Begreppsförvirringen





Genusvetenskap och könsneutralt. Värdegrund och brunråttor. Mångfald och "nyanlända svenskar".

Dessa exempel är belysande för Sverige anno 2017. Förutom den oändliga godheten så duggar motsägelserna tätt. Om alla är lika mycket värda varför kallas då vissa med avvikande åsikter för bruna råttor som borde förgiftas? Om alla som träder över den svenska nationsgränsen är svenskar hur rimmar detta med mångfald? Och om ingen skillnad mellan vare sig kön, etnicitet, kultur eller religion finns varför behöver man då slåss för jämlikhet? Varför gräva ner sig i genusanalytisk dynga om könsrollernas betydelse om så inga kön finns?

Samtidigt ska vi förhålla oss så normkritiska att detta blir en ny norm. Att kasta gamla värdesystem på soptippen betyder inte automatiskt att värderingarna ersätts av något nytt. Istället får vi vilsna människor som inte kan förhålla sig i enlighet med en ny vacklande sinnebild av omgivningen. Kultur kan vara vad som helst och vara precis så oprecis som om vi inte har någon kultur alls. Särskilt inte svensk kultur som ju bara är importerad. Samtidigt har andra folk och länder en kultur. Eller som Mona Sahlin uttryckte sig när hon tillfrågades om vad svensk kultur är:


"Jag har ofta fått den frågan men jag kan inte komma på vad svensk kultur är. Jag tror att det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana ”töntiga” saker."

Bloggaren är inte avundsjuk på andra länders förmåga att ta vara på sitt kulturarv. Däremot känner jag en stor sorg över hur vi (nåja, elitskiktet) i princip skjuter sönder vår egen kultur och det
historiska arvet som behandlas som om det vore en tre dagars dumpad disk. Bakterierna trivs, men inte så mycket annat.

Den humanitära stormakten som också stoltserar med att vara världens modernaste är som en lök. För varje lager som skalas av blir löken allt mindre tills bara de enskilda ringarna finns kvar.

Allt är i slutändan bara en stor soppa av oidentifierbart innehåll. Floskler som det också kan kallas. Ovetenskapligt tugg betraktas som sanning, medan vetenskap bara är en konstruktion. Man kan närmare göra sig upplyst om detta på Tanja Bergqvists blogg som hon nu har startat upp igen.

"Det är viktigt att alla förstår att dagens genusprojekt sällan har med jämställdhet att göra, utan snarare kan beskrivas som en växande jätteboll av snömos som politikerna finansierat och satt i rullning – en snöboll som växer sig allt större och kör över allt i sin väg, även era psyken, om ni inte aktar er. "

"Genusvetarna (i själva verket föreståndaren för Nationella Sekretariatet för genusforskning) har själva kallat sin vetenskap för en ”krigsmaskin” och att man satt den boll som är genusvetenskapen av idag, i rullning. En krigsmaskin är en ganska korrekt beskrivning, och man har en armé av genusvetare bakom sig, utrustade med rapporter fulla med galenskap, kompletterat med statliga offentliga utredningar beställda och finansierade av politikerna – och medierna hänger på – detta är ju antagligen mediernas mest angelägna ”folkbildningsprojekt” någonsin."


Genusvetenskapen är i själva verket bara ett ben av tre som sysslar med folkbildning, eller fostran om man så vill.

Andra benet är kulturell fostran om att svensk kultur inte existerar och det tredje handlar om mångfaldens välsignelse.

Skolverket beskriver på sin hemsida om hur svenska muséer kan ge barnen en "medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet"

"I bildundervisningen ska eleverna få möjlighet att "utveckla kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid", i kemiundervisningen ska eleverna få ta del av olika kulturers beskrivningar av naturen "i skönlitteratur, myter och konst", och i historieundervisningen ska elever få fundera över "vad arkeologiska fynd, till exempel myntskatter och fynd av föremål från andra kulturer, kan berätta om kulturmöten och om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män"."

När bloggaren gick i den s k småskolan för några eoner år sedan, var geografi och historia något som utgick från den egna bygden och landskapet. De närmaste åarna och sjöarna fick bilda ram för geografin. Hur den närastående inhemska befolkningen hade levt tidigare i historien gav ytterligare en bild i ramen. Framväxten av det svenska språket gav de andra ämnena en förtydligande roll.

Redan på 1700-talet har det konstaterats att kulturpolitiken har haft ett stort inflytande, något som ytterligare förstärktes på 1900-talets senare del. Läs: 68-generationens kulturella moras av politisk aktivism och vetenskaplig utarmning.

SvD:s Ola Wong skriver mycket bra om den postmodernism och politiserande "normkritik" som har växt fram på våra större muséer. Världsarvet ska presenteras i form av ett ideologiskt verktyg mot Sverigedemokraterna! Sedan kryddas det på av allmänflum som t ex "Heterosexualitet är inte normalt, bara vanligt" och "Från om omvärlden till med världen", "Kulturen - det fjärde välfärdsområdet" och hela projektets huvudkvinna, Ann Follins förslag om målet "att fånga upp den unga generationens engagemang och vilja att bidra till en bättre framtid"....

Utifrån denna briljanta framställning ska framtiden te sig på Östasiatiska, Etnografiska, Medelhavsmuseet i Stockholm och Världskulturmuseet Göteborg.

Över hela projektet vilar Alice Bah Kunkhes ande om klimat, demokrati, mångkultur och identitetspolitik. Här får man, som vanligt när det handlar om statlig fostran, ta orden om demokrati med en skopa salt. Det är allt annat än demokrati när politiker ska förklara för folket hur man ska tänka för att "tänka rätt" och därmed bli accepterad.

Ola Wong skriver:


"Bara det senaste året har över tio anställda lämnat Världskulturmuseerna. Medelhavsmuseet har inte längre områdesexperter på Grekland, Rom eller islams kulturer. Likaså saknas intendenter för exempelvis Syd- och Centralasien. Med tanke på migrationen borde väl områdeskunskapsnivån höjas, men Follin talar i stället om behovet av fler generalister – till exempel en genusintendent. Myndigheten har redan en globaliseringsintendent. Områdesexpertis kan hyras in när det behövs." !!!

Alla som har den minsta aning om kunskapens betydelse och hur denna behöver förmedlas på ett korrekt sätt, vet att experter knappast är några konsulter eller bemanningsadministratörer. Inte växer de på några ekologiska träd heller.


"Under kulturrevolutionen i Kina var det ”bättre att vara röd än expert”, ideologisk lydnad var viktigare än kunskap eller kvalitet. Barnen var lärare, för deras sinnen var obefläckade av det gamla samhället. Follins museer ska "släppa tolkningsföreträdet” och ”ta av magistermössan" enligt internkommunikation. Nya barn- och ungdomsråd ska vara med och forma innehållet, medan personalen genomgår tankereformer i queer- och rasifieringsutbildningar."


Tack för att det finns en och annan fritänkare i Sverige.








Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

A-barn, B-barn och C-barn

Språket som klassmarkör

IS, OS, Co2 och JÖK