Att ta med seden dit man kommer
Lycklig fortsättning på julen! Juldagen var förr, tillsammans med påskdagen, den tråkigaste dagen på hela året. Fast inte nu. Ikväll är det partydags!
Bloggaren sitter så här före frukost med en kopp kaffe och ljus i hela rummet. Man får ALDRIG lämna ljusen för sig själva. Många hem har genom åren brunnit ner under julhelgen . Inte så nice att komma hem och hitta ett sotigt skelett där huset har stått.
Däremot är det tradition att julbocken i Gävle ska brinna varje år. Det känns inte riktigt som jul om inte bocken brinner. Här är en härlig exposé över julbockens öde 1966 - 2013. I de allra flesta fall har bocken förstörts på olika sätt. Men fler gånger än man kanske tror har bocken fått uppleva hela julen, Bl a i år. Impregnering och vaktbolag har skyddat bocken.
Men medan julbocken i Gävle är en tradition så kan man inte säga detsamma om sprängningarna och bränderna i de s k Utanförskapsområdena. I Rosengård i Malmö har skett tre bombattacker mot samma fastighet. Igår tuttade man också på en brandstation och så bilar förstås.
Fastigheten, som alltså har blivit utsatt för tre bombdåd, är Victoria Park. Dessa äger bostäderna i det beryktade Herrgården. Polisen har som vanligt varit förtegna men berättar nu att det handlar om svarta bostadskontrakt och vräkningar p g a av dessa kontrakt. Läs mer
Personalen på Victori Park har både blivit misshandlade och mordhotade när man har aviserat vräkning av personer med svarta kontrakt.. Men när detta inte har "hjälpt" övergår man till nästa steg i våldsspiralen. Idag bomber och imorgon?
Samtidigt pågår alla vanliga brott i stadsdelen; rån, misshandlar och våldtäkter. Andelen svenskar i Rosengård sjunker stadigt. Man känner både rädsla och otrygghet i stadsdelen och tar så sitt pick och pack därifrån.
I en artikel i Magasinet Neo (med citatet "vi klarar inte invandringen") från 2012, intervjuar Paulina Neuding, själv judinna, Ilmar Reepalu om situationen i Malmö. Att komma ihåg är att Rosengård inte är någon förort i vanlig bemärkelse, utan ligger centralt i sydvästra delen av Malmö. Det föreligger ingen geografisk segregation utan det är folket i Rosengård som är avskilt från Malmö. Detta påpekas sällan.
Reepalu skyller allt på den s k ebo-lagen som ger asylanterna med PUT rätt att bosätta sig var man vill. Det kan tyckas sympatiskt men då har man inte alls tagit med i beräkningen att människor helst vill bo med sina egna släktingar och landsmän. Malmö är på det sättet ett stort dragplåster för irakier och syrier som anländer på anknytning. Anhöriginvandringen är den största andelen inflyttare till Sverige. Varje asylbeviljad kan räkna med att plocka hit åtminstone 3-4 släktingar. Det är givet att dessa väljer att bo hos varandra. Eller i lägenheter med svarta papper.
Malmö är Sveriges våldsstad nummer ett. Denna bild är talande:
Det är en förfärlig bild. Ett scenario som inte någon av de 349 som röstade igenom förslaget om att verka för att Sverige skulle bli ett mångkulturellt land, skulle ha kunnat tro. Alla människor är väl som vi? Lika mycket värda?
Ekot från Olof Palmes överskattade idealism och visioner, låter ihåligt och avslöjar en pompös och självförhärligande man som saknade logisk förmåga.
Nej, alla människor är inte som vi i vårt sätt att tackla gnissel i maskineriet. Missnöje uttrycks inte i misshandel, bränder och bomber. Det är importerat. Medtaget i resväskorna och ryggsäckarna, maskerat i obefintliga ID-kort eller falska pass. Vi ger terrorister fri passage genom världens slappaste invandringssystem. Vi låter våldsbrottslingar ta plats i de segregerade enklaverna och medverkar till att radikalisera muslimska invandrare. Det är detta vi skördar frukterna av nu.
När man tar del av nyheterna från det sammanfallande Syrien och hur kristna i Mellanöstern fördrivs och mördas, så träffar insikten rätt i solar plexus. Det är ju så här man agerar även i vårt land. Hitintills är det judarna som drabbas av det muslimska hatet. Men vilka drabbas sedan?
När bostadsföretaget Victoria Park bombas för att de inte accepterar att människor bor i deras lägenheter under falsk flagg, så blir det väldigt tydligt på vilket sätt de muslimska våldsverkarna tar itu med konflikter och hur man resonerar.
När Victoria Park vräker människor som inte har rätt att bo i lägenheterna så utgår man ifrån praxis och inte någon bakomliggande rasism. Men den typiska muslimen, våldsam eller inte, är utifrån det egna perspektivet alltid offer för överheten. Det eviga klagandet på "samhället" kommer aldrig att upphöra så länge som det inte möter ALLA behov som muslimska grupper har.
Att tutta på bilar och skolor och allt däremellan är en ytterst primitiv metod att protestera på. Att lösa konflikter genom att skjuta sina motståndare är barbariskt. Och att placera ut bomber hos de och det man vill hämnas på är att avslöja sin egen litenhet i en vuxen omgivning. Hämnd tillhör våra mest primitiva känslor, men har man bara växt upp till en civiliserad människa så kan man tackla hämndkänslorna på ett rationellt vis.
Problem uppstår alltså när det civiliserade agerandet kommer i konflikt med det ociviliserade beteendet. Det skapas låsningar och ett försämrat samhällsklimat i stort när även majoritetsbefolkningen tappar perspektivet och börjar anklaga varandra för den uppkomna situationen. D v s, det vi upplever idag. Det har gått prestige i att förklara enkla orsakssamband med sociologiska och psykosociala analyser. Under tiden brinner skolor och andra samhällsinstitutioner ner för att man "vill visa sitt missnöje".
Missnöje? Hur många miljoner man än öser över de här "utanförskapsområdena" så finns missnöjet ändå kvar för att inte 'samhället' ställer upp. Att man skulle ha ett eget ansvar finns inte på kartan. Skulle man tvinga dessa människor att ta ansvar genom att strama åt alla ekonomiska stödinsatser, så tror jag faktiskt att det skulle ta en annan utveckling. Civilisation kräver människor som tar ansvar och agerar på ett vuxet sätt. Vi gör dessa våldsverkare en björntjänst genom att infantilisera dem. Det finns ingen "snällhet" eller omsorg om dessa människor egentligen. Det finns bara en egen bekräftelse på hur god man är.
Själva uppmaningen att vi ska "öppna våra hjärtan" är ett självmål för hur man betraktar de asylsökande och nu också de romska tiggarna. Som inkapabla, svagbegåvade och hjälplösa. Blir man bemött på detta sätt under en tid så infriar man dessa förväntningar. Så på ett plan är det det svenska samhällets fel.
Vad vi ser idag är bombattentat, skjutglada rivaliserande maffialiknande gäng, förföljelse av judar och förstörelse av både allmän och privat egendom. Det finns ett ord för detta: Terrorism.
Bloggaren sitter så här före frukost med en kopp kaffe och ljus i hela rummet. Man får ALDRIG lämna ljusen för sig själva. Många hem har genom åren brunnit ner under julhelgen . Inte så nice att komma hem och hitta ett sotigt skelett där huset har stått.
Däremot är det tradition att julbocken i Gävle ska brinna varje år. Det känns inte riktigt som jul om inte bocken brinner. Här är en härlig exposé över julbockens öde 1966 - 2013. I de allra flesta fall har bocken förstörts på olika sätt. Men fler gånger än man kanske tror har bocken fått uppleva hela julen, Bl a i år. Impregnering och vaktbolag har skyddat bocken.
Men medan julbocken i Gävle är en tradition så kan man inte säga detsamma om sprängningarna och bränderna i de s k Utanförskapsområdena. I Rosengård i Malmö har skett tre bombattacker mot samma fastighet. Igår tuttade man också på en brandstation och så bilar förstås.
Fastigheten, som alltså har blivit utsatt för tre bombdåd, är Victoria Park. Dessa äger bostäderna i det beryktade Herrgården. Polisen har som vanligt varit förtegna men berättar nu att det handlar om svarta bostadskontrakt och vräkningar p g a av dessa kontrakt. Läs mer
Personalen på Victori Park har både blivit misshandlade och mordhotade när man har aviserat vräkning av personer med svarta kontrakt.. Men när detta inte har "hjälpt" övergår man till nästa steg i våldsspiralen. Idag bomber och imorgon?
Samtidigt pågår alla vanliga brott i stadsdelen; rån, misshandlar och våldtäkter. Andelen svenskar i Rosengård sjunker stadigt. Man känner både rädsla och otrygghet i stadsdelen och tar så sitt pick och pack därifrån.
I en artikel i Magasinet Neo (med citatet "vi klarar inte invandringen") från 2012, intervjuar Paulina Neuding, själv judinna, Ilmar Reepalu om situationen i Malmö. Att komma ihåg är att Rosengård inte är någon förort i vanlig bemärkelse, utan ligger centralt i sydvästra delen av Malmö. Det föreligger ingen geografisk segregation utan det är folket i Rosengård som är avskilt från Malmö. Detta påpekas sällan.
Reepalu skyller allt på den s k ebo-lagen som ger asylanterna med PUT rätt att bosätta sig var man vill. Det kan tyckas sympatiskt men då har man inte alls tagit med i beräkningen att människor helst vill bo med sina egna släktingar och landsmän. Malmö är på det sättet ett stort dragplåster för irakier och syrier som anländer på anknytning. Anhöriginvandringen är den största andelen inflyttare till Sverige. Varje asylbeviljad kan räkna med att plocka hit åtminstone 3-4 släktingar. Det är givet att dessa väljer att bo hos varandra. Eller i lägenheter med svarta papper.
Malmö är Sveriges våldsstad nummer ett. Denna bild är talande:
Det är en förfärlig bild. Ett scenario som inte någon av de 349 som röstade igenom förslaget om att verka för att Sverige skulle bli ett mångkulturellt land, skulle ha kunnat tro. Alla människor är väl som vi? Lika mycket värda?
Ekot från Olof Palmes överskattade idealism och visioner, låter ihåligt och avslöjar en pompös och självförhärligande man som saknade logisk förmåga.
Nej, alla människor är inte som vi i vårt sätt att tackla gnissel i maskineriet. Missnöje uttrycks inte i misshandel, bränder och bomber. Det är importerat. Medtaget i resväskorna och ryggsäckarna, maskerat i obefintliga ID-kort eller falska pass. Vi ger terrorister fri passage genom världens slappaste invandringssystem. Vi låter våldsbrottslingar ta plats i de segregerade enklaverna och medverkar till att radikalisera muslimska invandrare. Det är detta vi skördar frukterna av nu.
När man tar del av nyheterna från det sammanfallande Syrien och hur kristna i Mellanöstern fördrivs och mördas, så träffar insikten rätt i solar plexus. Det är ju så här man agerar även i vårt land. Hitintills är det judarna som drabbas av det muslimska hatet. Men vilka drabbas sedan?
När bostadsföretaget Victoria Park bombas för att de inte accepterar att människor bor i deras lägenheter under falsk flagg, så blir det väldigt tydligt på vilket sätt de muslimska våldsverkarna tar itu med konflikter och hur man resonerar.
När Victoria Park vräker människor som inte har rätt att bo i lägenheterna så utgår man ifrån praxis och inte någon bakomliggande rasism. Men den typiska muslimen, våldsam eller inte, är utifrån det egna perspektivet alltid offer för överheten. Det eviga klagandet på "samhället" kommer aldrig att upphöra så länge som det inte möter ALLA behov som muslimska grupper har.
Att tutta på bilar och skolor och allt däremellan är en ytterst primitiv metod att protestera på. Att lösa konflikter genom att skjuta sina motståndare är barbariskt. Och att placera ut bomber hos de och det man vill hämnas på är att avslöja sin egen litenhet i en vuxen omgivning. Hämnd tillhör våra mest primitiva känslor, men har man bara växt upp till en civiliserad människa så kan man tackla hämndkänslorna på ett rationellt vis.
Problem uppstår alltså när det civiliserade agerandet kommer i konflikt med det ociviliserade beteendet. Det skapas låsningar och ett försämrat samhällsklimat i stort när även majoritetsbefolkningen tappar perspektivet och börjar anklaga varandra för den uppkomna situationen. D v s, det vi upplever idag. Det har gått prestige i att förklara enkla orsakssamband med sociologiska och psykosociala analyser. Under tiden brinner skolor och andra samhällsinstitutioner ner för att man "vill visa sitt missnöje".
Missnöje? Hur många miljoner man än öser över de här "utanförskapsområdena" så finns missnöjet ändå kvar för att inte 'samhället' ställer upp. Att man skulle ha ett eget ansvar finns inte på kartan. Skulle man tvinga dessa människor att ta ansvar genom att strama åt alla ekonomiska stödinsatser, så tror jag faktiskt att det skulle ta en annan utveckling. Civilisation kräver människor som tar ansvar och agerar på ett vuxet sätt. Vi gör dessa våldsverkare en björntjänst genom att infantilisera dem. Det finns ingen "snällhet" eller omsorg om dessa människor egentligen. Det finns bara en egen bekräftelse på hur god man är.
Själva uppmaningen att vi ska "öppna våra hjärtan" är ett självmål för hur man betraktar de asylsökande och nu också de romska tiggarna. Som inkapabla, svagbegåvade och hjälplösa. Blir man bemött på detta sätt under en tid så infriar man dessa förväntningar. Så på ett plan är det det svenska samhällets fel.
Vad vi ser idag är bombattentat, skjutglada rivaliserande maffialiknande gäng, förföljelse av judar och förstörelse av både allmän och privat egendom. Det finns ett ord för detta: Terrorism.
Kommentarer