Det lilla landet högst upp i högra hörnet



Sverige är inget lagomland. I Sverige är vi extrema. Och extremt stolta över detta. Utan att fastna i all jämlikhet, feminism, genusvetenskap, migration, välfärd och aktivism kan jag konstatera att vi förtjänar den där ensamma pricken högst upp till höger på kartan över hur världens länder lever och förhåller sig till ursprungliga värden och modernitet. Sverige är det mest moderna, sekulariserade och individcentrerade landet av dem alla. Allt enligt World Value Survey som gjordes för en del år sedan. Bra eller dåligt är upp till var och en att avgöra.

Det går ju bra för Sverige om man nu ska tro på finansminister Magdalena Andersson och vissa ekonomer. Men verkligheten talar om något annat. Den bejublade välfärden kan då inte berömma sig för en fungerande sjukvård. Uppe i norr är det förstås värst medan Stockholm har såväl kortare köer som fler vårdplatser. Men trångboddheten på våra sjukhus är ett gigantiskt problem överallt. Faktum är att dessa har minskats är från år och är nu nere på en nivå som bara slås av länder som Equador och Mexiko. Osthyveln började karva i våra gemensamma tillgångar någon gång på 90-talet i samband med den s k Ädelreformen (token som hittade på namnet var dyslektiker) samt Psykiatrireformen vilket innebar att kommunerna fick axla ansvaret för stora delar av vården. Ett ansvar man inte klarade av, det ser vi varje dag i snart sagt varje stad.

Sverige har en minusränta och en ständigt sjunkande kronkurs vilket gör det billigt för andra länder att importera svenska varor. Den offentliga sektorn växer stadigt och ökande skatter driver upp BNP så att det ser ut som vi har ständig tillväxt vilket alltså är en sanning med modifikation. Den offentliga sektorn är den största i världen i förhållande till vår befolkning. Och det finns då ingen gräns för hur stor det allmänna kan bli.

I Överkalix finns ovanligt många föreningar som styrs av ideella krafter och arbetar mitt i befolkningen med deras vardag och behov. Men kommunfullmäktige rynkar nervöst på ögonbrynen och undrar febrilt över hur man ska ta över föreningarnas arbete. Det behövs en civilförvaltning t ex och en samordnande funktion som övervakar föreningarnas arbete. Den S-märkte politikern är både upprörd och förskräckt över hur dåligt kommunen har hanterat det civila samhället. Han har inte förstått att det faktiskt kan finnas ett sådant samhälle där invånarna själva bestämmer över sina egna liv och behov. Det som kallas välfärd är alltså inget som människorna själva kan skapa.

Tänker på det här när jag hör vänsterns tal om "vinster i välfärden" och "skatteparadis" (vilket ord). Vad man inte talar om är det stora slöseriet med våra skattepengar som äger rum varje dag. Man talar inte om att den offentliga sektorn måste gå med överskott för att fungera. Dvs en slags "vinst i välfärden". Hur mycket betalar du för som du aldrig använder? De som röstar vänster är allt igenom övertygade om att vi får så mycket för pengarna. Man har lite svårt att se att vi först betalar in skatt till det offentliga för att sedan ansöka om att få tillbaka delar av det i form av bidrag och förmåner. Men skulle vi få behålla mer av pengarna skulle vi välja själva hur och var vi skulle lägga dessa. Eller bilda egna verksamheter precis som de i Överkalix som tog kommandot själva över sin välfärd.

Det finns inget parti i riksdagen som vill pröva en annan samhällsmodell än den nuvarande. Sverige är inte konstruerat för något annat och om någon ens kommer med en idé om en annan samhällsordning blir man genast nedtystad med epitetet"högerpopulist".

Det har faktiskt just nu kommit ett parti som resonerar i de här termerna. De heter Medborgerlig samling och är värda att kollas upp. De kommer faktiskt med lite frisk luft i alla de inpyrda kamrarna där allt stått stilla i snart hundra ar men nu knakar ordentligt i fogarna. Allt kommer faktiskt att rasa. Precis som romarriket.



Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är människosyn?

A-barn, B-barn och C-barn

En våldtäkt av många