. Det resonerande jaget tog kontrollen igen, men ilskan gick inte över.

Sedan dess har jag varit i direkt anfallsberedskap när jag har mött invandrartjejer. Det här var nämligen inte första gången några har flinat och skrattat efter mötet med mig, samtliga invandrarbrudar. Chica och med snofsiga outfits, platåskor och kraftig make-up, har de gemensamt. Små klädgalna virrhjärnor som tror att de äger världen. Visst, och de är vi svenskar som har bjudit dem på festen.

Anonym som kommenterade mitt förra inlägg skrev att invandrare från de underutvecklade, speciellt muslimska länder, har ett inneboende förakt och en hänsynslös hållning till djur och människor som i deras ögon är svaga, t ex handikappade. Det är ett sätt att boosta sitt ego och sin egen tillhörighet i en ”finare” form av kultur.

Undfallenhet, d v s flathet tolkar man som ett tecken på rädsla och därmed svaghet. Det är därför den svenska hållningen mot barbarerna och mordbrännarna i förorterna är så kontraproduktiv. När poliserna ska föra ”dialog” runt en brasa för korvgrillning, så är de bara värda ännu mer förakt.

”Frustrationen” ifråga är bara demonstrationer av sin överlägsenhet i förhållande till det svenska samhället. De är helt enkelt kul att leka lite med idioterna. Dessutom vinner man ”respekt” hos de äldre och tuffare grabbarna.

Det finns inga bakomliggande orsaker till den förstörelse som pågår av Sverige. Bara den att man vill visa vem som bestämmer i området. Man hotar och misshandlar de flesta svenska representanter för samhällets funktioner. T ex har ju brevbärarna blivit så antastade att de numer ska eskorteras av polis när de bär ut posten en gång i veckan. Det saknas resurser för att på detta sätt komma varje dag med posten.

Det saknas resurser ja. I själva verket badar dessa områden i pengar. Det rimliga vore faktiskt att dra in resurser ju mer man förstör. Som det är nu daddas det med barbarerna, de är så ”utsatta” och så ”svårt drabbade”, ”ingen gör någonting” ”alla svenskar är rasister” och så då det klassiska: ”Vi har ingen lokaaal”.

Tycker daddandet faktiskt bara blir värre och värre. De borgerliga partierna i regeringen borde skämmas. Det är enbart Göran Hägglund, KD och Jimmie Åkesson, SD, som påtalar det självklara i att alla måste ta ansvar för sina handlingar och att rättigheter alltid måste följas av skyldigheter.

Annars är vi sitting ducks som bara väntar på att bli skjutna