Vem kan man lita på?

Stefan Demert är en visskapare och trubadur som hade sin storhetstid under 1970-talet. Han skrev kul låtar, en av dem var Luring. En av de snyggaste raderna är:

"Herr domarn är luring ja en riktig luring Herr domarn är luring å det är vi allihop Nu dömer han en kvinna för lösdriveri, själv är han inte noga vems säng han ligger "i.

Där ställs frågan på sin spets. Om själva rättsväsendet är korrumperat, vilka ska man då lita på? Frihet och rättvisa är det som kännetecknar en sann demokrati. Domstolsväsendet är helt och hållet bundet till detta. Vi måste känna oss trygga och ha tillit till denna, kanske den viktigaste, beståndsdelen i demokratin.

Problemet med svenska domstolar är att juryn, nämndemännen är politiker som kommunfullmäktige väljer in. Rättssystemet sitter alltså i knät på den lagstiftande församlingen. Det är definitivt inte demokratiskt utan är lika korrupt som i Kina och Nordkorea..

Trots denna demokratiska anomali, toppar Sverige (näst efter Kina!) vad gäller tillit till både varandra och tillit till myndigheter och de flesta institutioner. Det gör oss unika. Sverige har många hål i sitt demokratiska system, men folket har invaggats i en tro att vi lever i den bästa av världar. Det har vi också gemensamt med Kina...

Andra nordiska länder plus Canada har också förtroende och tillit till staten, men inte som Sverige (och Kina). Frågan var: Kan man lita på folk i allmänhet? Och så här såg det ut:

Forskning och Framsteg skriver:

"Den svenska tilliten har också underlättats av att befolkningen har varit homogen, och den bygger på en historia präglad av samförståndslösningar och kompromisser. Detta har lett till ett samhälle där man förväntar sig att andra följer lagar och normer och har lett till en kultur präglad av självdisciplin och just tillit."......./ 

"/.....Välfärdsstaterna i Norden har även medfört en reducering av familjens och släktens betydelse – till förmån för statens. Barnen går alltså i regel på dagis, och åldringsvården sker via det offentliga. Skilsmässor är vanliga och socialt accepterade, liksom ensamhushåll. "

Den första delen, som handlar om homogenitet och samförstånd var rådande under många decennier. Men:

Det osar lite kineskrog över den andra delen. Är den svenska (och kinesiska) tilliten så himla bra för befolkningen i stort? "Familjen har ersatts av Staten". Är det inte något sjukt över det hela? Fast vad får man inte försaka för jämlikheten.

Tillit kan dock rubbas ganska snabbt. När jämvikten och homogeniteten blandas med en mångfald av människor från fjärran länder, sjunker tilliten i samhället som en sten. Olyckligt medför det också att tilliten inom den egna gruppen minskar. Allra mest faller tilliten i kommuner med en stor invandrad befolkning som inte delar vare sig normer, värderingar, religion eller levnadssätt med ursprungsbefolkningen.

Den dumsvenska tilliten levererade positivt år 2009, när Läkemedelsverket viftade med röda flaggan och kom med direktivet att HELA svenska folket måste vaccineras mot svininfluensan, A(H1N1), detta p g a Världshälsoorganisationens (FN:s WHO) världsomfattande varning, klass 6.

Ett snuskigt spel utspelades bakom kulisserna där pengar, politik, korruption mixades ihop till en för samhället sammanlagd kostnad av 5,3 miljarder. Antal svenskar som på kommando vaccinerade sig var ironiskt nog 5,3 miljoner. Om man kan räkna (ej bloggaren) så kostade varje vaccination 1000 kr.

Redan innan vaccinationen startade kom rapporterna om att influensan var en mild form där inte många blev sjuka överhuvud taget. Men i Sverige var redan vaccinet beställt. WHO:s larm grundades på det faktum att fågelinfluensan hade börjat röra på sig i bortre Asien. .

SvD skriver vidare:

"Presskonferenser med minister och generaldirektörer avlöste varandra. Massmedierna rapporterade flitigt och mycket. Ångest och influensa sprids i Sverige, skrev Aftonbladet. Sjukvården mobiliserade, skolorna aktiverades för att nå barn och unga, nyckelgrupper för att minska smittspridning."

"Uppgiften var att få så många som möjligt att vaccinera sig. Det krävde moralisk övertalning. Solidaritet var ett huvudargument: vaccinera dig för att skydda dina medmänniskor. "

Som sagt; snuskigt var bara förnamnet. Den krassa ekonomiska aspekten fick man räkna ut själv. Risken att upp till 25 procent av den arbetande befolkningen skulle bli sjuka, vore att riskera hela välfärdssystemet.

Så de tillitsfulla svenskarna stod så snällt i de långa köerna och gjorde som pappa Staten sade. Detta är nog det mest flagranta exemplet på svenskarnas otroliga lydnad och följsamhet till systemet.

Jag? Nej. Jag lyssnade på nyheter utifrån Europa och kom fram till att detta bara var en stor anka i dammen. (Däremot hade jag årets svininfluensa och låg i sjuk några dagar, men det blev också de som hade vaccinerats år 2009). Men så kom chocken:

Mardrömmen vaknade snabbt, den värsta: Att vaccineringen inte behövdes för större delen av befolkningen, och att den hade en vid vaccinationsperioden okänd, men senare konstaterad kronisk sjukdom som biverkan: Narkolepsi.

Sjukdomen har drabbat brett, men det är huvudsakligen barn som har denna neurologiska sjukdom utan bot. Det är svårt att få några siffror på det sammanlagda antal offer, men det rör sig om över 300 personer i nuläget. Den svenska Staten har gjort dessa människor sjuka genom en masshypnos utan motstycke i medicinsk historia. Det borde straffa sig.

Skandalen omkring massvaccineringen 2009 borde lyftas upp i ljuset på ett helt sannat sätt än som har skett. Dessutom ur det psykologiska perspektivet; att det går att lura en godtrogen, tillitsfull människa till vad som helst. Något som världen tyvärr har sett alldeles för mycket av.