Att slakta en riksgris

Bloggaren har ingen dator för tillfället utan skriver på mobilen. Därför den ibland säregna stavningen.

Riksgrisen Jan Guillou är åter uppe på agendan. För några år sedan avslöjades Guillou med hela armen inne i KGB; gamla underrättstjänsten i Sovjet.


Ingenting konstigt med det. Sveriges intensiva samarbete och ekonomiska utbyten med DDR är mest känt därför att hela vänstereliten, sosssrna inräknade, gjorde täta besök för att insupa allt gott som DDR gjorde i skolan. VPK sponsrades av Stalin och senare Chrustiov för att sprida den rätta läran i Sverige vilket man kan säga att de har lyckats väl med. Och Gillious inhopp som KGB-agent var väl bara väntad. Att sedan Guillou kom undan med detta säger en hel del om Sveriges politiska kompass.

Guilliou förekommer nu i en typ av biografi som Paul Frigyes har grävt fram. Norstedts förlag såg sig tvungna att dra tillbaka boken eftersom Den Höge protesterade. Hans föräldrar VAR motståndshelgon under WW2. Att Frigyes nu har haft mage att påstå att de snarare såg ut som om föräldrarna var bundis med nazzarna, är förmodligen starkt ångestskapande och provocerande för den glada grisen.

Guillious förehavanden opå den numer världsberömda internaltskolan Solbacks har diskuersts länge.

Så  hur var.det då? Blev Den Höge utsparkad? Och ännu gåtfullare: Var det Guilliou som blev mobbad. Enligt hans gråtotgie i Ondskan så kan man lätt förledas till att tro detta.

Fast bloggaren har skvallrat tidigare så kan det ändå förtjänas att upprepa.

Guillou var själv en satanistisk och notorisk mobbare. Jag råkar veta hur han misshandlade och trakasserade en liten tjej som hade en lätt neurologisk skada. Jag känner henne och jag vet att hon inte ljuger.

Varje gång Guillou sitter och uthjuter sig med sin överklassiga arrogans, så mår hon skit. Så håll öron och ögon öppna för nu tänker bloggaren äntligen slakta riksgrisen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

A-barn, B-barn och C-barn

Språket som klassmarkör

IS, OS, Co2 och JÖK