Döden stavas Jämlikhet

Vad tänker ni på när ni hör ordet jämlikhet? Jo, jättebra, det är demokrati att alla ska ha det ungefär lika bra. De stora klyftorna minskar med jämlikhet. Ingen ska ha det bättre än någon annan för alla är vi lika värda.

Vi hör ofta, väldigt ofta att klyftorna bara ökar och ökar i Sverige. Det är fel. Men rätt utifrån den ideologi som hukar för sanningar som inte passar det politiska idealet.


ekonomifakta.se kan vi i en tabell se att Sverige ligger i topp som det land som har allra minst lönespridning. Alltså, de ekonomiska skillnaderna i Sverige är de lägsta i den industrialiserade världen. Vi är så jämlika att det inte lönar sig att utbilda sig eller att avancera på det befintliga arbetet.

När bluffande Rädda Barnen lägger fram sina ihopsnickrade siffror så får vi höra att det skiljer si och så många hundra miljoner mellan "fattiga och rika". Skådar man statistiken i sömmarna så blir man varse att jämförelsen man har gjort baseras på 80-90 extremt högavlönade med 50-60.000 sjuksköterskor t ex.

Dick Erixon, i hjärtat rebell, skriver i en krönika i Världen idag; Klasskampen förstörde den svenska skolan.

Svenska brister handlar inte om beslut i närtid, utan om den politiserade syn på utbildning som formade övergången från realskola till grundskola i mitten på 1900-talet.Främsta målet blev inte längre kunskap utan social utjämning mellan eleverna. Ledande skolpolitikern Stellan Arvidson, S-riksdagsman som beundrade DDR, menade i en tidig debatt om läxor att de var orättvisa, eftersom de svagare eleverna behövde arbeta mer med läxorna. Teoretiskt begåvade elever skulle inte stimuleras till vidare förkovran utan bli draghjälp åt de mindre duktiga.


Istället för att satsa på högsta möjliga resultat och kompetens, har man alltså stoppat detsamma genom att lägga ribban så lågt som möjligt. En allmän fördumning med åtföljande flykt utomlands för de ambitiösa och framgångsinriktade har fullständigt exploderat. Här i Sverige bommar hela 6.000 företag igen varje år. Men det är sådant man får offra på jämlikhetens altare. Trots allt är ju kunskap bara färskvara så varför fördjupa sig i något gammalt?

Det man under 50 års tid har itutats är att social utslätning bildar det perfekta samhället, är svårt att motargumentera utan att man samtidigt får höra att man är fascist eller något ännu värre.

I själva verket är det den svenska utslätningsskolan som är fascistisk. Barn som stoppas från att utveckla sin fullständiga potential p g a den absurda "rättvisan", måste använda sin begåvning till förnedrande lekar och "värdegrundslära". Samtidigt får de mindre begåvade ingen reell chans att överraska sig själva med att de kan mer än de tror. Ingen är bättre, så ingen kan vara sämre. Jante är den enda vuxna i klassrummet.

Dick Erixon igen apropå PISA-testet.
Om det är bristande ork eller likgiltighet de svenska eleverna demonstrerar i jämförelse med andra länders elever, blir lärdomen densamma: klasskampens jämlikhetsideal har dödat nyfikenheten, vetgirigheten och kunskapstörsten.
Den döden har drabbat oss alla. Liknöjdhet, konformism, avundsjuka, missunsamhet och så då de rakbladsvassa kanterna runt konsensuskulturen.

Att det är fria människors utvecklingspotential som bygger uppåt och likhetsslavar som står still och trampar måste bli uppenbart för allt fler. Men så länge den lilla, men inflytelserika kulturöverklassen får fortsätta sin hjärntvätt så kommer bara Sverige att försvinna från kartan över framgångsrika nationer och koncept. Vad vi har är en jämlikhetsdiktatur.

"Frihet, jämlikhet och broderskap"; franska revolutionen 1789. Vad har vi kvar av denna? Vi har glömt "friheten" och "broderskapet" och satsat allt krut på "jämlikheten". Det är just detta som är problemet. Det är frihet som öppnar dörrarna. Det är broderskapet som är det sammanhållande kittet i gemenskap, ansvar och empati. Utan dessa blir jämlikhet en tvångströja och en förtryckare, en moralistisk och trångsynt världsbetraktare.

Jämlikhetsdoktrinen har tvingats fram politiskt och kallas därför felaktigt för demokratisk. Det finns inget demokratiskt i att tvinga föräldrar att vara hemma med barn si och så månader var. Men genom att kalla det jämlikt eller jämställt så går det. Fast det verkligt jämlika är väl att alla har exakt samma rätt att bestämma över sitt föräldraskap? Tvång och pekpinnar manifesterar maktens överhöghet till sina undersåtar.

Bildts "humanitära stormakt" är ett uppseendeväckande och nationalistiskt uttalande som andas storsvenskhet, grandiositet och egenkärlek. Svenska politiker anser sig mer högtstående än världens övriga ledare och skulle gärna föreläsa i andra västerländska demokratier om jämlikhetens överlägsenhet framför snöd vinning och konkurrens. För med jämlikheten kommer humanismen, rättvisan, solidariteten, generositeten etc. Fast skulle de övriga lyssna?

För alla som har befunnit sig i ett annat land en längre tid är skillnaderna oftast stora mellan hur man möter upp andra människor där jämfört med "jämlikhetslandet". Man blir bemött på ett artigt och respektfullt sätt även fast man har på sig dammiga kläder och är svettig. Inga dörrar i ansiktet, ingen som knuffas utan att be om ursäkt, alltid svar på frågor plus lite till och en helt annan mentalitet människor emellan.

I vårt land är folk både oartiga och många gånger rent ut sagt oförskämda. Det blir väl så när ingen ska tro att man är mer värd än någon annan.

Sverige är ett land som har befunnit sig i en nedåtgående spiral i ungefär 40 år. D v s ganska precis från de år då Olof Palme förklarade vår "humanitära stormakt" öppnad. Samtidigt stängdes de fria vägarna bort mot folkets egna definierade mål och drömmar. Jämlikhetsdoktrinen hade ingen plats för visionärer och drömmare. Man tyckte man hade rätt till att skapa en "ny människa", jämlik, human och solidarisk. Det hade prövats tidigare...Staten fick patent på "nya lösningar" och betalar ut bidrag och anslag till de lojala som fick uppgiften att utveckla dessa "nya lösningar".

"Nya människor med nya lösningar" var den väg som Sverige valde då och fortfarande. Det har säkert inte slagit många hur lik denna ideologi är både nazismen och kommunismen. En "ny människa" är en människa som inte är fjättrad av historien utan historien tar sin början med den nya människan och de nya lösningarna. Myten om det oskrivna bladet; tabula rasa, är fortfarande sanning i Sverige.

De odemokratiska stråken i den svenska maktutövningen blir allt bredare. Vi har ett riksdagsval i september. Men det finns inte längre något alternativ som skiljer sig från det andra. Bara Sverigedemokraterna har nischat sig i invandringsfrågan fast det har inneburit att det numera är skottpengar på representanter för partiet. Fast egentligen har inte partiet något revolutionerande att erbjuda. Deras största framgång hittills är att de har fått plats i EU-parlamentet tillsammans med UKIP som verkligen kan göra skillnad. Det lär ha sagts att Tories gärna ser att man slås samman med UKIP. Skulle detta inträffa så hamnar SD mitt inne i de stora grabbarnas sällskap.

Här i jämlikhetens förlovade land kan vi bara fortsätta att se hur förfallet eskalerar. Det handlar numera inte så mycket om "den nya människan" utan om "de nyanlända svenskarna" (ytterligare ett uttryck för storsvenskhet).  Fr om att Bengt Westerbergs skenheliga tryne visade sig har Sverige genomgått en sällsam förstörelse av ett lands ekonomiska, sociala och humana kapital och kallas på nyspråk "humanitär stormakt".

Ett land som är så insprängt av eget definierade höga ideal och mål kan inte längre räkna sig till den övriga västvärlden. För att världen ska hålla samman krävs också frihet och broderskap. Utan detta finns bara avflackad icke-identitet med siktet inställt på noll.

Kommentarer

Anonym sa…
Hej Maj.
Gillar din blogg helskarpt!
Men varför är den så svårläst?
Bakgrunden till texten gör ju att
denna knappt syns!!
Detta gör att potentiella läsare snabbt
zappar vidare på nätet.
Synd, eftersom din blogg ju är riktigt bra...
Hälsningar
PA, Luleå
Anonym sa…
Tip-top på mobilen - och även i många andra avseenden :-)

Svante

Populära inlägg i den här bloggen

A-barn, B-barn och C-barn

Språket som klassmarkör

IS, OS, Co2 och JÖK