Och så var det dags.....

Stockholm idag kl 14.50. Krasch! En lastbil märkt Spendrup kör in i Åhléns City och plöjer sedan ner människor utefter Drottninggatan. Staden är Stockholm. Ikväll talas det om 4 döda och 15 skadade. Bara. Men vi ska komma ihåg att Stockholm i internationell jämförelse är en liten stad i ett litet land. Det gör händelsen anmärkningsvärd. Vi har sällskap av städer som London, Paris, Nice, Berlin, Bryssel och Madrid. För att inte tala om New York.

Lilla Stockholm är idag fäst på kartan i många länder. Alla de stora nyhetsbyråerna låter nyheterna ringla fram under börsnoteringarna: Terroristattack in Stockholm, Sweden. CNN gör en exposé över läget:




Människor flyr in i butiker och gallerior på Hamngatan och Hötorget. Där blir de inlåsta. Men ingen släpps heller in. Det är som en stor bunker där människor ovan jord springer till synes utan mål, berättar en brittisk kvinna för BBC, som också var först ut med TV i Europa:





Bloggaren nåddes av nyheterna efter en shoppingtur. Mer eller mindre sansade reportrar berättade om händelsen och allt jag kände var: Jaha, det är dags nu...

Och jag gjorde något jag inte brukade göra speciellt ofta: Loggade in på Facebook. Bara för att kolla om vännerna var i säkerhet hemma, ja, eller var som helst. En befann sig vid Zinkensdamm, en annan på Birger Jarlsgatan. Men de var safe and sound.


Stefan Löfven gör ett förvånansvärt statsmannamässigt intryck, både i det först utkablade inlägget och den senare presskonferensen.



Och så till frågan: Vem eller vilka? Polisen lade upp en bild ganska snart efter dådet:


Man kan så undra om Allah på något sätt är inkopplad. Mannen på bilden är troligen ej av svensk härkomst. Alla väntar vi på banemannen och hoppas att han inte ska hitta oss först innan polisen gör det.

Terrordådet var mer än väntat. I Sverige har vi hundratals olika folkgrupper som trängs och slåss inbördes eller mot svenskar i de utanförskapsområdena vi själva har skapat. Krigsbilder från Rosengård, Husby och Rinkeby möter oss varje morgon till kaffet på morgonen framför TV:n. Skolor brinner varje dag och naturligtvis bilar, bilar och bilar. De "frustrerade" unga, arbetslösa snorungarna står och gnäller varje dag i TV och radio över hur jävliga svenskar är som "märker" dem för livet. Ett kriminellt liv blir den enda utvägen för förvirrade, missförstådda och limsniffande ynglingar med allt för mycket fritid, fri tid när de borde gå i skolan, alternativt ta vilket jobb som helst. Vilket de inte gör. Arbetsgivare över hela landet klagar över att det inte finns några kandidater till de jobb man erbjuder.

Att 4 människor (och en hund) mejas ner på bästa fredagsfikat är väl också en akt i protesterna mot ett alltför snällt land som har krypt under stenar och levt med solbrillorna på så länge det bara har gått. För 4 människor är det försent. Vi andra måste agera genom att lägga rätt valsedlar i rätt kuvert på valdagen 2018.




Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

A-barn, B-barn och C-barn

För 50 år sedan var barn bara barn. Det fanns visserligen blyga barn, trotsiga barn, busiga barn och bortskämda barn. Det fanns också barn med rika föräldrar men de flesta barn räknades in i någon form av kontinuum där inga etiketter egentligen var intressanta. Idag är en annan tid, en annan anda och en annan syn på barns olika beteenden. Det har blivit komplicerat att vara barn. Barn växer idag upp på institution där en politisk korrekt fostran förmedlas genom experter och specialutbildade pedagoger (t ex genuspedagoger). Trots detta (eller snarare p g a detta) är Barnpsykiatriska kliniker fulltecknade flera månader framåt. De svenska barnen mår dåligt och lider av psykosomatiska symptom som magont, huvudvärk och muskelvärk. Det är stressen som tar kål på barnen. Ett högstatusbarn har en fulltecknad almanacka. Föräldrarna skjutsar dem från aktivitet till aktivitet kvällarna igenom. De är A-barnen. Men stress anses tillhöra ett högstatusliv och räknas inte som något märkvärdigt.
Läs mer

Språket som klassmarkör

Det är fult att prata om klass i Sverige. Målet har ju varit att skapa ett klasslöst samhälle (vilket är omöjligt). Därför har organisationer plattats till, inkomstspridningen blivit liten vilket har gett upphov till en rad negativa effekter. Den platta organisationen som genomfördes i den offentliga sektorn på 70-80-talet innebar att beslutsvägarna blev oändliga eftersom ingen egentlig ledning fanns. Dålig och svag ledning = dåligt arbetsklimat, oklara tjänstbeskrivningar, konflikter, och på många håll kaos. Finns ingen direkt, klart uttalad ledning finns ju inte heller någon ansvarig. Att platta till samhället på ett konstlat sätt hjälper dock inte. Klasser kommer alltid att finnas. Ofta, ja nästan alltid speglar sig klasstillhörigheten i språket. Till skillnad mot det "främlingsfientliga" i att härma invandrarnas sätt att prata är det helt ok att härma svenska dialekter. I Stockholm är dialekt likställt med "bönder" och därmed underklass. Men bloggaren ska inte s
Läs mer

IS, OS, Co2 och JÖK

Bild
Lägg till bildtext Det var längesedan jag skrev men det är mycket att göra nuförtiden med jobb och andra åtaganden. Fast nu kan jag inte hålla mig längre. Det tog fyra månader för att skapa en ny regering. Egentligen började det med Centerns stöd till den s k gymnasielagen: Att, i många fall, vuxna afghanska män skulle få stanna i Sverige om de gick i gymnasieskolan. Vad dessa skulle göra sedan förtäljde inte historien. Men suck, naturligtvis får de stanna i Sverige. Sedan bildades då en regering som med stöd av C och L säkerställde fortsatt regeringsinnehav för S och MP. (Bloggaren gissade på en L, S och MP-regering). Ingenting, absolut ingenting förändrades. Miljöpartiet, sin vana trogen, utpressade S för att överhuvud taget stödja dessa. Men nu är det som det är. Hälften av riksdagspartierna behövdes för att hålla SD utan inflytande. 1,1 miljoner svenskar röstade på SD förgäves. Det är att knäppa nästan 20 procent på näsan: Ha, där fick ni för att ni röstade "fel".
Läs mer