Hur man överlever i fem länder - utan pengar Del 1: Köpenhamn

Vi var inte så gamla, men inte unga heller. Bloggaren hade varit fucked-up ett antal år, men nu skulle det levas. En typisk bild; två halvunga/gamla tjejer med 50-liters ryggsäckar plus en gisten gitarr. Och sedan, varsin envis tumme. Det gick fortfarande att lifta i Sverige då, men ändå inte som förr skulle det visa sig.

Men på ett dygn var vi nere i Göteborg, slog upp tältet och upptäckte avenyn. Men vårt egentliga mål var Köpenhamn. Så vi fortsatte ner mot Skåne, en riktig omväg tog oss till Landskrona. Mannen som hade plockat upp stannade helt abrupt. Det blev tyst. Han började treva med sin hand över mina ben, och först blev jag paralyserad men min kompis i baksätet tog upp gitarren och klippte till honom över bakhuvudet. Handen mot mitt lår avlägsnade sig snabbt. Vi tumlade ut med bultande hjärtan och tomma huvuden.

Vi hade faktiskt glömt våra ryggsäckar med alla kläder, alla hygienartiklar, nödvändiga mediciner och.... våra pengar. Men gitarren var med. För att se det från den positiva sidan sa jag att det blev nu mycket lättare att gå. "Resa med lätt bagage", flinade jag.

Att ta sig över sundet via Malmö var inte svårt. Vid gaten visade vi upp två studentleg med en kompletterande biljett från spårvagnen i Göteborg. Mannen på andra sidan bänken log och lämnade tillbaka våra biljetter utan ett ljud.

Tyvärr anlände vi till Köpenhamn sent på kvällen. Vi vandrade vilset omkring på Ströget, vi kunde inte besöka en pub, en restaurant, eller musikställe, d v s utan pengar. Men så mindes jag det skumma stället off-Ströget. Mörkt med människor i mörka kläder, små prasslande påsar som lyste vita i mörkret, undergroundmusik med Velvet Underground, Kraftverk, Nina Hagen, Monster.

Jag gjorde som jag brukade göra, beställde in elefantöl och en whiskeypinne. Betala sen, frågade jag. Yeah visst, sade bartendern som hade på sig en kilt och pirathatt. Vi drog i oss många busgroggar, baren var snart proppfull. Det var vi också. Vi snubblade ut från placet vid 4-tiden, kiltkillen märkte knappast att vi försvann utan att betala.

Det var inte långt till Rådhusplatsen. Snubblande kröp vi in under ett stort träd med hängande grenar, gräset var fuktigt, men vi slocknade som ett ljus i motvind. Men så vaknade jag av ett intensivt ljus i ögonen. Någon frågade på så grötig danska att jag inte fattade något. Det visade sig vara två poliser som varje kväll smög i buskarna för att haffa uteliggare. De kommenderade oss att resa oss upp och dra därifrån. Bloggaren hade väldigt svårt att resa mig upp. Allt gungade, benen geléartade. Min kompis hade somnat igen och drog timmerstockar.
"Va i hilvede", sade den ena polisen. "Ni får följa med oss".

Så det blev en färd i den danska Politi och in i varsin fyllecell. Varm och skön med riktiga lakan. Jag somnade tacksam över att ha blivit hjälpt.


På morgonen dundrade de in. Mitt huvud höll på att sprängas. Men de kom med en tillbringare med vatten och en TREO. Rena hotellet. Jag kände efter en stund hur hungrig jag var. Men där upphörde servicen. Min kompis snubblade ut från sin cell, alldeles grön i ansiktet. Jag högg tag i hennes arm och så var vi ute igen.

Klockan var 8 på morgonen. Och vi kunde knappast förvänta oss en gratis frukost någonstans. Men gitarren hade vi ju...

Så de närmaste dagarna satt vi på Ströget, spelade och sjöng fast vi vid det laget hade blivit våldsamt förkylda. Men vi fick många kommentarer om våra väldigt spännande röster. Så det blev så pass mycket pengar varje dag så vi kunde käka och sova på vandrarhem. Faktiskt blev vi hembjudna till en storfamilj som letade efter fler boende i kollektivet. Men efter det att vi förstod att partnerbyte ingick i kontraktet så tog vi gitarren och försvann därifrån.

Skulle vi åka hem till Sverige nu? Nej, det här var ju livet, d v s att klara livet utan några kontanter. Så efter 4 dagar i Köpenhamn tackade vi för oss, det kändes faktiskt lite tråkigt att lämna vår spelhörna mitt på Ströget. Men nu skulle vi vidare. Färden skulle fortsätta till Tyskland, Hamburg verkade spännande så vi fick tag i en karta för att planera vår vidare resa.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är människosyn?

SD inbjudna till värmen?

"Förgyllning förgår, men svinläder består"