Kommunikationen med medborgarna under attack

I söndags brast en del av det sårbara högteknologiska systemet som ytterst ansvarar för infrastrukturen, informationssamhället och människors möjligheter att leva under moderna betingelser. Vi är svårt beroende, t o m missbrukar, de droger som utgör teknologin och de tekniska lösningarna för ett modernt och fungerande vardagsliv.

Jag tänker på barnen som inte har en aning om varför lampor lyser och hur datorer, appar, spel, och surfplattor är beroende av ett komplicerat nät av kraft- och elledningar, radiovågor och nät- och XXX seriekopplingar. I själva verket förstår ingen lekman hur detta med Internet fungerar.

Naturligtvis blir det kaos om denna teknologiska labyrint någonstans fallerar. Detta hände söndag kväll. Det blev svart i TV-rutorna, radion tystnade och strömavbrotten bredde ut sig över den skogiga sträckan mellan Borås och Ulricehamn.

Radiomasten Häglaredmasten störtade samman cirka 200 meter upp. Totalt var masten 330 meter hög. "Olyckan" är ytterst dramatisk och många frågetecken måste rätas ut. Säpo är inkopplade liksom Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Denna myndighet har mycket att göra numera. Under asylinvasionen i slutet av 2015 var de påkopplade eftersom alla mottagningssystem i princip kollapsade. Kommer Sverige återigen i en liknande situation kan det bli fråga om undantagstillstånd, vilket är det sista steget innan krig.

Masten sänder ut P1-P4 och de marksända TV-kanalerna och ägs av Teracom, ett av Sveriges största företag för radio och marksänd TV (tera = jord).

Att detta var ett sabotage råder det ingen tvekan om. Däremot har det framkommit att några maskerade ungdomar(?) hade varit och klättrat på masten förra veckan. De blev filmade men uppges vara avförda från utredningen.

Naturligtvis växer detta dag efter dag och nu fordras naturligtvis de allra bästa brottsutredarna och terrorexperterna. Att det skulle vara fråga om ett terrordåd är inte helt uteslutet, ett test på hur sårbart systemet är. Att just en radiomast angreps och inte en mobilmast, väcker den obehagliga tanken på att larmrapporter inte ska nå ut till medborgarna vid ett läckage t ex, då sådana larm sänds ut från lokalkanalerna, P4 och TV4.

Bloggaren skriver "de bästa" utredarna och experterna. Här har vi sålunda Försvarshögskolans universitetslektor Malena Britz:

"Man pratar om en vidgad hotbild och det här stämmer väl in på de farhågorna......./ ..........Det är väldigt intressant ifall polisen kommer fram till att det rör sig om medveten skadegörelse. Det skulle innebära att statligt ägda bolag som Teracom måste börja arbeta med den här sortens hotbild. ......../"
"Just nu undrar man förstås om det rör sig om terrorism, sabotage eller något slags bus. Skulle det visa sig vara en terrorhandling är nästa fråga vad man vill ha ut av att skada en mast......./........"
"Någon kanske bara tycker att det är kul att testa att fälla master. Man kanske vill se hur stor skiftnyckel som behövs för att lossa bultarna eller undersöka hur många vajrar man behöver lätta på innan masten faller..."

Med sådana experter behövs inga fiender. Men kanske ligger det trots allt något i det hon säger. Det var längesedan aktivism betydde protester mot ett politiskt beslut eller demonstrationer för aborträtt. Idag är det annorlunda. Det så många makthavare kallar för "bus" är i själva verket ren förstörelselusta med mångmiljonförluster. Varje dag brinner bilar, bostäder, lantgårdar och skolor, bl a. Det finns snart ingenting som inte har brunnit. Det är en del av det "kompetensregn" som vi har begåvats med utifrån.

Ändå kan man knappast tala om "bus" i detta sammanhang. En sådan retorik avslöjar en häpnadsväckande bagatellisering av det som händer idag. "Bus" är nämligen något man får räkna med från små uttråkade pojkar. Förlåt frustrerade pojkar ska det vara. Så "bus" är alltså något tolererbart som vi igenkännande ska le åt och minnas våra pojk/flickår.

Så när kommer detta "bus" att kallas för sitt rätta namn: Sabotage, terrorism och mordförsök? Det handlar i stort sett om samma individer fast i olika åldrar och med olika utrustning till sitt förfogande.

Sedan kan angreppet ske på samhällets viktigaste funktioner utan yttre vapen. En ambulanssjukvårdare fick bittert erfara detta då han blev kissad på(!) mitt under ett arbete. Den kissnödige mannen stod i fönstret någon våning upp och urinerade rakt ner, uppenbarligen i syftet att träffa de båda ambulansmännen.

"Blåljusuppdrag" kallas det. När larmet tjuter hos brandkår, polis och ambulans, ofta tillsammans. Varken brandkår eller ambulans vågar sig in de "utsatta områdena" på egen hand utan behöver poliseskort. Detta är sabotage och terror i samma nötskal. När ett samhälle inte längre fungerar i enlighet med dess skyddsfunktioner, är vi redan under attack.

Om du ligger på golvet i din lägenhet efter att hjärtat har hoppat ett steg för mycket - men har lyckats slå 112 med mobilen,- så var inte säker på att ambulansen verkligen kommer. Nerkissade ambulansmän kan inte hjälpa dig. Eller om det är en ordinarie kväll med ett dussin blåljusuppdrag så kan du i bästa fall överleva ändå. Men risken är ibland större för att du dör. Du har då blivit utsatt för en indirekt terrorhandling.

Det har varit "bus" när unga killar hade tuttat på en synagoga, liksom fyrverkeriraketer hade klyfts sig rakt in i en kristen kyrka mitt under gudstjänsten på juldagen.

Då man kallar sådana handlingar för "bus" talar man om för oss att "det här skiter vi i så slipper vi konflikter med stora släkter och klaner."

Radiomasten mellan Borås och Ulricehamn är en symbol. Symbolen för teknisk utveckling i kommunikationen mellan myndigheter och medborgare. Den yttersta symbolen för samhället i omsorg om sina invånare. Att inte bry sig mer om en terrorhandling mot denna innersta funktion är ett brott. Frågan är då snarare om vilka som är de verkliga terroristerna...

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är människosyn?

SD inbjudna till värmen?

En våldtäkt av många