Har alla lika värde?



Att inga konfliktytor ska finnas, att ingen är bättre eller sämre, att inga gränser ska finnas och att människor ska vara så jämnslipade som möjligt, har skapat en helt absurd verklighet. Ett ytterst talande exempel är Svenska Fotbollsförbundets beslut att inga serievinnare ska utses bland barn upp till 12 år. Lagen ska spela serier och cuper men ingen ska vinna dem! Möjligtvis kan man räkna mål i matcherna men helst inte ens det. Stackars barn.

Som argument återfinns det vanliga budskapet om att barnen kan ta skada av hets, stress och påtryckningar från framför allt föräldrarna. Dessutom slipper barnet bli jämfört med andra som, hemska tanke, är bättre. Man får blunda när det andra laget gör mål. Mål som i alla fall inte räknas.

Hur vet man att barnen skulle bli störda om de tävlar? Samma argument låg till grund för att ta bort betygen från grundskolan och det är en delorsak till att studieresultaten föll som stenar. När barnen inte utsattes för någon som helst press blev skolan kravlös. Och utan krav blir resultatet lättja och ointresse för det mesta. Det är ren baskunskap i hur människor fungerar. Vi är ganska lata egentligen och behöver utmaningar för att utvecklas, stora som små. Hur skulle världen ha sett ut om den svenska tankevärlden hade fått råda?

Förutom den rent isolerande, skyddande behandlingen av de ömtåliga små telningarna så undrar man hur dessa ska kunna fungera när de blir äldre och blir varse att livet inte medger några sådana skyddande kuddar och bomullsvantar. När de blir medvetna om att det är deras prestationer som räknas mer än något annat, blir fallet hårt. Det finns undersökningar som visar att psykjourerna befolkas av 80-90-talister som inte kan ta en missad tenta eller att pojk/flickvännen har gjort slut. De har blivit precis så ömtåliga som skolan, idrottsledarna och framför allt föräldrarna har lärt dem.

I samma tanketradition ligger en obehaglig idé om att alla människor är utbytbara eller lite snyggare. alla har lika värde. Föraktet för kunskap har lett till tron på att vem som helst kan ta vilken befattning som helst utan relevant utbildning förutom gymnasieskolan. Politiker och myndighetschefer kan byta plats och ansvarsområde hur som helst utan krav på kunskap i dessa. Ju högre upp i hierarkin, desto mindre krav på kompetens.

För att bli statsminister i Sverige räcker det med ett svetsarjobb och att vara en facklig broiler. Myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Rikspolisen byter chefer som skjortor utan att de på något sätt har kompetens för detta. Och resultaten blir vad man kan förvänta sig. Katastrof.

Men var vi än befinner oss är vi utbytbara. Ingen är unik nog för att inte kunna bytas ut. Tvärtom, att vara udda kan vara ett riktigt sänke. Då om någonsin förstår man att alla inte har samma värde.

Värdegrunden som idag är så viktig att den har ersatt både demokrati, religion och vetenskap, är ett monster som borde skrämmas mer än något monster på Halloween. På värdegrundens altare förgiftas relationerna mellan människor. Att propagera för allas lika värde samtidigt som man tar avstånd från gamla vänner som man anser inte uppfyller kravet på rätt värdegrund, är som att titta in i en skrattspegel.

De barn som inte får vinna varken matcher, turneringar eller seriecuper, kommer att bli impregnerade i dagens värdegrundsidisslande och vara lyckligt omedvetna om att de själva inte har mer värde än en robot. Men det har å andra sidan ingen annan heller. De sitter förmodligen alla klistrade intill 60-tumstvn och ser den senaste zombiefilmen hur gamla de än blir.

Kommentarer

Anonym sa…
Jag har varit om 3 personer (män) i mitt liv som utan formell kompetens kunnat ta i princip vilken tjänst som helst både praktisk och avancerad teoretisk och bara inom någon eller ett par veckor kunnat prestera som proffs inom vilket område som helst. De har bara förstått och kunnat prestera vad som krävs. Alla dessa 3 var uttagna som kompanibefäl i sin värnplikt.
/Kalle
Osagt sa…
Jo, jag har också träffat på dem. De är vanligtvis begåvade också.

Populära inlägg i den här bloggen

A-barn, B-barn och C-barn

Språket som klassmarkör

IS, OS, Co2 och JÖK