Förnuftets sista strid


Bloggaren är radiolyssnare. Det är P1 som står på när jag är hemma. Kanalen har gått en sorglig utveckling till mötes. Från vetenskap och analyser, religionshistoria och ekonomiska faktaprogram, till urspårad känslosvada och i brist på annat; småprat i sandlådeklassen. Och allt sker i några få områden: Flyktingar, klimathot och feminism.

Igår diskuterades s k Fri Lek. Om någon till äventyrs tror att Fri Lek skulle vara fråga om fri lek, så tror han fel. Nej, Fri Lek är schemalagd Lek där ALLA barn ska göra SAMMA saker ihop så att inte, ve och fasa, pojkar leker med pojkar och flickor med flickor vilket de förmodas göra om de får leka fritt som barn gör och alltid har gjort.

Genushysterikor (i detta fall en man) kan inte acceptera att kön finns utan det skruvade tänkandet ska tryckas ner på oskyldiga barn som litar på vuxna. - Nu ska vi alla måla tillsammans, instruerar den Fria Lekledaren. Och barnen målar tillsammans. Eftersom genusmannen också är skogsaktivist så föreslår han nu att alla barn ska ut och plocka kottar. Och så där förlöper den Fria Lektiden.

Det påminner mig om en gammal kompis som hade en S.t Bernhard, säkert död nu. Denna hund var perfekt uppfostrad och lydde matte som en slav. Så när matte gav kommandot Hopp Och Lek så satte hunden igång och hoppade och lekte för full hals.

Genusmänniskor är svåra att förstå. På det existentiella planet finns inga kön, de är allihop (jo, minst tre) strukturella konstruktioner och definieras utifrån detta som 'hen'. På det jordiska och sociala planet är skillnaderna enorma mellan kvinnor och män. Utbildning, lön, vård och skola; överallt missgynnas kvinnor och flickor. Det är alltid fördel man. Könet är i högsta grad verkligt. Eller är det den strukturella konstruktionen 'man' som bär skulden? I vilket fall som helst är det ofarligt att angripa män men gör man detsamma mot kvinnor så är det förtryck, sexism och... otänkbart.

Det är samma tanke som ligger bakom offerdefinitionen av invandrare. Invandrare och kvinnor är båda offer för strukturell rasism och sexism. Att invandrare har kapacitet att klara sig själva blir i det närmaste besvärande; någon bryter sig ur mallen och blir med ens svårplacerad. De kvinnor som skaffar sig makt och gör karriär i näringslivet nämns nästan aldrig. Vem vet vad Christina Stenbeck gör idag? Var finns de inkännande intervjuerna med Christina Stenbeck? Hon passar inte in i mallen som utsliten, illa betald och överarbetande. Sedan sjuk.

På något vis finns ett stort behov att offerdefiniera och segregera bilden av både kvinnor och invandrare, samtidigt som det är så viktigt att integrera, jämställa, utplåna varje skillnad what so ever och att varje invandrare är svensk så fort denna träder över gränsen. Offerdefinitionen säger mer om personen som uttalar den än vad det hela handlar om.

I en normkritisk tid upplever jag att det aldrig har varit så viktigt med normer. Den överlägset viktigaste normen är godhetsnormen. När vi urskiljer grupper av människor som offer och utsatta för orättvisor, ställs krav på att det offentliga samhället ska gripa in med sina miljonregn. Om detta hade varit lösningen så skulle det inte finnas något sådant som utanförskapsområden eller orimliga arbetsvillkor.

Den Goda Människan har den egenskapen att den inte smutsar ner sina egna händer. Det får andra göra för andras pengar. Pengar är i högsta grad en konstruktion som ingenting förmår på egen hand. Tron på att pengar fixar allt är egentligen ingen god tanke. Men det får människan ifråga att känna sig god.

Offerdefinitionen är ett utslag av moral och känslor istället för förnuft. Att något "känns bra" är inte alls säkert att det gör någon nytta på ett konkret plan. Moral och känslomässighet finns det mycket av i Sverige. Vi har en rikspolischef som kräks på personer och ömmar för mördare. Vi hade en statsminister som uppmanade oss att "öppna våra hjärtan". Hela den heliga värdegrunden är inget annat än ett storpack moralkakor.

Det är inte sunt att utsätta barn för dessa experiment och griller. Hur ska framtiden bli om hela denna samhällsmodell växer sig fast?

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

A-barn, B-barn och C-barn

Språket som klassmarkör

IS, OS, Co2 och JÖK