Också en feministisk spaning

Detta är ett inlägg om och då speciellt kvinnlig musik. Feministisk musik vet jag knappt om att den finns, bara att det har krävts en slags kvotering för kvinnliga artister till musikfestivaler därför att dessa inte är lika frekvent efterfrågade som dito manliga (läs killar och killband). Men med en feministisk regering måste naturligtvis musikfestivaler också vara feministiska så festivalarrangörerna har nog just nu pannorna i djupa veck för att trolla fram ett 50/50-utbud i sommar.

Eftersom jag har sysslat med musik i hela mitt liv vet jag en del om branschen också även om jag själv mest har spelat i de mindre sammanhang utan att för den skull känt mig förolämpad och undanknuffad. Ett år spelade jag på Västerviksfestivalen tillsammans med en kille som skulle komma att bli en stor musikprofil i Lund, Ivar Sjögren. Vi kallade oss Tu Man Band och spelade och sjöng i stämmor, så vackert så. Det var mina låtar vi framförde och naturligtvis är jag stolt över att få framföra dem i så stora sammanhang.

Här är t ex min Imorgon, inspelad i studio Great Expectations år 2005.




Inte ett enda feministmoln på himlen alltså.

Missförstå mig rätt. Jag tycker naturligtvis att tjejer och kvinnor i alla åldrar ska få tillfälle att framföra sin musik. Men ska inte behöva tvingas fram. Man måste gräva sig fram på egna meriter. All kvotering är av ondo, det är min fulla övertygelse. Tjejer och kvinnor måste hitta sin väg och känna att man förtjänar den plats på scenen där man har all rätt att vara.

Mogna kvinnor kan ha lika full rätt att befinna sig i spotlight, det ser man mest utomlands. Vem ifrågasätter en kvinna som Bonnie Raite att framföra sin musik på scen som huvudattraktion? Bonnie har nu säkert passerat sina 70 men är fortfarande aktiv. Säg den svenska musikkvinna som kan jämföras med detta! I Sverige råder en typ av åldersnoja. Lill-Babs (RIP), Siw Malmkvist, Anne-Louise Hansson och Towa Carson får ibland vara med men bara i egenskap av marionetter från en svunnen tid. Alice Babs (RIP) blev mot slutet filmad på ett fruktansvärt ovärdigt sätt. Och Eva Dahlgren har i princip fallit under åldersstrecket, hon är snart 60 år. Hon får idag vara med när någon annan yngre förmåga får lust att framföra någon av Evas låtar och behöver backup. Såväl som Laleh och Veronica Maggio har plockat upp Evas låtar och då lånat upp henne till scenen. Eva är en ikon idag. Maggio är en välförtjänt stor stjärna liksom Laleh och behöver ingen kvotering för att dra sig fram. De skriver även allt material själva.

Underbara kvinnor av äldre årgång gör fortfarande skivor i USA trots att de fallit under det obligatoriska åldersstrecket vid 50-55 år. Aimee Mann är en av dem, Linda Ronstadt en annan liksom countrystjärnorna Faith Hill och Lynn Anderson.

Här väljer jag dock att spela Bonnie Raite i hennes Nick of Time:



Om de jag räknat upp är feminister har jag ingen aning om. Det är just det. Bra kvinnliga artister behöver inga attribut eller kampstövlar. Anspelningar på sex, drugs and rock'n'roll återfinns hos många respektabla och etablerade artister som t ex Madonna (som fortfarande klamrar sig fast trots sina nu 60 år) och Liz Phair.




Liz Phair är uttalad feminist, men skriver själv låtarna och väljer själv hur hon vill framföra dem (inte alltid bra). Det kallas att vara självständig.

En kvinnlig artist som bara har feminismen i första rummet och musiken i det andra kan aldrig lyckas på någon marknad utan förblir i klubben för inbördes (feministisk) beundran. En som jag anser passar i denna kategori är Kajsa Grytt. Här i låter Du vet ingenting: (Lägg märke till gtarrspelet.).





Så låt musikfestivaler vara fria från kampkängor och please bevare dem för kvoteringar trots de hamrande rösterna för sådana. Det är ingen merit att vara bara feminist. Däremot är även feminister välkomna p g a att de är bra och inte "rätt" politisk åskådning. Då är vi genast tillbaka till 70-talet och de ve och förbannelse som dominerade scenerna då.



Kommentarer

Anonym sa…

Du har så rätt att det behövs ingen feminismen eller kvotering för det visar den självlärda 9-åriga holländska operasångerskan.

https://www.youtube.com/watch?v=s9PQ7qPkluM
Rune sa…
Är detta feministisk musik? Eller är det bara musik?
Men enligt min mening, vad det än är, en fantastisk föreställning.
Rune
Rune sa…
Glömde länken.
https://www.youtube.com/watch?v=aFNRHcMinZA&t=2s
Rune

Populära inlägg i den här bloggen

A-barn, B-barn och C-barn

Språket som klassmarkör

IS, OS, Co2 och JÖK