Grodan Död and The Gate Keepers
Gammelmedia är mycket riktigt censurerade. De som bestämmer innehållet i tidningar, TV och radio är egentligen vare sig redaktörer eller ansvarig utgivare. Det är redigerarna eller med nysvenska the gate keepers som avgör vad som kan vara lämpligt för folket att höra/läsa.
Det skriver Helena Edlund, utfryst präst i Svenska Kyrkan och utsatt för hatprästinnan Helle Kleins förtal och förföljelse. Även Daniel Ringdahl skriver på Newsmill om ämnet vilket Bitte Assarmo bygger vidare på i sin artikel.
Vad är det då som the gate keepers är så förtvivlat rädda för att upplysa allmänheten om? Jo, det handlar om Grodan Död, Kermit Gosnell. Först nu år 2013 har han hamnat bakom skranket i rättssalen för sju kända mord, men hundratals okända. Anmälningarna mot honom började dyka upp redan 1989, men hans Women's Medical Society låg i ett slumområde i Philadelphia och hade i huvudsak fattiga och svarta kvinnor som patienter.
Hela den groteska historien uppdagades när FBI kom på besök till kliniken för att leta efter olagliga droger och utgångna, farliga mediciner. De möttes av en vedervärdig stank av urin och blod som också täckte golv, bord och undermåliga kirurgiska instrument. När de chockade sökte igenom salen fann de bortemot 45 döda foster i skokartonger, plastpåsar och mjölktetror.
Det visade sig att Gosnell hade utfört tusentals olagliga aborter på livsdugliga foster och dödat helt levande nyfödda. Ja, det sistnämnda kallas ju då för mord till skillnad mot de förstnämnda. Levde barnet så knipsade Grodan Död helt sonika av ryggraden, assisterad av helt outbildad, billig personal. En nog så raffinerad och säker avlivning. Varför slösa pengar på sprutor när det finns saxar?
Det här sätter fingret på många känsliga punkter. I Sverige är de här punkterna heliga och räknas i princip som livsviktiga(!) Exakt när blir abort mord? Det är den springande punkten som är ytterst svår att greppa om man vill ta upp denna på dagordningen. Men illamående barnmorskor har stått och sett på när sprattlande foster som man i praktiken skulle kunna skänka ett liv, ligger i handfat och kippar efter luft. De är inte längre så säkra på att de vill medverka till det här i fortsättningen. Och vägra får det inte, då blir det foten.
Det talas bara om rättigheter när det handlar om abort i Sverige. Historier som den om Grodan Död vill man inte ta i med tång (ursäkta det osmakliga), det kan påminna om att det finns skyldigheter kopplade till rättigheterna också.
Rent rabiata och hatiska blir de röster som försvarar abortlagen till sista blodsdroppen, om någon bara viskar att det finns gränsdragningar och etiska ställningstaganden som måste tas i slutändan. Men kvinnor från vänster till höger agerar som blodtörstiga tigrar om saken kommer på tal. Rör inte abortlagen!
Det utförs c:a 35.000 aborter i Sverige varje år. Var fjärde graviditet slutar i abort. Inget annat europeiskt land ligger i närheten av det höga antalet aborter som utförs i Sverige. På RFSU som var kampanjledare för abortlagens instiftande 1975, förklarar man det så här:
Abort ingår inte i FN :s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Men i Sverige är det en mänsklig rättighet. Eller närmare bestämt kvinnans kvinnliga rättighet till sin kropp. Formuleringen blir lite bisarr när man tänker på de sprattlande fostren i sköljskålarna. Dennes rättighet då? Nej, den är ett intet. En oönskad biprodukt från kvinnans kropp.
Bloggaren är egentligen ingen genuin abortmotståndare. Tyvärr, jag skriver tyvärr, kan aborten vara en utväg ur en svår livssituation. Men det kanske är livssituationen man ska ta tag i först.
Sedan har vi då å andra sidan: Rätten till att ha barn. Den rätten anses så stor att kvinnor inte ens anser sig behöva någon man för att få till stånd en graviditet. Rätten till barn är större än barnets rätt till sina föräldrar. Det är föräldrarna som avgör om rätten för barnet att födas. Barn har inga rättigheter förutom att finnas till för sina föräldrar. Det är å andra sidan inte en rättighet utan en skyldighet.
Sedan curlar så föräldrarna bort sina telningar. Barn måste ha rätt att bestämma, barn ska ta plats och kräva särbehandling. Barn omhuldas och packas in i bomull, förses med mobil för att alltid vara nåbara för de ängsliga föräldrarna.
Vad är det för lurt med dessa tre dimensioner i synen på barn? Först ska man ha rätten att välja bort barn, sedan ska man ha rätten att ha barn och sedan ska man ha skyldigheten att vara barnets springpojke.
Vad jag vet och har sett så finns det inga föräldrar i andra (väst) länder som har maken till ouppfostrade och omöjliga ungar. Svenska barn är illa sedda överallt. De skriker, ligger på golven och sparkar och hoppar på stolsdynor och sängar. Numer finns det barnfria tågkupéer och barnfria restauranter för att kundkretsen inte ska välja andra alternativ när deras resor och måltider blir förstörda av omöjliga och skrikiga barn.
När någon någon gång påtalar att mamman/pappan ska ha kontroll på barnen, så blir det storbråk. Föräldrarna skriker i kapp med barnen om dessas rätt att ta plats och rätten att höras och synas.
Rätt ska vara rätt i ett land där 35.000 blivande barn inte ens har rätten att födas.
Det skriver Helena Edlund, utfryst präst i Svenska Kyrkan och utsatt för hatprästinnan Helle Kleins förtal och förföljelse. Även Daniel Ringdahl skriver på Newsmill om ämnet vilket Bitte Assarmo bygger vidare på i sin artikel.
Vad är det då som the gate keepers är så förtvivlat rädda för att upplysa allmänheten om? Jo, det handlar om Grodan Död, Kermit Gosnell. Först nu år 2013 har han hamnat bakom skranket i rättssalen för sju kända mord, men hundratals okända. Anmälningarna mot honom började dyka upp redan 1989, men hans Women's Medical Society låg i ett slumområde i Philadelphia och hade i huvudsak fattiga och svarta kvinnor som patienter.
Hela den groteska historien uppdagades när FBI kom på besök till kliniken för att leta efter olagliga droger och utgångna, farliga mediciner. De möttes av en vedervärdig stank av urin och blod som också täckte golv, bord och undermåliga kirurgiska instrument. När de chockade sökte igenom salen fann de bortemot 45 döda foster i skokartonger, plastpåsar och mjölktetror.
Det visade sig att Gosnell hade utfört tusentals olagliga aborter på livsdugliga foster och dödat helt levande nyfödda. Ja, det sistnämnda kallas ju då för mord till skillnad mot de förstnämnda. Levde barnet så knipsade Grodan Död helt sonika av ryggraden, assisterad av helt outbildad, billig personal. En nog så raffinerad och säker avlivning. Varför slösa pengar på sprutor när det finns saxar?
Det här sätter fingret på många känsliga punkter. I Sverige är de här punkterna heliga och räknas i princip som livsviktiga(!) Exakt när blir abort mord? Det är den springande punkten som är ytterst svår att greppa om man vill ta upp denna på dagordningen. Men illamående barnmorskor har stått och sett på när sprattlande foster som man i praktiken skulle kunna skänka ett liv, ligger i handfat och kippar efter luft. De är inte längre så säkra på att de vill medverka till det här i fortsättningen. Och vägra får det inte, då blir det foten.
Det talas bara om rättigheter när det handlar om abort i Sverige. Historier som den om Grodan Död vill man inte ta i med tång (ursäkta det osmakliga), det kan påminna om att det finns skyldigheter kopplade till rättigheterna också.
Rent rabiata och hatiska blir de röster som försvarar abortlagen till sista blodsdroppen, om någon bara viskar att det finns gränsdragningar och etiska ställningstaganden som måste tas i slutändan. Men kvinnor från vänster till höger agerar som blodtörstiga tigrar om saken kommer på tal. Rör inte abortlagen!
Det utförs c:a 35.000 aborter i Sverige varje år. Var fjärde graviditet slutar i abort. Inget annat europeiskt land ligger i närheten av det höga antalet aborter som utförs i Sverige. På RFSU som var kampanjledare för abortlagens instiftande 1975, förklarar man det så här:
"Användandet av p-piller är lägre i Sverige. Man har lyssnat mer på de larmrapporter som har kommit om p-piller än i andra länder. Så används inte kondom i någon större utsträckning".Nåväl. Men hur förklarar man att vissa tjejer/kvinnor inte bara gör en abort utan kanske 2, 3 , 4 stycken? Svaret är nog tyvärr att det hela är så lätt. Ojdå, är jag med barn. Bäst att ringa sjukhuset och boka en tid.
Abort ingår inte i FN :s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Men i Sverige är det en mänsklig rättighet. Eller närmare bestämt kvinnans kvinnliga rättighet till sin kropp. Formuleringen blir lite bisarr när man tänker på de sprattlande fostren i sköljskålarna. Dennes rättighet då? Nej, den är ett intet. En oönskad biprodukt från kvinnans kropp.
Bloggaren är egentligen ingen genuin abortmotståndare. Tyvärr, jag skriver tyvärr, kan aborten vara en utväg ur en svår livssituation. Men det kanske är livssituationen man ska ta tag i först.
Sedan har vi då å andra sidan: Rätten till att ha barn. Den rätten anses så stor att kvinnor inte ens anser sig behöva någon man för att få till stånd en graviditet. Rätten till barn är större än barnets rätt till sina föräldrar. Det är föräldrarna som avgör om rätten för barnet att födas. Barn har inga rättigheter förutom att finnas till för sina föräldrar. Det är å andra sidan inte en rättighet utan en skyldighet.
Sedan curlar så föräldrarna bort sina telningar. Barn måste ha rätt att bestämma, barn ska ta plats och kräva särbehandling. Barn omhuldas och packas in i bomull, förses med mobil för att alltid vara nåbara för de ängsliga föräldrarna.
Vad är det för lurt med dessa tre dimensioner i synen på barn? Först ska man ha rätten att välja bort barn, sedan ska man ha rätten att ha barn och sedan ska man ha skyldigheten att vara barnets springpojke.
Vad jag vet och har sett så finns det inga föräldrar i andra (väst) länder som har maken till ouppfostrade och omöjliga ungar. Svenska barn är illa sedda överallt. De skriker, ligger på golven och sparkar och hoppar på stolsdynor och sängar. Numer finns det barnfria tågkupéer och barnfria restauranter för att kundkretsen inte ska välja andra alternativ när deras resor och måltider blir förstörda av omöjliga och skrikiga barn.
När någon någon gång påtalar att mamman/pappan ska ha kontroll på barnen, så blir det storbråk. Föräldrarna skriker i kapp med barnen om dessas rätt att ta plats och rätten att höras och synas.
Rätt ska vara rätt i ett land där 35.000 blivande barn inte ens har rätten att födas.
Kommentarer