Fem i 12

Bloggaren har ju av naturliga skäl ett stort intresse för sjukvården i Sverige. Det är inte alltför ofta som sjukvårdens problem dyker upp i media. Antagligen passar det sig inte att det världsbästa Sverige ska ha en sjukvård som inte förmår vårda befolkningen. Det är antalet vårdplatser förstås. Det är organisationens tungroddhet, personalbristen, de alltmer krävande patienterna och en allt större belastning på vården som gör att den går på knä.

Men när man som i DN ska analysera de bakomliggande orsakerna så går turerna långa runt de mest primära. Läkarförbundets ordförande Marie Wedin säger att en snabb rationalisering har genomförts i vården under relativt kort tid.
"Då personalen står för största delen, 70 procent, av kostnaderna inom vården, är det där det sparas då man ska strama åt, konstaterar hon. Och då får man dra ned på vårdplatser"


Det här är inte helt sant. Vårdplatserna har minskat stadigt under de senaste 30 åren. Från 70-talets storhetstid med 100.000 vårdplatser i landet har de idag krympt till 25.000!

När man tänker på detta ständiga tjat om Välfärden så undrar man varför inte sjukvården tycks räknas in i denna. Politiker skyr detta ämne som pesten, de vet att de inte kan ge någon godtagbar förklaring. Därför att en sådan förklaring inte finns. Dessa politiker har helt enkelt inte vården som sitt huvudfokus. Visserligen är Landsting och kommunerna uppdelade med varsin "pott", men alla vet att dessa "potter" enbart sjunker. Nya fräscha pengar kommer helt enkelt in i det skatteberoende Sverige.

Landstingen drabbas av sparbeting som inte har någon motsvarighet någonstans. Frågan är inte om hur länge vården ska klara sig med de pengar de förses med från Staten. Frågan är när de stora sjukhusen måste stängas p g a att patientsäkerhet inte längre kan utlovas. De mindre sjukhusen har sedan länge bommats igen. Folket i de mindre städerna får färdas flera eller många mil för att komma till en akutmottagning.


För fyra år sedan genomfördes en massvaccinering av svenskarna i en omfattning som vi aldrig tidigare hade sett. Svininfluensan var bara en fjärt jämfört med tidigare epidemier men nu lanserades den som en pandemi, vilket signalerade om något mycket värre. I själva verket var svininfluensan bra mycket mildare än de ordinarie årliga influensorna. Rapporterna från Europa visade långt innan vaccineringen var på tal, att svininfluensan inte var speciellt smittsam och farlig.

Men trots detta anmodades hela folket att vaccinera sig. Enorma resurser slösades bort på ett vaccin som inte var helt testat utifrån alla säkerhetsaspekter. Vi vet nu vad detta kom att innebära. Om vaccinet kostade 100 eller 600 miljoner är inte så viktigt. Det mest iögonfallande är att DÅ fanns det resurser till sjukvården.

För en gångs skull var Fredde ärlig när han sade att det skulle bli katastrof om två miljoner av den arbetande befolkningen skulle bli sjuka och inte kunna jobba. Var god och svälj.

Omsorgen om svenskarna som personer, individer, var föga intressant. Det är bara som arbetskraft svenskarna räknas. Arbetslinjen får inte innehålla några hack. Alla måste jobba "för att klara välfärden". Men sedan när vi blir sjuka (vilket vi uppenbarligen inte har tillstånd att vara), så får vi ligga på fel kliniker i överfulla korridorer. D v s om vi bjuds på en inläggning överhuvud taget. I de allra flesta fall kommer en knappt svensktalande läkare in i det bås man har legat i sex timmar, klämmer lite och lyser i ögonen. Sedan blir det ett recept och så ut i natten när inga bussar går.

När man talar om utanförskapet och den strukturella rasismen som tydligen drabbar alla arbetssugna invandrare, så låter det som om man skulle bry sig. Det gör man inte. I själva verket är man förbannade för att dessa inte tycks förmå att ta ett jobb, vilket som helst. Även invandrarna måste hänga på arbetslinjen. Att hävda något annat är enbart hyckleri.

Det brukar sägas att ett lands egentliga välfärd; äkta omsorg om äldre, sjuka och handikappade, är det som mäter kvaliteten på såväl vilja, medel som mål. På en sådan skala skulle Sverige hamna i botten. Därför att våra ledare enbart ser till kvantiteten.

"Att klara välfärden", vad betyder det egentligen? Jag läste någonstans att Försäkringskassan är själva hjärtat i välfärdslandet. Det mänskliga hjärtat har flyttat utomlands dessvärre.

Den krisande sjukvården är det allra tydligaste tecknet på att vi befinner oss kl 23.55, d v s fem i 12.

Kommentarer

Utlandssvensk sa…
Jag har bott i flera olika västländer och helt utan tvekan är sjukvården sämst i Sverige. Det går inte att jämföra med länder i första världen längre.

Nu bor jag sen länge i Schweiz och om man ska jämföra kan man utan överdrift säga att sjukvården här är som en helt ny Mercedes och den i Sverige är som en 30 år gammal genomrostad FIAT. Dessutom är det billigare i Schweiz!
Maj Grandmo sa…
Det är en kille S R Larsson som bor i USA, som på eget bevåg har startat upp en valkampanj för 2014.

http://youtu.be/tzNHu1l09qk

Han sätter pilen rakt in i vad det handlar om. han har också ett bilexempel. Vi betalar mer och mer för varje år för bilar som är äldre och sämre för varje år.

Han har också gett ut en bok, The end of the Welfare state

Utlandssvensk sa…
Jo, jag känner till Larson. Han är väldigt skarp men också ganska uppgiven vad gäller Sverige

Jag skrev ganska mycket på hans gamla blogg, Hayek institutet (nerlagd nu).

Även Cavatus brukade hänga där en del och både jag och Larson skriver ibland på hennes blogg:

http://cavatus.wordpress.com/

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är människosyn?

SD inbjudna till värmen?

En våldtäkt av många