Genernas betydelse äntligen på dagordningen

Arv och miljö har under alla tider sysselsatt såväl forskare som “vanligt folk”. Vad är det som avgör varför vi blir som vi blir? Är det genetiska arvet eller den sociala situationen under uppväxten som orsakar olika beteenden och sjukdomar?

Det absolut bästa sättet att forska inom dessa områden är genom tvillingstudier. Sveriges registreringsiver har naturligtvis även producerat ett tvillingregister.där 85.000 enäggs- och tvåäggstvillingar ingår.

Det är detta register som Paul Lichtenstein, professor i genetik och epidemiologi använder sig av i sina studier om arvets kontra miljons inverkan på beteenden, psykiska och somatiska sjukdomar.

Att tvillingar är så tacksamma forskningsunderlag beror på att de har en gemensam genuppsättning och borde alltså utveckla samma typ av sjukdomar och beteenden. Men om tvillingarna av olika orsaker växer upp i två olika familjer får den miljömässiga påverkan en betydande impact.. Frågan blir då hur stor?

dna

När det gäller sjukdomar är det genetiska arvet dominerande. Likadant är det med de neuropsykiatriska tillstånden som ADHD och Asperger, menar Lichtenstein. Dessutom ger ärftligheten för ADHD ytterligare en riskfaktor: kriminalitet.

En gen kan ensam ge upphov till en mängd olika karaktäristika och anlag. I den nu aktuella studien TCHAD (Twin study of CHild and Adolescent Development ) har det tidigare konstaterats ett samband mellan moderns rökning och kriminalitet. I den utökade forskningstudien har Lichtenstein et al upptäckt att det är en eller flera gener som ger upphov till en mängd riskfaktorer, t e x kriminalitet. Den går alltså i arv i värsta fall.

Samma gen/er ger också disposition för såväl rökning, alkoholism som  andra droger.  Något man har sökt väldigt länge. Att även en ökad risk för kriminalitet är förenat med samma gen är väldigt intressant. Då faller den i Sverige så omhuldade uppfattningen om socio-ekonomiska faktorer. Bloggaren har alltid varit negativ till en sådan förenkling av något så komplext.

All tidigare forskning, framför allt under 70 och 80-talen, har varit inriktad på familjens och omgivningens påverkan på det uppväxande barnet. Det är en bra förklaringsmodell, dysfunktionella familjer har en djup påverkan till det sämre hos ett barn. Men inte alltid. De s k asfaltsbarnen har klarat sig helskinnade även utifrån de sämsta tänkbara förutsättningarna. Varför?

Det är då de genetiska faktorerna tar sig in på banan. Dessa barn har i sin genuppsättning inget sådant anlag. Nu kan miljön ändå spela roll, men i mycket mindre omfattning än om generna skulle finnas. Likaså kan barnet ha en sådan gen men i en kärleksfull miljö blommar inte anlaget upp. Det är det som tvillingstudier har visat.

Så sambandet arv och miljö är inte helt enkelt. Men helt klart är att de s k socio-ekonomiska faktorerna är det som har minst påverkan. Gener och uppväxtfamilj är det centrala.

En annan aspekt av de här upptäckterna är att den skuldbeläggning som tidigare drabbade föräldrarna nu i viss mån kan lyftas av dem. De är ju offer för exakt samma sak. Generation efter generation har odlat de här anlagen och miljön har drabbats på liknande sätt.

DNA-spiralen består av ett oändligt antal gensegment. En gen har en typ av PIN-kod, består av fyra aminosyror i olika kombinationer. Till skillnad mot PIN-koden kan inte två likadana aminosyror förekomma mer än en gång i ett gensegment. Ändå är alltså möjligheterna så många. Men eftersom oftast mer än en gen samverkar så förstår man att utfallen är helt enkelt oräkneliga..

Eftersom varje individ är unik så innebär det att varje individ har en unik DNA-spiral där de fyra aminosyrorna bildar unika kombinationer.

En gen kan också ha två poler.. Sådana gener är t ex de för psykisk sjukdom. Genen som kan orsaka schizofreni kan i en gynnsam uppväxtmiljö ta en annan vändning. Kreativitet och konstnärlig begåvning är tätt förknippade med psykosalstrande gener. Att skapa musik är att befinna sig längs med knivens egg. Men det är tillfredsställelsen i att skapa som håller dig på rätt sida. Sublimering kallas denna förmåga; att omvandla en negativ förutsättning till dess motsats. Denna förmåga är en försvarsmekanism, en mycket lyckad sådan.

Det är rätt kul, bloggaren “hör” ljud av ljus. Blinkers ¨på bilar ger mig en känsla av ljud. Jag hörde någon negativ läkare som menade att detta psykiska fenomen var en abnormitet, att synapserna s a s var felkopplade. Hon har det nog inte så roligt i livet.

Men felkopplad eller inte, det här kan ses ur ett nyttoperspektiv. Ljus med  ljud ger ju ett dubbelt alarm i  riskabla situationer.

Sedan kan man undra hur gener och miljö samverkar i den totala personligheten, t ex självkänsla, empati, bedömningsförmåga, spontanitet och humor. För uppenbarligen går den typen av egenskaper i arv. Eller anlag till dessa egenskaper rättare sagt. Gener är enbart anlag. Och man kan inte bara skylla på omgivningen om inte dessa anlag utvecklas till egenskaper. Du själv har också en  del i det hela.

Att vara medveten om sina anlag men välja att inte ta vara på dem är att missa målet i tillvaron. Så i slutänden är det ändå du själv som står med skägget i brevlådan om allt i livet går åt pepparn. Så på något sätt har vi en plikt, en skyldighet att använda oss av det som naturen har skänkt oss. Alldeles gratis.

Kommentarer

Anonym sa…
Maj !
Läser ofta din blogg. Väldigt intressanta kommentarer och denna är inget undantag. Denna studie har t.ex. refererats på SR och Avpixlat.info utan att det där framkommit att det rör sig om tvillingstudier. Detta faktum ger ju en helt annan tyngd åt slutsatserna. Tack!

Populära inlägg i den här bloggen

Vad är människosyn?

SD inbjudna till värmen?

En våldtäkt av många