Något som katten släpat in


 












Hon är stilig den sköldpaddsfärgade katten. Bland sina vänner i människovärlden kallas hon kort och gott för Katten, fast själv har hon naturligtvis ett helt annat namn. T.S. Elliot skrev om detta i sin berömda dikt "The Naming of Cats".

Hon syns till lite överallt där hon vankar omkring i stadskärnan. Och hon observerar, registrerar och funderar på ett sätt som ingen tvåbent kan förstå. Fast ibland sägs det att hon ser ut att skratta eller åtminstone se ganska road ut. Det är ingen dum gissning, Katten är faktiskt ytterst road av mycket som sker i omvärlden.

Utanför ett stort schabrak till byggnad, det som kallas Riksdagen, pågår ett riktigt spektakel. Man går ut och in, går från grupp till grupp och sitter i olika rum och pratar i all evighet. Det sägs att landet Sverige inte har någon Regering. En imaginär boll sparkas hit och dit utan att hamna i målet. Varför? Vad Katten förstår är det tydligen beroende av de man kallar för Sverigedemokraterna. Dessa betraktas ungefär som råttor, bruna råttor. Katten tycker råttor är för stora att snaska på, tacka vet hon en riktigt läcker liten mus. Ungefär som de där MP och L. Men vad hon förstår pratar man ändå om att dessa ska sitta i den där Regeringen. Allt för att utestänga brunråttorna. Det verkar alltså som om det är brunråttorna som faktiskt styr det Sverige som Katten älskar. Skulle Katten själv få välja skulle väl de där SD få vara med i samtalen om regeringsbildningen.

Människohonorna är ett annat kapitel. Vissa av dem är rent av otrevliga mot Katten. Spottar och har sig efter henne. Vad hon förstår kallar dessa honor varje kotte för 'hen'. Det är rent av löjeväckande. Höns är godis för Katten och om människohonorna skulle bry sig skulle de bjuda henne på en sådan höna. Istället tycks människohonorna satsa sin energi på att gräla om och på människohannarna. Dessa anses som de har all makt eftersom många av dem sitter i höga fåtöljer och ger människor order. Säga vad man vill men någon måste ju göra det eftersom honorna verkar intressera sig för helt oviktiga petitesser. Det här med menscertifiering t ex. Människohonor löper för jämnan men har tydligen en period varje månad då de är lite ofräscha. Fast Katten är inte så nogräknad, huvudsaken är ju att man har ett knä att sitta i. Menscertifieringen är till för att det ska ges hänsyn och inte mobba honorna när de är inne i sina perioder. Äsch man är väl som man är. Vill man se detta som ett stort problem kan man väl sätta sig i en stuga i skogen.

Människohonorna tycker hannarna ska bytas ut på en mängd poster för att honorna vill skaffa sig mer makt. Men då blir man ju precis som hannarna; förtryckare. Honor verkar tro det där med förtryck bara gäller vita hannar. Konstigt. Katten har observerat att många mindre vita hannar slår barn och halvvuxna honor och tvingar dem att gå omkring i stora sjok för att utan detta är de s k horor. Och horor kallas även svenska honor som går i vanliga människokläder. Men detta tycks inte många människohonor bry sig om. Det är viktigare att sitta på vissa stolar som representerar något som Katten inte förstår.

I Landet grälas det, men det gråts väldigt mycket också. Tårar fälls ofta när det handlar om mindre vita och t o m svarta människor. Kanske är det för att dessa kallas för flyktingar och tycks ha ett alldeles speciellt existensberättigande. Man kallar detta för "allas lika värde" och vad Katten förstår ligger detta över alla de lagar som överhuvud finns i den där tjocka boken. Man stiftar nya lagar vartefter det passar sig, t ex när det gäller mindre vita människohannar som är unga och starka och egentligen hör hemma någon annanstans.

Katten ruskar på sig och börjar tvätta pälsen. Snart ska hon ut till schabraket för att titta och lyssna på vad som händer där idag. Hoppas det inte är låst bara.

Kommentarer

Anonym sa…
den var klockren, mvh rolf

Populära inlägg i den här bloggen

A-barn, B-barn och C-barn

Språket som klassmarkör

IS, OS, Co2 och JÖK