DD - Mer än Dagen D

Dagen D brukar den kallas. Västalliansens landsstigning i Normandie den 6 juni 1944. De amerikanska och kanadensiska styrkorna kom luftvägen. Men egentligen hette den Operation Neptune. Ja, det finns fler namn, kärt barn har många namn.

Men förkortningen DD betyder också Dubbeldiagnos. Så här beskriver Nätverket DD diagnosen:
"Med dubbeldiagnoser avses beroende/skadligt bruk enligt ICD-10 eller beroende/missbruk enligt DSM IV, som föreligger samtidigt med psykisk sjukdom eller personlighetsstörning enligt nämnda diagnossystem."
DD-patienter är de som står allra längst ner i prioriteringshiearkin inom vården. Det finns inga specialister på DD, det finns inte heller några avdelningar avsedda för DD-patienter. Det som har gjorts är att lägga över ansvaret för dessa människor på kommunerna. Fast dessa drar inte i alltför många växlar för dessa "brukare" heller. Lite Antabus-utdelning där, lite kuratorssnack där. Men ingen behandling. Bara små poster i budgeten för att ge ett sken av behandling föreligger.

Hiearkierna kommer alltid att finnas. Överallt och över alla. Det handlar aldrig om små eller stora inkomstskillnader. Det handlar om attityder till olika människors värde.


Jojo, "allas lika värde". Det finns inget sådant och kommer aldrig att finnas. Alla befinner vi oss i olika segment i pyramiden. Värderad av andra och dömd av andra som anser sig ha ett större värde än andra. Hela grupper placeras i fack och revor i segmenten där andra grupper tycker att de ska befinna sig.

Otäckast är hiearkierna inom vården. En läkares status avgörs av vilka denne jobbar mest med, är specialist på och vilka patienter som söker honom. DD-läkare finns således inte alls. De som träffar dessa "brukare" jobbar oftast inom missbruksvården. Där träffar "brukare" bara andra "brukare" som brukar.

Detta är en skam och speglar ett Sverige som ingen vill se.

Även om bloggaren inte gillade det hårt klippta och vinklade reportaget om "Den fastspända flickan", så var det ändå en bra beskrivning av hur en psykiater bemöter en DD-patient. Det hånfulla och överlägsna tilltalet, det kränkande språket och ett raljerande som han roade sig själv med.

På ett sätt var bemötandet effektivt. Flickan Nora var efteråt inte speciellt glad över att vara kvar på avdelningen där hon hade befunnit sig i 1,5 år. Vilket var syftet med Ola Gäfverts "behandling": Att få ut henne från sjukhuset. Men sedan?

Hiearkierna är byggda för soliditet, att hålla för vädrets makter och samtidigt vara symboler för en institutions pålitlighet och överlägsenhet. De segment som består av misslyckade "brukare" gör pyramiden ostadig om de blir för många. Så det gäller att försiktigt försöka dra ut dessa segment och ersätta det med stabilare vara.

Varje bransch har en egen pyramid av över- och underlägsna människor. Psykvården har sin. Makt- och statuskåta psykiater vill vara specialister på schizofreni och/eller multipel personlighetsstörning. Även tvättäkta bipolära i sitt maniska skov är högintressanta för karriärister.

En patient berättade för mig att hon i början hade förärats diagnosen Borderline. Absolut ingen tog notis om henne, inga läkarsamtal eller kontaktman. Men efter ett par månader hade hon blivit betydligt sämre i måendet eftersom hon inte hade fått någon behandling i egenskap av Borderline.

Diagnosen byttes ut och nu stod det psykos i journalen. Och från ingenstans dök det upp hela team beredda att stödja henne och behandla henne på toppen av sin förmåga. Hela dagarna fylldes upp med samtal och fysisk terapi.

Ingen jämlikhet inom psykvården inte. Betydligt mer resurser tilldelas också psykosklinikerna även om behandlingen i sig inte behöver skilja sig från andra. Men DD? Faktiskt rätt gissat: Inga resurser alls från statens sida.

Den växande skaran hemlösa består till stor del av "brukare" med DD. Det är svårt att veta, men gissningsvis är det bortåt 70 procent av de hemlösa som har DD-diagnos. Man kan se det när man möter dem. Biverkningar av höga doser neuroleptika (psykosmedicin) tar förfärliga uttryck vid långvariga behandlingar. Personen, "brukaren", grimaserar kraftigt, tungan åker ut och in, trampen med fötterna och den hackande gången är alla effekter av såväl mediciner som alkoholmissbruk.

För psykvården, hela samhället förstås, är dessa människor inte ens "brukare" längre. De är de utdragna segmenten ur pyramiden. Ersatta av bättre material.

Dagen D, som av en händelse inföll den 6 juni, idag Sveriges nationaldag, representerade det totala samarbetet av en jämspelt styrka med samma mål framför ögonen. Beslutsamhet, exempellös planering och så något som makthavare i Sverige inte ens kan stava till: Mod.

Med samma märkliga sammanträffande heter vår nuvarande regering Alliansen. Alliansen på Dagen D kanske har inspirerat. Därefter tar liknelsen slut.

Vår Allians bryter ner och skapar konflikter genom att ställa olika krav på olika grupper. Den har börjat riva pyramiderna. Men utan att kunna bygga upp något annat. En rasad pyramid består bara av en hög stenblock och segment. Alliansen har en kollektiv DD-diagnos.: Narcissistisk personlighetsstörning och missbruk av folkets pengar.

Kommentarer

Anonym sa…
Invandrarnas landstigning i Sverige kommer någon dag att ge det svenska folket en stor dos DT den dag som de som nyktrar till från deras godhetsrus:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Delirium_tremens

Populära inlägg i den här bloggen

A-barn, B-barn och C-barn

Språket som klassmarkör

IS, OS, Co2 och JÖK