De vassaste hjärnorna är anti-demokratiska



Demokrati är det mest
missbrukade ordet vi har i Sverige. I den samlade makteliten finns inte en enda demokrat. Varför? Jo, de delar inte den allra första principen för vad demokrati är: Rätten att tycka vad man vill. Istället ser man till att gå i samlad flock och schavottera olydiga och obstinata medborgare som har osmaken att ge uttryck för andra åsikter än de som makteliten har bestämt är de korrekta. Man märker t o m dessa som anti-demokrater. Där faller så bilan ner, från den "demokratiska" staten till huvudet på den oliktänkande "anti-demokraten".

På sidan mises.se finns ett antal herrar (bara en sådan sak!) med både kunskap, hjärna och kritiskt tänkande: Joakim Fagerström, Joakim Kämpe, Klas Bernpainter och Per Bylund står för sidan, men flera gästskribenter har skrivit utmärkta analyser av vår samtid. Som t ex en som kallar sig för Nikodemus Ungh har skrivit den oerhört skarpa krönikan Bortom Expressen och Avpixlat. Killen är INTE sverigedemokrat så blev det sagt. Vi är många som har allvarlig kritik att rikta mot vårt samhällssystem som inte tillhör något obskyrt undergroundparti. (SD är inte heller något sådant parti).

Sverige är ett marxistiskt land, konstaterar Hans Palmstierna i en artikel. Jovisst. De tio punkterna i Det Kommunistiska Manifestet av Marx och Engels, är idag genomförda i Sverige. Med alla de politiska partiernas goda minne.

Vi lever inte i något kapitalistiskt masskonsumtionsland. Vi lever i ett högskattesamhälles våld på alla samhällsmedborgares möjlighet till fria livsval. Ett av de mest flagranta exemplen är det faktum att staten och kommunen kan konfiskera din bostad, gård och mark utan att du kan lyfta ett finger till försvar. Har staten beslutat om en ny väg och ditt hus råkar stå i vägen så river de det. Oavsett vad du tycker. Men svensken älskar sin stat, en mycket osund kärlek som är en kopia av hur de tyska folket uppfattade sin stat på 30-talet.
 
Nikodemus Ungh skriver:
" Socialdemokratin var förmodligen brunare då än vad sverigedemokraterna är idag och i övrigt finns det andra likheter mellan tysk nationalsocialism och svensk socialdemokrati. Välfärdsprogrammen och tilltron till staten och statliga reformer är tydliga exempel."

 Visst är det så. Tyskland på 30-talet gav folket vad folket ville ha. Och ville de inte ha, så gjorde staten så att de ville det. Manipulation i världsklass. Statens våldsmonopol när det gäller de fria alternativen ligger i lagarna, skattelagstiftningen och mixtrandet av medborgarnas sinnen.

När det gäller "liberala" Expressens uthängning av individer som borde vara garanterade grundlagsskyddade fri- och rättigheter, men som råkar ha "fel" åsikter:
" Bakgrunden är tidningens samarbete med en av de mest politiskt radikala organisationer som bildats i Sverige sedan Sällskapet för rashygien grundades 1909 i syfte att göra rasforskningen till överideologi i samhället. För det är ju precis en statlig överideologi, fast denna gång utifrån en vänsterradikal bakgrund, som “Researchgruppen” vill åstadkomma."
 ----------
" ....man samverkar för politisk konformism, informell åsiktsregistrering och en totalitär politisk kultur där man liksom i andra totalitära och auktoritära sammanhang chikanerar folk offentligt, hänger ut dem med namn och bild, besöker dem i deras hem när de oförberedda skall leverera en ”kommentar” på sina överträdelser och för att man medvetet vill sända en gigantisk varning till dem med ”fel åsikter” av betydelsen: Detta kan vi också göra mot DIG och du – vi har hela det politiska systemet bakom oss. En annan likhet med en totalitär kultur är att journalisterna på Expressen är ideologiskt övertygade om att ändamålen helgar medlen, att man står på den goda sidan och bekämpar de onda för den rättfärdiga sakens skull."

Det är dock mest skrämmande att svenskar i allmänhet inte reagerar när man får den här typen av avklädning av kejsaren. Så mycket har man kommit att tro på de karikatyrer till statsmän som befolkar maktens korridorer, att alla alternativ ses som omöjliga. Precis som Kreml i Sovjet och deras partiorgan Pravda dirigerar man folket in i en sång utan innehåll och där tonerna alltid är desamma. Om sången skulle innehålla flera toner och bilda harmonier så skulle folket sluta att lyssna på dirigenterna och istället ge sig ut och leta efter fler toner till melodin.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är människosyn?

SD inbjudna till värmen?

En våldtäkt av många