Dagens politiska läge styrs av SD


   Hata SD!                                                                        "Anti-rasist"


Hat bygger på idén om den egna förträffligheten i förhållande till andra. I kärlek och hat är alla medel tillåtna...

Två veckor efter valet har Sverige fortfarande ingen regering. Ambitionen att hålla Sveriges tredje parti utanför makten kostar på. Ett försvagat S bildar nu regering med ett parti som inte ens hade hälften av SD:s röster.i valet. Ett extremt parti vars skattehöjningar på drivmedel kommer att kosta skjortan och en definitiv död för den svenska landsbygden. Sedan kan man undra hur handelssamarbetet kommer att avlöpa om företag drar tillbaka sina ordinarie lastbilstransporter.

Redan har MP lyckats med sitt första utpressningsknep; Jorå, vi släpper vår hjärtefråga om försvarets vara eller icke vara OM ni håller fast vid överenskommelsen med Alliansen om fortsatt tokinvandring från dysfunktionella länder och kulturer. Inklusive alla de juridiska parallellsystem som har växt fram i skuggan av denna. Det är inte svårt att hålla sig för skratt. Läs mer


Idag nås vi av två nyheter: Dels att Ebola-viruset har spritt sig till USA.och dels att 48 procent av 1.500 tillfrågade anser att regering och riksdag bör samarbeta med SD. Mest positiva är moderatväljare och går helt på tvärs med sin f d partiledare tillika SD-hatare. Så här uttryckte Fredrik Reinfeldt sig inför valet:

 "I kärnan av Sverigedemokraterna finns företrädare för ett parti som har en idé – ge sig på invandrare allt de bara kan. Därför ska de isoleras från politiskt inflytande på det sätt vi har gjort nu.".
"Ge sig på invandrare allt de kan"? Dåligt språk av en civilekonom och dessutom ett väldigt barnsligt sätt att uttrycka sig på.

Bloggaren tror att i ett tvärsnitt av svenska folket så finns det en stor skepsis mot dagens invandrarpolitik och att dessa återfinns i samtliga partier. Det handlar inte om att "ge sig på", det handlar om en kritisk hållning till dagens mycket märkliga och udda asylhantering. På Merit Wagers blogg kan vi läsa "miggornas" berättelser om sina erfarenheter från Migrationsverket. Klippen från miggornas brev är hårresande och visar med all önskad tydlighet hur ängslighet att göra "fel" fördriver vettet från vanliga människor.

"En person som arbetar som lärare för asylsökande ”ensamkommande barn” i deras modersmål (!) säger att han kan tycka att det är märkligt att han ska undervisa ”barn” som är lika gamla som han själv. Han är 32 år… Han förstår inte varför svenskarna vill bli lurade såväl vad gäller asylsökandes ålder, identitet, nationalitet som (oftast) obefintliga asylbehov. Han mår inte bra av att spela med i den här stora farsen".
Och så här pågår det dag efter dag, månad efter månad. Att göra åldersbestämning genom att mäta handleder och göra en tandstatus anses forstås "rasistiskt" och är därmed ogenomförbart. Hellre blunda och låta allt passera än att modigt stå upp och säga ifrån. Alla hukar i bänkarna. Det här VET de ansvariga och politiker eftersom de läser Wagers blogg. Vad tänker de? Och framför allt; vad känner de?

Det stora hatet, eller snarare hang-up med SD beror till viss del att partiet åtminstone belyser denna fars. SD blir en gycklare i de heligas tempel och alla vet att gycklaren är en spegel av dem själva. Men man har målat in sig i ett hörn, minsta förslag om ett bättre regelverk för asylhanteringen är en "eftergift för SD".

På något sätt äger SD denna politiska arena..Alla förslag, motioner och propositioner och senare konstellationer, kommer att vara utformade så att SD inte kan påverka utslaget. Istället får vi en regering som innehas mest av MP och deras stolligheter. Riksdagen blir bakbunden eftersom ingen kan rösta med SD utan att bli skinnflådd och utkastad. Kort sagt, Sverige är inte mycket till demokrati efter detta val.

Det är respektlöst mot det svenska folket. Här går man och röster efter sin övertygelse bara för att se att ingenting kommer att förändras. Ja, förutom skattehöjningarna naturligtvis.Och om pensionärerna tror att de ska få sänkt skatt nu, så kan de bita i gräset. De har aldrig haft någon högre skatt utan det är de som arbetar som har fått skattesänkningar och skapat den här skillnaden. Alla blir lurade. Ja, eller är lurade. Alla får skattehöjningar på drivmedel, el, punktskatter på matvaror som kött och mjölk, ökade reskostnader, flygskatter, koldioxidskatter, höjda arbetsgivaravgifter på en mängd områden etc. Välkommen tillbaka till förstaplatsen för världens högsta skattetryck. Men det är ju så majoriteten vill ha det. Man tror på saligheten i den s k Välfärden vilken man tror bara kommer uppfylla alla behov man har. Som sagt, Sveriges variant av Gud.

Att 48 procent av svenskarna vill att de andra partierna ska samarbeta med SD, rådbråkar man sig nu för att bagatellisera och avfärda. Graden av förnekande liknar hur en missbrukare resonerar. Man fnyser över lantisarna på samma sätt som andra fnyser åt muslimer. Och ska man vara rolig så lägger man på någon ful dialekt och uttrycker sig som en 4-åring. Det kallas för att kränka en folkgrupp. Men det är så man trampar på SD-väljarna och upphöjer sig själva som allvetande och enväldiga. Som Gud. Som bor på Södermalm.

Man tänker inte på att det man så högtidligt predikar om, är  Kinapuffar, Haribo, Tintin och Astrid Lindgren. Denna fixering vid rasism är patologisk. Inte har jag någonsin reflekterat över de här produkterna och böcker. När man påtalar detta får man höra att jag är så inbäddad i "strukturerna" att jag inte kan förhålla mig "normkritisk".

Bloggaren är otroligt normkritisk. Det finns massor av normer; vissa ställer man upp för, andra inte. Att skriva under på normer om rätt och fel, mitt och ditt och ett allmänt rättsmedvetande är det mest väsentliga Därefter är man fri att leva sitt liv som man vill, utan pekpinnar från "det fina folket". Detta fina folk har gjort sig själva till norm med egna strukturer. Men det inser man inte, vilket är normernas kardinalfel.

Det går åt otroligt mycket energi till att vara det fina folket och fördöma, förlöjliga, hitta nya vinklar och nya förklaringar till världen runt omkring. Att SD fick 13 procent i valet 2014 var egentligen något man längtade efter. Så mycket kul runt pubbordet, så mycket skratt och sedan framemot 01-tiden ägna sig åt grubblerier över folkets nyckfullhet och dåliga följsamhet. Vilka står egentligen för intelligensian i det svenska samhället?

Irritationen och fixeringen över SD:s obegripliga framgång är i ljuset av ovanstående egentligen ganska självklar: Man är rädd för att de har rätt. Man är rädd för att så småningom hamna i samma slutsatser som SD. Invandringen till Sverige i den här omfattningen är ohållbar.Att erkänna detta är att gräva sin egen grav. Att skjuta det framför sig är omöjligt i längden. Man sitter fast i ett skruvstäd. Och all irritation riktas mot SD som åtminstone har ett trumfkort på handen: Att man vet att de andra håller med i hög grad.

Enligt försvarsmekanismen reaktionsbildning, så vänder man oönskade tankar till sin motsats. Är en mamma trött på ungarna blir hon överbeskyddande. Har man våldstendenser så kan man bli den som står på de svagas sida. Så går det egentligen att lita på någon?

Att bli så fixerad vid någon/något tyder på att man brottas med motsägelsefulla tankar och känslor. Sedan attackerar man dem som öppet deklarerar dessa tankar. I längden skapas en grund för sådant som depression och ångest. Som det verkade råkade Fredrik Reinfeldt ut för just detta. I sitt Öppna ert hjärta-tal så var han totalt uppgiven, läskigt.

Förakt och hat är inte motsatser till gillande. Motsatsen är likgiltighet. Alla starka känslor är sprungna ur tidigare erfarenheter, längtan eller rädsla. Om man vill minska någons inflytande och makt så möter man denne med likgiltighet och gäspningar. Vem bryr sig?

Men det man gör just nu i riksdagen bäddar för ett riktigt dödläge som förmodligen slutar med ett nyval. Folk måste ju tvingas till att rösta "rätt".

Sanningen är att våra makthavare skiter totalt i vad folket tycker. Man käbblar lite grann med varandra och de redan frälsta. De utredare man väljer till olika uppdrag befinner sig också i maktens korridorer, de godkända utredarna. En sådan sopa som Bengt Westerberg får det ena uppdraget efter det andra och är säkerligen den högst betalda byråkraten i landet. Men det var  länge sedan "eget rum på äldreboendet".

I landet vi älskar att hata, USA, kommer aldrig någon i närheten av presidentposten som inte erkänner sig som patriot och kristen. Här i vårt land blir man utslungad ur alla seriösa sammanhang och får sitt förstånd ifrågasatt.för samma sak. Det är Sverige som är extremt. I engelska tidningar brukar man hänvisa till Sverige som en demokratisk enpartistat. Och visst är det så.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är människosyn?

SD inbjudna till värmen?

En våldtäkt av många