Kan Sverige förändras?



Alice Bah Kuhnke fick visserligen på skallen för sitt storartade rekord i ogenomtänkt smörja i Agenda söndag kväll. Hon virrade in sig i både statens och kommuners "ansvar" att terapeuta hemvändande IS-mördare för att de inte ska bli ledsna och börja bomba och skjuta ihjäl oss svenskar. Men hon har hämtat inspiration från de sorgsna Malik som tidigare i programmet gnällt och gnytt om att han som "hemvändare" inte fått något stöd, d v s terapi. Dessutom ett hot som åtminstone inte gick bloggaren förbi:

"För om någon kommer tillbaka efter tio månaders strid och inte har någon att prata med här i Sverige finns det risk att han känner sig sviken. Han kanske tar ut det på ett visst sätt".
,
Kuhnke snurrade till det hela till rena farsen och har också fått mycket kritik för sin fullständiga inkompetens när det gäller faktakontroller och sitt famösa svammel.

Men den genomsnittlige svensken är tålig och resistent mot såväl hot, tornados som ökenklimat. Varför grabbar vi inte tag i plakaten och åtminstone demonstrerar eller gör NÅGONTING. Svaret är att man i gemen inte fattar hur förtrycket från makthavarna fungerar, utan blir en del av det. Samma goja som dagligen sprutas ut från TV upprepar man själv som om det är självklarheter. Svenskar blir inte förtryckta. Här förtrycker man sig själv. Insmorda som vi är i välfärdsstatens maskineri kan vi inte tänka oss något annat än att här råder fullständig frihet. Och öknar kan väl blomma?

Den av mig mycket uppskattade Johan Hakelius är en av vår skarpaste kritiker av Sveriges urspårade  tankemönster. Så här skriver han bl a om den s k arbetslinjen:

"Spiken i kistan var arbetslinjen/......................../Idén att vi väljer politiker för att de ska locka, pressa och tvinga oss att lönearbeta så många timmar som möjligt, under så stor del av våra liv som möjligt."

"Bara en sak var mer pervers än själva idén. Det var att massmedier, opinionsbildare och en stor del av väljarkåren ansåg att arbetslinjen var en briljant idé. De ville bli mästrade av ett gäng tidsstudiemän. Någon politisk opposition fanns inte, för begreppet hade de borgerliga stulit av socialdemokratin."



Hakelius drämmer till med att svenska folket har gjorts till slavar under politisk indoktrinering att lönearbete ger meningen med livet. Vi jobbar större delen av tiden och säger oss trivas med, eller åtminstone acceptera detta som en fullständig sanning och Ja, amen.

I själva verket har det varit socialdemokratins stora lögn om att jobbar vi bara riktigt hårt får vi belöningar. Det är därför vi aldrig får se ett skatteuppror i Sverige. Här gillar man att betala skatt därför att "vi får så mycket tillbaka". Att det i själva verket är ett nollsummespel föresvävar inte den vanlige lönearbetaren. De skatter vi betalar in vänder bara i byråkratins invecklade labyrinter och pytsas ut en tid senare i lämpliga doser.. Skulle vi få behålla en större del av våra egna pengar skulle vi inte behöva sitta och vänta på att bidragskronorna rullar in eftersom vi då kunde vi vara utan dessa.

Vi lever i en stor fet lögn om systemets ofelbarhet. Som i alla beroenden blir systemberoendet en del av svenskarnas själ. Vi är köpta och älskar det.

Ingenting kan förändras inom en tid då du och jag lever. Här skriver en bloggläsare på siten Invandring och mörkläggning:


"Det begrepp jag vill lyfta fram myntades av sociologen och chefredaktören Hans Zetterberg, som dog för några år sedan: Den Centrala Zonen. Sossar och vänsterliberaler har enligt min mening varit väldigt framgångsrika i att besätta den centrala zonen. Det innebär att de fått utse sina lojala vapendragare på väldigt många strategiskt viktiga positioner i samhället. De sitter numera i toppen på många institutioner, skolorna, framför allt på Skolverket, på universiteten, inom rättsväsendet, inom MSM och Public Service, på statliga verk med mera."

Dessa håller oss benhårt fast vid gamla ordstäv och slagord som idag har ett löjets skimmer över sig om man inte dissekerar det långsamt. Men gemene man sväljer betet utan att inse att man är statister i ett ansiktslöst systematiskt bedrägeri.

Bloggläsaren fortsätter:



"Borgerliga regeringar verkar inte ha förstått att detta i längden har en stor strategisk betydelse. Samhällets utveckling åt fel håll går knappast att hejda utan att man byter ut tusentals politiskt tillsatta vänsterliberala makthavare. Det är givetvis ett mycket långsiktigt och mödosamt arbete. Vänsterliberalerna har skapat sig en utomordentligt stark ställning, som nästa garanterar att utvecklingen och indoktrineringen kommer att fortsätta länge än.  Det är också till stor del detta förhållande som gör att det är i det närmaste omöjligt att föra en vettig debatt om Sveriges situation. Den debatten stoppas direkt och effektivt av väldigt många lokala politiskt tillsatta makthavare."

Det är alltså skit samma om Kuhnke sitter och ljuger sig blå i TV, eller om vi jobbar livet ur oss för att försöka hitta en mening i tillvaron; eller om den pålitlige maktapparaten förser oss med redan färdigpackade åsiktspaket. De flesta ser inte, eller om man ser det fullständigt förtränger det likt killen i romanen 1984.

Sverige är i alla fall det bästa landet i världen.




Kommentarer

Martin sa…
Tvärtom är min övertygelse att systemet sjunger på sista versen. Nästa lågkonjunktur rasar det. Därför att de blir tvungna att sänka bidragen vilket leder till upplopp och förstörelse vilket anstränger ekonomin ännu mer och sänker produktionen vilket leder till ännu mindre bidrag vilket leder till mer upplopp och lägre skattevilja etcetera.

Populära inlägg i den här bloggen

A-barn, B-barn och C-barn

Språket som klassmarkör

IS, OS, Co2 och JÖK