Trumpet Sverige får värmeslag

Jag ska inte ge mig in på vetenskapliga spörsmål om vår miljö, för jag är ingen kunnig skattebetalare inom detta område. Men jag förstår att allt som är märkt "miljö----" bara fördyrar tillvaron och ger oss mindre plånböcker. Ofta undrar jag om de pålagda skatterna har någon som helst effekt på miljö eller om dessa bara rinner ner i samma svarta hål som resten. Trots att olika verksamhetsposter har varsin lilla pott som de ska fördela lite som administratörerna vill, är det tveksamt om denna verkligen hamnar där det var ämnat. Verkligheten har mycket lite med budgeter i sin helhet.

Vem minns t ex vårdmiljarden? Det var 2008 som Alliansen sade sig skänka en miljard till de landsting och regioner som kortade köerna mest. Men av den miljarden sågs inget och hördes intet. Sjukvårdens budget låg 2008 på 234 miljarder, en miljard delat på 20 landsting/regioner utspätt på flera år gjorde varken till eller från. Utom i plånböckerna.

Miljöfrågor har idag, ironiskt nog, hamnat i bakvattnet på den allenarådande Klimatindustrin. Vad har hänt med ozonlager, försurade sjöar och döda hav? Vad har hänt med svavel, marknära gaser och kontaminerat kranvatten? Och släpper inte bilarna ut oerhört mycket annat skit än den högst nödvändiga koldioxiden?

Koldioxid brukar kallas för livets gas eftersom den i våra träd och buskar producerar syre. En ökad mängd koldioxid borde ge upphov till ökad växtlighet i första hand och därmed mer syre? Men jag är inte vetenskapligt skolad inom detta ämne, har bara min Na-kemi att luta mig emot. Klimat känns som något större än bara växthusgaser. Jordens överbefolkning känns som ett betydligt större hot än koldioxid och metan från kossorna. Fragmenteringen av det sociala kittet och okontrollerade migrationsströmmar känns inpå huden på ett helt annat sätt än om det är en eller två grader varmare utomhus.

President Trump har nu dragit tillbaka USA:s deltagande i det klimatavtal som togs i Paris 2015. Så här uttrycker han sig:

"USA ska inleda förhandlingar för att återinträda antingen i Parisavtalet eller en helt annan transaktion, på villkor som är rättvisa för USA, dess företag, dess arbetare, dess folk och dess skattebetalare."

Det är inte helt orimlig att en omställning från fossilenergi till nya kraftkällor skulle kunna innebära arbetslöshet, en krympande ekonomi och högre skatter. Det behöver man inte vara forskare för att förstå. Klimatminister(!) Isabella Lövin avslöjar sig i en kommentar:

”Det skulle vara djupt beklagligt om USA bestämmer sig för att dra sig ur Parisavtalet. Det strider också mot det ledarskap som vi förväntar oss från USA när mänskligheten står inför stora utmaningar”.

”Klimatutmaningen måste lösas gemensamt. Alla länder har ett ansvar att agera och utvecklade länder har ett särskilt ansvar att minska sina utsläpp och bidra till fattigare länders arbete”.

Starka krafter inom klimatindustrin är politiska önskedrömmar om en global värld. Det handlar om en fördelning från rika till fattiga på ett plan där ingen kan ha någon form av kontroll och överblick om hur det ska se ut i praktiken. Sett ur ett sådant perspektiv är klimatpolitik faktiskt skadlig eftersom det ställer folk i olika delar av världen i ett beroendetillstånd som är djupare än biståndsberoende. Det ekonomiska biståndet har misslyckats i en rad länder och pengarna har hamnat i helt fel händer. Ingenting talar för att klimatbistånd skulle fungera annorlunda.

Ett annat sätt att se på klimatpolitik som vi kan ana ute i Europa, är att invandringen från den outvecklade världen kan minskas om den globala uppvärmningen kan hejdas i dessa länder. Men det bygger dels på antagandet att det existerar en global uppvärmning och dels på tron att migrationen handlar om miljö. Alla vet att det inte fungerar så. Migration handlar för det mesta om ekonomi och inte i första hand vare sig på krig eller klimat.

Den som ljuger får se.