Export eller import?

Ekonomi; inte precis bloggarens specialitet. Fast vanlig hushållsekonomi tror jag att jag fixar om än med en viss möda. Trots allt; Det handlar ju bara om inkomst - utgifter, debit och kredit.

Om utgifterna är högre än inkomsterna blir det knepigt. Det finns två sätt att lösa det på. 1. Minska utgifterna 2. Öka inkomsterna. Alternativ 2 är betydligt trevligare än Alternativ 1. Hur man nu gör detta är valfritt. Det vanligaste är väl att man jobbar mer om man är knegare eller skaffar ett bättre betalt jobb och så då alternativet att man köper billigt och säljer dyrt.

Det sistnämnda tillhör de riktigt stora hajarnas specialitet: Marknaden. Har ett land marknadsekonomi är det papper som styr, vare sig de kallas för aktier, obligationer eller fonder. På en marknad existerar inga pengar. De kan sägas uppstå i ett intet och bedöms bara utifrån jämförelser med andra papper som sägs innehålla ett värde, penningvärde. Ungefär.

Har ett land någon underlig mix av marknadsekonomi och regleringar, höga skatter, dubbelbeskattning och ytterst försvårande förordningar för företag att etablera sig och växa även på en internationell marknad; har man Sverige i ett nötskal.

Det verkar ibland som företagen står för alla friska pengar som pumpas in i välfärdsindustrin. Övriga slantar går bara runt, runt, runt samma banor hela tiden. Vänstern tycker t ex att det sistnämnda systemet räcker gott och väl, det är bara att höja skatterna. Människor gör ändå alltid fel när de får bestämma själva.

I helgen röstade britterna för utträde ur EU. Brexit var ett faktum. I måndags kom efterdyningarna: Stockholmsbörsen störtdök och slutade med en bottennivå på nära 8 procent. Effekterna av ett börsfall kan bli tillfälligt eller under en längre tid. För Sveriges del kan det bli märkbara effekter eftersom vi är ett mycket s k exportberoende land. Mycket mer än de flesta jämförbara länder.

Ekonomifakta ger en mycket bra bild av hur detta fungerar: Av Sveriges BNP står exporten för 45 procent. Men importen står för 40 procent, vilket kan tyckas märkligt: Varför skulle vi tjäna så mycket på en sådan ekonomi? Så här förklaras det:

"Att Sverige har en stor utrikeshandel är ganska naturligt med tanke på att vi är ett litet land. Vi har helt enkelt inte alla råvaror som vi behöver, samtidigt som vi har ett överflöd av vissa andra råvaror. Genom att handla med omvärlden kan sådana obalanser rättas till// ...//"Utrikeshandeln sker dock inte bara för att kompensera skillnader i råvarutillgångar. Den ger oss också tillgång till ett betydligt bredare utbud av produkter."

"För att utländska importörer ska välja svenska produkter krävs alltså att produkterna är konkurrenskraftiga. De måste bland annat kunna produceras till kostnader som kan mäta sig med utländska producenter. I detta sammanhang spelar produktiviteten en stor roll samt vilka arbetskraftskostnader, alltså löner och skatter, landet har."

Storbritannien är en stor exportör av svenska produkter och tjänster, och att landet nu lämnar EU försvårar exporten. Faktum är ju att GB är EU:s näst mest folkrika land efter Tyskland. Om nu utrikeshandeln försvåras genom utträdet så innebär detta att svenskt näringsliv kan förlora massor av intäkter. Och svenska staten många härliga skattekronor vilket kommer att påverka välfärdsindustrin.

Med tanke på att arbetskraft är dyr i Sverige p g a alla fackliga och politiska ingripanden, är det i allas intressen att arbetskraften blir billigare (även om man inte erkänner det).

Så nu har man börjat diskutera om det inte är dags att sänka lägstanivån på löner till enkla uppgifter. Lägstalönen idag är 19.700 kr/månaden! Bloggaren tycker inte att det känns helt bekvämt att någon som städar eller packar grejer ska tjäna nästan lika mycket som en nyutbildad polis.

Om arbetsgivaren dessutom får betala mindre för att anställa någon som kanske också har stått utanför arbetsmarknaden länge, får vi en win-winsituation.

Så vilka kommer ifråga för detta? Jo, här är det riktigt fiffiga: Vi importerar arbetskraft; hundratusentals människor som har ytterst liten utbildning, om någon alls, får tillgång till jobb från dag ett med en lägre lön än den för mer meriterade. Ingångsjobb ska det heta denna gång. Tidigare satsningar likt denna, har inte resulterat till något alls.

Trots allt handlar det om att människor vill jobba också.