Julian Assange's beseglade öde

Låt mig säga det på en gång: Jag har ingen åsikt om huruvida Julian Assange är skyldig till våldtäkt eller inte, bara att det svenska rättsväsendet har förstört hans liv.

Assange blev av två kvinnor som dessutom kände varann, anklagad för att han hade förgripit sig på dem båda sommaren 2010. Men sedan släpptes Assange för att senare åter anklagas för våldtäkt, nu av en annan åklagare; Marianne Ny. Hon håller fortfarande i fallet även om hon gång på gång har visat rena amatörfasonerna.

Inte så konstigt. Hon har varit anställd på Utvecklingscentrum i Göteborg, ett slags feministiskt mishmash av olika samhällsaktörer, bl a som rättsinstans. I övrigt håller man i det mesta som handlar om "nyanlända" och undervisar t ex i somaliska. Ett kvinnligt holistiskt perspektiv men utan någon som helst problemformulering eller konsekvensanalys. Holistiska arbetsmetoder förutsätter en hög kompetens och en begåvningsprofil som matchar spatial förmåga. Spatial begåvning finns i högre grad hos män, men det är flest kvinnor inom åklagarväsendet idag. Och en åklagare måste vara flexibel och tänka i flera led.

Det svenska rättssystemet är hårt politiserat och kan inte fungera som oberoende system då alltför stor vikt läggs på politisk korrekthet och unket moraliserande. Julian Assange har råkat hamna i detta ormbo och han sökte 2012 asyl på Equadors ambassad där han nu har spenderat tre år i ett litet rum utan möjlighet att gå ut i friska luften eftersom det då föreligger en risk för att nitiska åklagare ska förklara honom som gripen. Åklagare Marianne Ny har envetet hållit fast vid att Assange är häktad i sin frånvaro. Det luktar häxprocess lång väg .I det här fallet är det svenska rättssystemet som i princip bär ansvaret för hans beklagliga situation.

Frågan är om inte fallet är preskriberat nu när fem år har gått.

Men även Storbritannien har intresse av att föra Assange till Sverige. Man har t o m hotat med att bryta mot ambassadens immunitet och gripa Assange på plats. En sådan handling skulle sätta hela världens diplomatiska förbindelser i gungning.

För Storbritannien handlar det om prestige. Situationen är obekväm och man vill slippa associeras med den. Genom att utvisa Assange till Sverige kan man lösa problemet med debaclet och återgå till vardagen och en förhoppningsvis fortsätta goda relationer med USA. Men man står ändå med skägget i brevlådan. Assange vill absolut inte bli utlämnad till USA vilket han tror skulle hända om han kom till Sverige. Han vill ha en garanti från Sverige att slippa.

Men... en tjänsteman(!) på Justitiedepartementet, Cecilia Riddselius har uppgivit att några sådana garantier inte är möjliga att göra. Den svenska lagstiftningen tillåter inte detta. Det är obegripligt. Assange's "brott" i Sverige har passerat bäst-före-datum och varför skulle Sverige ha intresse av att överlämna honom till USA? Särskilt då man vet att Assange t o m riskerar dödsstraff för alla de hemliga amerikanska dokument som han såg till att sprida över hela världen. Sverige utvisar eller överlämnar aldrig häktade och fångar som riskerar dödsstraff i sina respektive länder.

Assangefallet har spritts över hela världen och Sveriges rättssystem har ifrågasatts som politiskt styrt och därmed varken självständigt, rättvist eller oberoende eftersom politikerna sticker ner sina snoriga näsor i det mesta. Och i rättssalarna sitter de politiskt utvalda "jurymedlemmarna". I Sverige finns inte heller någon maxtid för hur länge man kan sitta häktad.

Julian Assange själv är nu i mycket dålig kondition efter (visserligen självvald) sin treåriga isolering som om man vill kan betrakta som husarrest. Han har ådragit sig hjärtproblem (arytmi), har ständig hosta efter att bara ha andats konditionerad luft inomhus och högt blodtryck. Dessa tre sjukdomstillstånd är ofta beroende av stress men också fysisk inaktivitet. Han har åldrats 20 år och är långt ifrån den alfahanne han en gång var.

Han har sagt att han är beredd att åka till Sverige och ställas inför rätta men har alltså inte fått någon försäkran om att den svenska rättvisan inte överlämnar honom till USA. Dödläget består. Ska det också drivas så långt att Assange dör, alternativt tar livet av sig?

Det gigantiska frågetecknet är varför chefsåklagare Marianne Ny åter öppnade upp fallet och omhäktade honom. Hon har dessutom haft fem år sedan att förhöra honom, nu senast i ett utfall då hon meddelade att hon skulle förhöra Assange i London. Men ingenting händer.

Hyser Ny något agg mot Assange? Kanske inte, men hon har tidigare arbetat ut nya lagar för att frihetsberöva män som misstänks ha slagit sin fru/flickvän och det utan domstolsprövning. Visst måste odjur till män som slår straffas, men även dessa har rätt till en laglig rättegång. Trots allt är man oskyldig tills dess man motbevisas. Fast är man radikalfeminist så är man.

Ingen vill leva ett liv som det Assange lever. Hans hälsotillstånd borde räcka för att Ny ska ha åtminstone en gnutta anständighet att fullgöra sin plikt att som åklagare förhöra honom. Och hon behöver inte göra det inom Sveriges gränser innan det kan fastslås om vårt land ska utlämna honom till USA.

Men det handlar om USA och den svenska flatheten i rädslan att komma i konflikt med det stora landet i väst. Sverige behöver goda relationer med USA inte minst nu med ett svällande Ryssland intill sig och IS-soldater som okontrollerat kan välla in över våra gränser utan att vi lyfter ett finger. Man hoppas som alltid att andra ska rycka in och rädda lilla Sverige.

Då kan man offra en och annan på vägen.