Den omöjliga mångfalden

I Sverige har främst politikers och journalisters användning av ord förvandlats till allmängods för befolkningen. Men också byråkraterna har utformat ord och begrepp som "alla" har anammat. Alla PK-ord har det gemensamt att de är konstruktioner eller omdefinitioner av gamla ord.

Politisk inverkan på språket gör det också möjligt att manipulera det i syfte att påverka befolkningens sinnen i en viss, önskvärd riktning. Diktaturer begagnar sig alltid av den här strategin, man hjärntvättar folkets medvetanden till en nykonstruktion av världen. Och eftersom människors uppfattning av verkligheten är formbar p g a av inre betingelser, så är den också känslig för en massiv suggerering utifrån till att både känna och tänka på ett speciellt sätt.

Att människan är så formbar beror på överlevnadsinstinkten. Från ett läge till ett annat beror den egna överlevnaden på i hur hög grad man kan anpassa sig till nya omständigheter, survivel of the fittest. I Sverige har man medvetet förvanskat uttrycket survivel of the fittest, till att det är bara "de starkaste som överlever". Detta ska då framkalla tankar och känslor om förtrycket mot de svaga och hur orättvisor styr världen. Svenskar manipuleras in i ett vänsterinriktat tänkande trots att den ursprungliga teorin inte alls var utformad så eller ens löd så.


Förakt mot svaghet bär alla människor med sig på något sätt. Det är enligt samma överlevnadsstrategi. Försvaret av den egna gruppen ska helst inte ha några svaga länkar, utan alla förväntas mobilisera inför mötet med en fiende som kan överta gruppen. Det värsta med föraktet mot svaghet är att det tillämpas i många andra sammanhang, från skolgårdar upp till riksdagsnivå.




'Mångfald' är ett riktigt modeord och saknar egentligen både substans och relevans. Den mänskliga faktorn medför att vi vill hålla oss till våra egna eftersom det är då man bäst kan överleva och föröka sig på sina egna villkor.

Att politiker vill verka för mångfald står i bjärt kontrast med en annan av deras käpphästar: Integration. Blandas vi upp så upphör också mångfalden. Vi blir i någon mån vad man i USA kallar för 'melting pot'. Men the melting pot i USA skapar i sig en genuint amerikansk kultur bortom det vi i Sverige kallar för mångfald och mångkultur. Så USA är faktiskt inte ett mångkulturellt land utan ett land med många etniciteter som samlas under en amerikansk kultur. De som invandrar till USA vill i regel bli amerikaner och inte leva i avskilda enklaver. Amerikaner är stolta över sin amerikanska kultur där alla som vill får bli upptagna som en självklar del. "God bless America", slutar alla presidenter sina tal.

Men här hemma så har politikerna uppmuntrat det förstnämnda, vilket så har resulterat i en enorm segregation, subkulturer, enklaver med eget rättssystem och en uppfostran av barn som t o m är födda i Sverige, att fortsätta leva i segregation därför att deras egen kultur måste leva vidare, fast i ett totalt väsensskilt land.

Integration sägs vara vad politiker önskar sig mest av den enkla anledningen att folk tidigare skolas in i det svenska samhället och snabbare börjar jobba och betala skatt.. Det finns således ingen humanitet i det hela, bara buisness. De vanliga flosklerna om 'mångfald' är bara floskler. De sträcker sig bara så långt att vi ska ha acceptans och tolerans för avvikande gatubilder från förr till nuet när halva stadskärnor mitt på dagen befolkas av halv- eller heltäckta kvinnor som redan i 20-årsåldern har fött tre-fyra barn som skuttar framför en barnvagn med ett femte barn i.

Frågan om mångfald bär på ännu en aspekt. I hur hög grad vill/önskar människor av olika raser, religioner och kulturer blanda upp sig med varann? En god integration förutsätter att en sådan blandning sker. Och trots att allt talar emot det. Faktum är att det inte någonsin i historien har inneburit sådana svårigheter att blanda upp människor som i dagens Sverige.

Man kan också ha åsikter om hur den nuvarande regeringen med den totalstörda statsministern i spetsen, kan införliva idén om att "alla är svenskar" som kommer hit, med mångfald. Numera kallas ju de invandrade flyktingarna plus myriader av anhöriga för "nyanlända svenskar".! Så hela världen består av svenskar? Vilken hybris.

Tyvärr är det inte så man resonerar. Tvärtom. Svenskar, födda i Sverige med anor från medeltiden och tidigare, är inte svenskar. De anses som uppblandade med andra folkgrupper som t ex samer, zigenare och valloner och etniska svenskar finns inte. Däremot finns alla andra invånare från andra länder samlade i etniska grupper. Men kommer de till Sverige blir de per automatik svenskar.

Vad får vi för mångfald om en 100-procentig integration skulle äga rum? Ingen alls. Och vad är egentligen målet med mångfalden? Finns det någon som har ställt frågan varför mångfald är så bra? Och om den nu är så bra varför flyttar då människor ifrån den till mer etniskt lika sammansatta områden när de kan?

Svaret är lika enkelt som näsan i ansiktet: Vi känner oss tryggare tillsammans med människor som är ungefär som oss själva, lever ungefär som vi själva och... ser ut som oss själva.

Det är väldigt lätt att kontrollera. Om man möter tre svenskar och tre invandrade från Afrika eller Mellanöstern, vilka kan man sedan redogöra bäst för hur dessa ser ut? Det typiskt nordiska utseendet upplever vi ur mångfaldsperspektiv eftersom det går att utlösa oändligt mycket av de som ser ut ungefär som vi själva, till skillnad mot de med andra ansiktsdrag och färger då vi blir osäkra hur vi ska beskriva dem.

Så den etniska mångfalden önskar egentligen ingen (oavsett ursprung) eftersom det skapar otrygghetskänslor. Vi önskar inte heller någon integration i våra bostadsområden eller skolor. Integrationen är lika omöjlig som mångfalden.

Vad politikerna har byggt upp är en circus baserad på deras egna fördomar. Det är faktiskt fördomsfullt att hävda att alla människor är precis som vi, även om det låter så sympatiskt och "fint".

Magiken i att resa jorden runt är en magisk upplevelse av den enorma mångfald som vår jord har förmåga att uppbringa. Det gäller landskapet, det gäller djurarter, det gäller klimat, det gäller arkitektur, det gäller varje gatskylt som du ser. Och det gäller alla dessa människor som lever i dessa för oss, exotiska miljöer.

Då mår vi bra. Vi får söka upp mångfalden där den befinner sig i sina hemmamiljöer precis som vår kultur har sin hemmaplan.

En moralisk indignation över detta är enbart dum och grinig. Alla vet vad man menar. Men sett genom PK-glasögon så är ingenting vad det egentligen är.