Ordens dolda värderingar

"Exkluderande sommartraditioner" är det senaste av dem. De där orden och begreppen som är skapade i opiniosförändrande syfte.. Termerna som anger vissa folkgrupper som offer och därför är i stort behov av att vi öppnar våra hjärtan och plånböcker för att göra vad vi är bäst på: Betala och tro att pengarna hamnar rätt i de beklagansvärdas utsträckta, taniga händer.

Här skriver Daniel Boyacigolu om hur han känner sig utestängd från det svenska midsommarfirandet, att det enbart är två ggr som han har blivit inbjuden till en sådan tillställning. När svenskarna säger att de ska fira midsommar på landet har han undrat var det där "landet" ligger. Och att han under skoltiden led alla helvetets kval när fröken ville att barnen skulle berätta vad de gjort under midsommarhelgen.

"Jag vågar inte heller fråga folk vad dom ska hitta på, det kan framgå att jag inte har några planer. Man kan också drunkna i denna svenskhet även om man blir medbjuden, få andnöd och tänka på gammal kärlekssorg."

Artikeln dryper av självömkande och anklagelser mot Sverige som har mage att ha en tradition som inte är mångkulturell. "Drunkna i denna svenskhet"? Den underliggande betydelsen av detta uttryck är att svenskar inte har rätt att vara just svenskar eftersom andra inte är det. Skam går på torra land.

Daniel och alla andra exkluderade kan väl fira midsommar? Vad hindrar dem? Jo, att man sällan har ett hus på landet och naturligtvis inte har räd att köpa något. Offermentaliteten är så påtaglig att man känner nålsticken rent fysiskt. Det är ju de vill. Plantera in det obligatoriska dåliga samvetet. Vi kan nog förvänta oss "solidariskt och "inkluderande" midsommarfirande nästa år för att smyga in det långsamt i svenskars medvetande.

Metoden är raffinerad.  Det hela startar med att kicka in det dåliga samvetet och spinna på solidaritet. Sedan följer anklagelser om rasism och "allas lika värde". Därefter moralkakorna och en slags tvingande doktrin till inkludering.

Moralismen slår igenom också på andra områden men på ett annat sätt. Här gäller det istället att skuldbelägga, t ex "passiv rökning" där man påstår att barn som utsätts för passiv rökning har x ggr större risk att få lungcancer.

"Passiv rökning" är i engelskan bara en beskrivning av det man kallar "second hand smoke", SHS. Nyansen ligger på verbet, det personligt aktiva i "rökning" medan "smoke" substantiv ligger på en icke-personlig nivå.. "Passiv" är en handling som man själv inte är skyldig till, bara drabbad av.

Det blir då en uppgift för det offentliga samhället att ta tag i. Sjukvården har i allt högre grad börjat vägra att operera rökare om dessa inte slutar med sin giftspridande verksamhet. Är inte det ett brott mot de mänskliga rättigheterna?

Dessutom betraktas rökare numer som sekunda varelser med psykisk sjukdom och personlighetsstörningar i bakvattnet. Ojdå, när bloggaren växte upp rökte ALLA, åtminstone 50-60 procent från 11-12-årsåldern. I min "extra-familj" dog tre till följd av rökningen medan andra lever och röker fortfarande. Liksom jag själv.

Totalitära system brukar kännetecknas av att man sjukdomsstämplar de individer som inte automatiskt rättar in sig i ledet. Likaså det svart-vita tänkandet om antingen-eller; i grunden ett vi-och-dom-perspektiv. Detta är väldigt typiskt för Sverige. Det är så viktigt att kategorisera individer i olika grupper för att sedan jämföra dem, att nästan all nyhetsrapportering någonstans har en sådan rapport i varje sändning. Om det inte är cancersjuka barn så är det kvinno- manslöner. Allt ska jämföras för att sedan uttolka det som man vill och föreslå politiska lösningar i form av regleringar , särbehandling, kvotering, tvingande lagstiftning, osv.

Relativt nya begrepp som också har för avsikt att framkalla en viss typ av emotionell
reaktion är naturligtvis "ensamkommande flyktingbarn" och "EU-migranter".  Andra länder har andra namn på detsamma; "separate children", "unaccompanied children",  Här är det de frånvarande föräldrarna som mer eller mindre anklagas för att ha släppt iväg "barnen" ensamma. Här i Sverige kör vi gråtvalsen och ger sken av att "barnen" som kommer är föräldralösa och att vi är skyldiga solidariskt att ta hand om dem. "Barnen" är i själva verket varken barn eller ensamma i världen men det låtsas inte Migrationsverket om, inte media heller.

I andra jämförbara länder används inte uttrycket EU-migranter eftersom det betyder att de flyttar hit (och förväntas jobba här). Man säger "beggars" helt enkelt, eller "tiggere" i Norge, plus vilket land de kommer ifrån.

Varför har den svenska makt- och mediaeliten  så svårt för att beskriva saker vid sitt rätta namn? Man klär på företeelser, människor och händelser stora tunga offerkoftor, tagelskjortor och törnekronor som man sedan strör pengar över till en aptitretande  kaka som nästan pöser över av sentimentalitet och egen rättfärdighet. För att vara en socialiststat så har man en sällsam tro på pengars helande egenskaper.

Tillvägagångssättet är alltid detsamma. Antal "grupper" förökar sig genom delning och förser sig själva med namn som ska symbolisera det förtryck man anser sig utsatt för. Vi insjuknar i ständigt nya fobier som är renodlat hitte-på från aktivister med siktet inställt på sig själva. Sålunda är vi numera inte bara islamofober och homofober utan också afro-fobiker, ryss-fobiker(!), ziganister (eller rom-fobiker) och asiat-fobiker (ligger och bubblar).

Dessa grupper lider av det svenska samhällets strukturella rasism vilket ger dessa en identitet som "rasifierade". Och det är här det blir riktigt snurrigt Dessa offer för den strukturella rasismen vill behålla den!! Rasifieringskomplexet kommer att utplånas om definitionen av rasism försvinner och därmed också legitimiteten för gruppens offerroll och ständigt lika aggressiva utfall mot oss vita.

Att den här typen av människor släpps fram i offentligheten säger en del om Sverige. Rena ramla dumheterna tillåts medan smarta anlaytiker om vår samtid får smyga omkring på bakgatorna med sina budskap.

"Mikro-aggression" är det senaste bidraget till vänsteridiotin. Om t ex ett rum fyllt med bara vita människor får ett tillskott av en icke-vit är detta en "mikro-aggresiv situation. Att säga att USA är "möjligheternas land" är en mikro-aggression mot alla dem som inte har sådana möjligheter.

Det här är mumma för alla de som anser sig förfördelade i samhället utan att för den skull vara det. Tvärtom, de som framför de här idéerna är väletablerade, integrerade, har tolkningsföreträde och förbannat medvetna om detta.

Att införa "aggression" som tillägg till rasifieringsbegreppet kommer naturligtvis att öka de här gaphalsarnas utrymme i samhällsdebatten. Utrymme som borde upptas av betydligt viktigare ämnen. Men det är antagligen detta som är idiotins syfte: Att lägga ut dimridåer så att vi inte upptäcker all politisk korruption under oss.