Valstand och valfard

Nar Pres Obama talar i amerkansk tv, talar han om 'prosperity', valstand. Den ekonomiska krisen kan urholka valstandet i landet. Regeringen har vill ga in och reglera marknaden pa ett stabiliserande satt, men detta ar inte populart. Politiker ska halla sig borta fran manniskors pengar och hur man valjer att anvanda dem, resonerar man har. Marknaden stortdok ocksa nar Obama gjorde sina utfastelser om hojda skatter pa kapital.

Skillnaden mot Sverige ar har enastaende stor. I Sverige talar vi overhuvud taget inte om valstand, dar ar det 'valfard' som galler. I princip betyder detta i sin yttersta konsekvens att andra (politiker) bestammer over vara pengar att dela ut lite som de vill. Pa bekostnad av, just det 'valstand'.

Att prata om 'valstand' i Sverige ar som att svara i kyrkan. Man pratar om de dar, de dar 'rika' och det finns inga vi i Sverige avskyr mest.
70 ar av socialistisk indoktrinering har medfort att vi anser att vart system ar det basta i varlden, dar vi som individer har ungefar samma pengar oavsett vad vi jobbar med. Eller om vi inte arbetar alls.
Politikerna ar Sveriges gudar, som kan styra och stalla over vara huvuden som de vill. Vi hemfaller ocksa i likgiltighet, passivitet och ett slags liknojdhet som ar forodande for manniskor som i grunden ar innovativa, kreativa och driftiga.

Att staten tar vara pengar och stror over dem pa sadana vansinnigheter som t ex massinvandring, genusforskning och bidrag till mer an en fjardedel av den arbetsfora befolkningen, accepterar svenskarna passivt genom att ge fortsatt stod till de partier som star for denna politik.
Och idag finns det inga partier som har nagra som helst visioner att genomfora systemskiften och storstadning av hela den offentliga sektorn. Det vore politiskt sjalvmord.
I USA ar det politiskt sjalvmord att hysa svenska id'eer om hur ett samhalle ska fungera.

Att ha ett offentligt valfardssystem ar dock en nodvandighet for alla lander, men det maste ske under forusattningen att det finns ett tillrackligt hogt valstand for att folk ska kunna betala kalaset.
Att plocka av svenskarna sa mycket pengar i skatt, samtidigt som lonerna ar forhallandevis laga, ar i sjalva verket valfardens dod. Farre pengar i omlopp far hjulen att snurra allt langsammare, foretag (dar finns ju de farska, narande stalarna) gar i konkurs och manniskor blir arbetslosa. Dessa ska sedan matas ur valfardens stora sked, skatterna maste hojas, kronan devalveras, hjulen gnisslar och rostar. Och sa smaningom star allt stilla.

Vi ser hur Grekland nu i princip har fallit, offer for en gigantisk offentlig sektor som fatt allt mindre pengar. Portugal och Spanien ar pa vag ut, England darefter.

I Sverige fortsatter politiker ur alla lager att sjunga valfardens lov. Det AR inte valfard att allt fler manniskor ska matas av stat och kommun. Det AR inte valfard att ha en allman sjukvard som inte formar att ge manniskor vard i tid. (En av kommentatorerna bredvid namnde att, i USA cirkulerar uppgiften om Sverige som ett land dar 3000 manniskor dor varje ar i gigantiska vardkoer).

Det AR inte valfard att gamla ligger i sin egen skit pa aldreboenden darfor att kommunens pengar ska in i for manga hungriga munnar.
Det AR inte valfard att ta emot 100 000 'nysvenskar' per ar som sedan ska forsorjas pa livstid med offentliga pengar.

Och det AR inte valfard att psykiskt sjuka lamnas utan vard for att drivas in i brottslighet, hemloshet och sjalvmord darfor att landstingen maste spara.

Det AR inte valfard att statens pengar ska sponsra lekar for poliser (vardegrund) eller att myndigheter ska agna aratal at att rakna ut hur manga steg vi bor ta i veckan. Eller att genusprofessorer ska studera trumpetens historia ur ett konsmaktsperspektiv.

Det AR inte valfard att hundratusentals manniskor bor i kommunbetalda lagenheter i hus som vandaliseras och klottras ner, kommunagda skolor som branns ner till grunden etc etc. Offentliga ghetton, skapade av offentliga pengar.

Det ar sloseri.

Sossarna fran 40-talet vander sig sakert i sina gravar nar de ser hur allt har utvecklat sig. Bloggaren tror inte att det var det man ville. Pa den tiden ville man skapa, ja just det, valstand. Rattvist valstand.

I stallet har vi fatt orattvist ovalstand. Allt for fa jobbar arslet av sig for allt mindre varda pengar, medan allt fler ska ha dessa pengar.

USA ar ett kontrasternas land, har finns hogt och lagt, brett och smalt, litet och stort. Det verkar som om de flesta vill ha det sa. Da finns det alltid nagot att kampa mot. Och lyckas man har, kan man vara saker pa att fa sin rattmatiga del utan att bli plundrad in pa bara skinnet av skattmasen.

Men langt ifran alla lyckas. Men straffas de for detta? Det ar ju vad folk havdar hemma i sin ivriga demonisering av detta land.
Det handlar bara om att ta chansen nar den kommer. Alla har egentligen samma chans, manga exempel finns pa de som ar uppvaxta i slum men anda lyckats ta sig hela vagen upp till toppen.

Men i valfardens egen slum ar faktiskt chanserna mindre. Darfor att inget kravs eller forvantas av en. Da bryr man sig inte heller, vare sig om sig sjalv eller nagon annan.
Det far staten/kommunen/landstinget gora.