Maktelitens förlorade heder




Från utmärkta tidskriften Kvartal har bloggaren funnit en rad intressanta och bitvis långa artiklar som kräver lite av sina läsare. Det är så befriande att läsa potent samhällskritik till skillnad mot medias testuggande som etablissemangets megafon ut till ´"folket"; massan som de egentligen föraktar.

För hur ska man annars förstå kriget som nu förs mot det man kallar för populism, fake news och hatsiter?

I artikeln Eliten som försvann, beskriver statsvetaren Peter Santesson hur makten i Sverige existerar för att bevara gällande maktstrukturer istället för att arbeta med allmänhetens bästa för ögonen. Klyftan har bara ökat under det senaste decenniet för att fullständigt explodera under de senaste åren.

När man talar om en existerande maktelit så beskriver Santesson denna som det rådande etablissemangets imperium att driva igenom sin agenda trots att denna alltför ofta står i direkt motsats till allmänhetens, den stora massans upplevelser, erfarenheter och vardag. När allmänheten beskriver oro i samhällets nuvarande skick och funktion, får man bara höra att detta inte överensstämmer med fakta, oftast kryddat med förment vetenskapliga argument från lämplig källa som går maktelitens väg.

Makteliten är så fullkomligen frånvarande i allmänhetens vardag att man förnekar att de själva överhuvud taget existerar. Själva definitionen för demokrati har ändrats till att nu gälla ett antal godtyckliga påståenden om "allas lika värde". Det fungerar i själva verket som ett säkert verktyg för att få stopp på kritiken mot etablissemanget. Makteliten slipper då kännas vid demokratins egentliga kärna som "All offentlig makt utgår från folket".

Själva termen "maktelit" förnekas och benämns som något suspekt och högerpopulistiskt i syfte att vilseleda befolkningen till att tro att en elit existerar (när den alltså inte gör det!). Själva förnekandet av den auktoritära ordningen blir i själva verket ett bevis för att den verkligen existerar.

Makteliten har idag slagit följe med media som ursprungligen egentligen fanns för att kritisera och studera maktordningar. Idag ingår media i etablissemanget. Allmänheten, den grå massan, hålls effektivt på avstånd och dumförklaras vid eventuella ifrågasättanden av hur makten driver sin politik.

Man talar allmänt om "populism" när vanligt folk känner rädsla för utvecklingen mot ett allt mer fragmenterat samhälle där bit för bit eroderar och spricker i takt med migrationen och segregationen. Nej, vi bor i ett tryggt land och nej, våldet har minskat inte ökat. På punkt efter punkt förnekas allmänhetens egna upplevelser. Makteliten har intagit en position där allt ifrågasättande inte längre är möjligt.

Förklaringen till detta är att folket, massan, inte längre kan välja ett alternativ som beskriver dess verklighet. Både svensk höger och vänster gungar nu i samma båt och det spelar ingen roll i vilken låda vi lägger vår röst. Makteliten är immun mot massans krav på förändring. En jämtjock ström av lojalitet präglar hela den styrande eliten bestående av politiska och mediala makthavare. "Staten och Kapitalet sitter alla i samma båt" borde snarare kallas för "Staten och media sitter båda i samma båt" där man sparkar neråt istället för uppåt. Lojaliteten dem emellan är så tätt knuten att det är omöjligt att skilja dem åt.

När alternativa media och sociala forum har växt sig allt större, hotar dessa etablissemangets informations- och tolkningsföreträde. Makteliten känner sig för första gången hotad och slår tillbaka genom en intensiv moteld mot rapporterna från en verklighet som medborgarna känner igen. Det senaste i raden av motanklagelser handlar om att de som rapporterar direkt från blåljus, våld och bränder i utanförskapsområdena, levererar "fake news". Allt som inte passar i den trånga ram som makteliten förfogar över kallas för populism, eller helt enkelt högerextremt, och det oavsett om rapporterna från den alternativa verkligheten är bara sakliga och korrekta. Att idag lyssna på radio är att utsättas för en så massiv vänsterpropaganda att man undrar om det är förenligt med grundlagen.

Det totalitära instrument som nu makteliten vässar till fulländning handlar om ren förföljelse av oliktänkare. Det handlar nu egentligen inte bara om rasistkort som slängs ut till höger och vänster, utan om att den stora massan blir medvetna om hur det ser ut i vårt land. Eliten vill på intet sätt blåsa liv i en debatt som kommer att sluta i dess eget fall i från tronen. För makteliten är makten central och det spelar egentligen inte någon roll på vilket sätt de kan förlora den när man förlorar den stora massornas förtroende. Vi är många som kommer att fira när elefanten äntligen syns i vardagsrummet.

Kommentarer

Unknown sa…
Mycket läsvärt! Tack
PerH sa…
Rakt sammanfattat, som en reducerad ekvation, enkel och överskådlig.

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är människosyn?

SD inbjudna till värmen?

"Förgyllning förgår, men svinläder består"