Övervakningen mitt ibland oss

                                                              

De som till äventyrs tror att övervakning av vanliga medborgare skulle vara en amerikansk aktivitet, tänk om.  Bland världens alla länder står Sverige ensamt om att ha ett rent klockrent system för att hålla koll på sina medborgare:  Personnumren.

Många makthavare,  i framför allt EU, är avundsjuka på de svenska personnumren. Men; vid förslag därom, så har protesterna blivit så enorma att de styrande har sett sig tvungna att dra tillbaka förslagen. Annars skulle makten förpassas in i skuggan. Protesterna har främst handlat om att människor inte önskar någon massregistrering. Men i Sverige har protesterna uteblivit. Personumren har funnits sedan 1947, så en viss vana har vi.         

Danmark och Finland har ett snarlikt system, men till vilken utsträckning är osäkert. Även Frankrike, som har en lång historia av socialistregeringar, har en form av personbeteckning, liksom även Norge. I USA finns ”social security number”, men har ingen större likhet med våra personnummer, utan är knutet till de privata försäkringslösningarna. Vilka inte alla har. Här kan vi med fog tala om ”papperslösa”

Svenskarna har en osund tilltro till staten och alla dess myndigheter. Ett massivt påslag av sossiefierad propaganda för Staten och dess gudomlighet, har skapat ett alltför lydigt och aningslöst folk.

Förutom missbruket med personnumren på myndighets - och företagsnivå, så möjliggör offentlighetsprincipen att vem som helst kan få tag på dem genom Skatteverket och obskyra webtjänster mot betalning

Upplysning.se och Lexbase.se är det senaste i övervakningsverige. Betaltjänster för att ta reda på det mesta oss. Så här beskriver Upplysning.se sig:

”Genom att använda sökfunktionen på Upplysning.se får du fram person- och organisationsnummer. Allt för att du ska veta vem det är du gör affärer med.”

”Tyvärr har vi inte möjlighet att plocka bort, ändra eller lägga till information. Den informationen som visas är offentlig och kommer från olika myndigheters offentliga register. Informationen uppdateras med automatik mot dessa myndighetsregister och kan ej förändras. Med offentliga uppgifter menas att vem som helst kan höra av sig till respektive myndighet och få ut samma information där. Samma informationen som presenteras på Upplysning.se och Birthday.se går att finna på många hemsidor eller via telefon/datorer hos lokala kontor hos Skatteverket.”

 

Det blir möjligt att kolla: Skulder hos Kronofogden och hur mycket. Inkomster, sparkapital och på vad. Ekonomiska oegentligheter, skattefusk, bidragsfusk.. En intressant aspekt är att det råder en korrelation mellan hur ofta en person flyttar och ekonomi. Mycket möjligt att det även står att se ett samband mellan brottslighet och antal flyttar.

Det skulle onekligen vara intressant att se dessa samband, fast avkodat. I forskningsstudier är alltid försökspersonerna anonyma. Annars blir resultatet biased.

                                                                                         

 

Lexbase är mer specifik. Här handlar det om brott, brott och brott. Eftersom det tar fem år innan den röda lilla plumpen försvinner, så hinner människor bli dömda kanske för all framtid.

På hemsidan finns inga krusiduller. Skriv in namn och adress, och trollstaven svänger runt: Blip. Klik, du är död…

Ratsit har funnits länge. Personligen har bloggaren inget som helst intresse av att ta reda på grannens inkomster. Grannen får väl presentera sig själv. Med eller utan inkomst.

Ytterligare ett avslöjande kom i morse.  Mobilleverantörerna kan via installerade appar låta FRA studera dina göromål och låtanden. Här är motivet åter att för SÄPO:s räkning, kartlägga personer som man tror har en anknytning till högergrupper. Avlyssning av dina samtal, spåra SMS och mail                                                                                     .

Bloggaren känner en lång rysning nerför ryggraden. Faktum är att mina samtal har brytits alltför många gånger den senaste tiden. Klick och missljud under själva samtalen. Jag har en suverän mobil som knappast betedde sig så här i början. Och nej; jag är inte paranoid. (Fast om jag skulle vara det skulle jag säga detsamma!).

Offentlighetsprincipen; en gammal dinusarie från en enklare värld.  Ursprungligen var den tänkt att låta medborgarna få insyn i makthavares pågående arbete. Men med tiden har denna öppenhet blivit ett kraftigt sänke. Idag fungerar offentlighetsprincipen som en födkrok åt tusentals, kanske tiotusentals skrupellösa affärsidkare. Och det är vi som är betet.

På sin tid var IB (Informationsbyrån) statens förlängda arm. Här kartlades sympatisörer på vänster- och högerkanten. Det var avslöjandet av denna som gjorde riksgrisen Jan Guilliou berömd. Hans kollega, Peter Bratt,  utmanövrerades av Guilliou som spred dynga över sin kompis genom att ge denne skulden för att ha ”golat” för SÄPO. Något som inspelade förhör med Bratt vederlägger.

Men det sovande folket bryr sig inte. Hela 75 procent uppger att de inte alls bekymrar sig för att de kan få sina mail och SMS lästa plus få samtal avlyssnade! Endast 7 procent uppger att det skulle vara obehagligt att vara avlyssnad.

Ett sådant folk går det tyvärr att tuta i vad som helst. Ursäkta mina medsvenskar; men ni är bakom flötet. Kan ni inte uppbåda en liten, liten revoltkänsla?

Fast det är klart; just nu sitter ni uppkopplade och kollar in mig.