Land i nöd




"Vi blir mer och mer beroende av kontakt och impulser över gränserna. Vi kan inte bygga murar mot omvärlden, murar betyder isolering och tillbakagång.
Utvecklingen för människorna närmare varandra, kontakt som betyder
stimulans men också nötning och svårigheter. Internationalismen får inte
endast vara en känsla på distans. Den blir alltmer en del av vår vardag.
Invandrarna i Sverige kan på sätt och vis sägas förebåda en ny tid. De vill bli
en del av vår gemenskap. Den framtid vi kan skönja kommer att föra med sig
mycket påfrestningar och svårigheter, när vi svenskar skall anpassa oss till en
förändrad verklighet."

Detta är ett utdrag ur Olof Palmes jultal 1965 och ligger till grund för en hemställan som sossarna Per-Axel Sahlberg och Juan Fonesca författade till Riksdagen  1996-11-02. Palmes honnörsord för hur det mångkulturella samhället var tänkt att fungera var: Jämlikhet, valfrihet och samverkan. Valfrihet syftade på invandrarnas frihet att välja hur eller om man skulle anpassa sig till det svenska samhället. Samverkan syftade på att alla etniciteter och kulturer skulle behålla sin särart men ändå leva mitt i gemenskapen.

Palme förebådade åtminstone stora svårigheter med det mångkulturella samhället. Men det var av anledningen att man som svensk skulle tvingas göra avkall på sitt sätt att leva. Palme avsåg aldrig att invandrare skulle anpassa sig. Valfriheten kom att bli synonymt med den segregation vi ser idag. Så vems valfrihet var det egentligen man offrade?



Vi känner så väl igen den här retoriken som inte har förändrats ett dugg på de 50 år som har gått. De svårigheter som Palme förutsåg har idag splittrat och fragmenterat Sveriges nationella identitet. Vad är det som är svenskt? Vem är svensk? Och ingen har egentligen något svar. Åtminstone inget svar som inte kan vara komprometterande för den som ger det.

Idag är det Sveriges officiella nationaldag. Vi har pådyvlats två konstruerade orsaker till att fira just den 6 juni. Gustav Vasa blev kung 6 juni 1523 och 6 juni 1809 lades fundamentet till det moderna Sverige genom den nya regeringsformen som avstrippade kungen från stora delar av sin forna makt. Han hade formellt den verkställande makten men den delegerades till talmannen och statsråden. Riksdagen fick den beskattande makten och den lagstiftande makten delades mellan kungen och riksdagen lite förenklat. Enväldet ersattes av ...? Bloggaren anser att Sverige i avsaknad av en författningsdomstol, fortfarande är ett envälde p g a att medborgarnas rätt att försäkras om att grundlagen följs, i praktiken inte existerar.  Det är bara kungen som är schack och matt.

Om Sverige hade haft en författningsdomstol skulle det inte ha varit möjligt att med några pennstreck ändra innehållet i grundlagen som man gjorde 2011, helt utan föregående insyn och debatt. Det var främst två punkter som fullbordade Olof Palmes vision från 1965: 1. Sverige är bara ett land (koloni?) av alla i den Europeiska Unionen. 2. Sverige är ett mångkulturellt land och ska fortsätta utvecklingen.

Det största problemet i Sverige av idag är att vår valfrihet minskar för varje år som går.  Egentligen handlar det om alla de "friheter" som finns inskrivna i grundlagen: Yttrandefriheten, tryckfriheten, meddelarfriheten och främst åsiktsfriheten känns oroväckande osäkra.

Makten att påverka underifrån är idag i princip obefintlig. Trängselskatten i Göteborg blev kvar trots folkets 'nej'. Det mest skrämmande var att den politiska makten inte för en sekund hade övervägt att följa folkets beslut. Allt låg färdigbehandlat och finansierat redan innan folkomröstningen ägde rum.

I september 2014 dundrade grävskopor in i parken vid husen som jag bor i. Ett anslag sattes upp: "Kommuuuunen förnyar ........parken och beräknas vara klart december 2014." Vem hade beställt en sådan "förnyelse"? Vilka hade tillfrågats om hur parken skulle förändras?

Nu är parken färdig. Alla lummiga träd är nedhuggna och ersatts av spinkiga ettåriga spretor. En gigantisk lekplats har skapats i en park där inga barn leker. Det är kalt och otrivsamt på en plats som för ett år sedan var inbjudande med bersåer och små lummiga hörnor. Man spelade badminton och volleyboll; parken levde och pulserade. Nu är den tom.



Så fungerar demokrati i Sverige. Helt utan kontakt med berörda medborgare. Över huvudet på medborgarna beslutas om byggnationer av arenor, skidbackar, obegriplig gatukonst och; det grävs och sprängs utan att en käft vet vad som pågår. Allra minst de som bor precis bredvid. Men vilka som betalar; det råder det ingen tvekan om.

"Frihet" är ett sällsynt ord i svensk offentlig terminologi. "Individuell frihet" är ännu sällsyntare. Den franska revolutionen 1789 pryddes av de tre storheterna: Frihet, jämlikhet, broderskap. I Sverige blev bara -likhet kvar. Det är för sorgligt.

Fast Sverige är ändå vårt land och det ligger nu framför oss i all sin skönhet. Den lite svala vinden rufsar om håret och när vi tar cykeln och trampar ut ur stan så kan vi bara andas och känna den eviga pulsen från ängarna och kullarna under himlavalvet.




Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är människosyn?

SD inbjudna till värmen?

En våldtäkt av många